Etikett: Insändare

Nej till att klassa jordbruksmark som riksintresse

Lars Beckman, riksdagsledamot (M), skriver i en insändare ”Nej till att klassa jordbruksmark som riksintresse” i Arbetarbladet den 27 december ett svar på en debattartikel av Piper, jordbrukare i Skåne och Erickson på Naturskyddsföreningen (13/12).

Piper och Erickson skriver ett inlägg här på debattsidan och ställer konkreta frågor till mig eftersom de anser att jordbruksmarken måste skyddas från exploatering och att Länsstyrelsen i Gävleborg bör ta efter Skånes nollvision för exploatering av jordbruksmark. De menar vidare att jordbruksmark ska klassas som riksintresse.

Vi Moderater säger nej till att klassa jordbruksmark som riksintresse. Åkermarkerna tillför ett stort värde och är mycket viktiga, men man ska undvika att inkräkta på kommunernas självbestämmande. Kommunerna avgör idag själva när de anser att lokala behov ska väga tyngre än det nationella skyddet av jordbruksmark.

Att göra jordbruksmarken till ett riksintresse skulle leda till att vi inkräktade på kommunernas självbestämmande. Vi ska inte undanta kommunernas möjlighet att skapa tillväxt, utveckling och arbetstillfällen. För att det ska uppnås måste olika intressen vägas mot varandra lokalt i varje kommun. Väljarna får sedan pröva politikernas avvägning i de allmänna valen var fjärde år.

Bevara värdefull åkermark

För Miljöpartiet de gröna i Linköping har Margareta Ossbahr, Vikarierande gruppledare Gunilla Wetterling, vikarierande vice ordförande Bygg- och miljönämnden (MP) Gustav Knutsson, ledamot Samhällsbyggnadsnämnden (MP) skrivit följande insändare publicerad i Corren den 11 december.

Kommunens ambition att bli en klimatsmart stad rimmar illa med viljan att bygga i Sättuna, skriver tre miljöpartister. En av Sveriges finaste jordbruksmarker riskerar att försvinna och miljöbelastningen att öka.

I dag avgör ledamöterna i Linköpings kommunfullmäktige Sättunas och den värdefulla åkermarkens öde. Miljöpartiet är starkt emot utbyggnadsplanerna och menar att Linköpings kommun bör bevara de möjligheter som finns för vår matförsörjning.

Det har inte kunnat undgå någon att kommunen med Allianspartierna i spetsen har planer att bygga bostäder på värdefull jordbruksmark i Sättuna. Planerna har gått framåt trots starkt motstånd från bland annat de boende, länsstyrelsen samt Försvarsmakten. De ursprungliga planerna för området omfattade 700 bostäder men efter hård kritik minskades antalet till 360. Kritiken minskade dock inte.

Miljöpartiet finner flera skäl till att motsätta sig en exploatering.

Den nya planen hamnar väldigt nära den kritiska gränsen där en utbyggnad inte motiverar de infrastrukturkostnader som uppstår för kommunen.

Det begränsade antalet bostäder som kan byggas är alldeles för få för att garantera välfungerande service som närbutiker och liknande. En framtida expansion av området är inte heller att tänka på då möjligheterna är begränsade i norr av Svartåmynningens naturreserverat och Sättunahögen, i söder finns den värdefulla åkermarken och i öster och väster avgränsas området av Roxen respektive Bergsvägen.

Vidare möjliggörs inte kollektivtrafik inom området då det helt enkelt inte finns underlag för det. Enligt planen kommer ett stort antal boende få en kilometer eller mer till närmsta busshållplats, varför kollektivresande knappast kommer att bli ett attraktivt alternativ. En kilometer är för långt att gå för de flesta, särskilt om man ska göra det med tunga matkassar och trötta barn. Det blir svårt för kollektivtrafiken att konkurrera med den egna bilen. Om man ska bo i Sättuna förutsätter det att familjen har åtminstone en bil men i många fall kommer det att säkert behövas två bilar för att klara av vardagen. Kommunens ambition att bli en klimatsmart stad rimmar illa med viljan att bygga i Sättuna. Området skulle generera mer biltrafik!

Man kan tycka att den värdefulla åkermarken som försvinner vid exploateringen av Sättuna inte gör så mycket, men just den åkermark som finns strax utanför Linköpings tätort är en av Sveriges finaste och bördigaste åkermarker. De matförsörjningsmöjligheter som för gott slås ut av att man bygger på åkermark går inte att överskatta. I en tid då viktiga områden förstörs på grund av exploatering, miljöförstöring och klimatförändringar måste vi värna om de resurser som vi har kvar.

Det är en självklarhet för oss, som lokalpolitiker, att stå upp för vår kommun, våra medborgare och vår värdefulla miljö. Bevarandet av miljön med den goda åkermarken för framtida generationer, borde vara centralt för alla partier som företräder Linköpings medborgare.

Riv upp förslaget, bevara den goda åkermarken!

Fatta inte förhastat beslut om Sättuna

Mats Tobiasson, agronom har skrivit följande insändare publicerad i Corren den 10 december.

På tisdag, 11/12, beslutar kommunfullmäktige i Linköping om översiktsplan för Sättuna. Ska det byggas hus på bra åkermark eller inte? Bostäder behövs. Tyvärr blundar kommunen för vårt behov av att kunna handla mat, och prioriterar byggbranschens hunger efter lättschaktad jord.

De senaste fem åren har spannmålspriserna rusat två gånger på ett sätt som inte inträffat på många decennier. Det handlar om att antalet invånare i världen ökar snabbare än skördarna. Detta händer trots att vi har fred, ett bra klimat, och de ändliga tillgångarna diesel och konstgödsel. Utan dessa faktorer blir skördarna lägre, och då krävs större arealer. Eftersom lant- och trädgårdsbruk står för minst 95 procent av vår livsmedelsproduktion, är du och jag fullständigt beroende av bra åkerjord för vår överlevnad.

Kommunens beslutsunderlag utgörs av översiktsplan för Sättuna, översiktsplan för Linköping och Norrköping samt bilagor, bland annat miljökonsekvensbeskrivning (MKB). I den konstaterar konsulterna att riksintressena jord- och skogsbruksmark av nationell betydelse inte alls är utrett. Hotet mot åkermarken är knapphändigt belyst. Klimathotet bemöts med lokaltrafik. Är detta ett skämt?

Att återställa förstörd åkerjord kräver minst ett tusen år, troligen en ny istid. Att alls få svar från kommunen om beslutsunderlaget för åkerjord tog cirka tio veckor. Vilka ledamöter kan rösta ja till ett så samhällsfarligt beslut på så dåligt underlag?

Hur tillåts lokala intressen förstöra jordbruksmarken i Sättuna?

I Corren den 21 september skriver Sigvard Henriksson, Utbildad och verksam inom byggnadsteknik, byggnads- och fastighetsjuridik, i en insändare ”Hur tillåts lokala intressen förstöra jordbruksmarken i Sättuna?” en replik till Mats Tobiasson, Corren, 10 september.

Det kändes bra att en jordbruksexpert fick tillfälle att yttra sig. Att jordbruksmarken i Sättuna är av hög klass har jag vetat länge. Det fick jag veta när jag som byggsakkunnig en tid arbetade för dåvarande Lantbruksstyrelsen och hörde deras jordbruksexperter uttala att odlingsjorden i Sättuna är en av Östergötlands bördigaste och mot torka mest pålitliga jordar. Tobiasson hänvisar till det förslag till översiktsplan för Sättuna som varit utställt för granskning.

I nämnda planförslag går man helt emot Plan- och bygglagens föreskrifter om att ?markområden skall användas för det ändamål som områdena är mest lämpade för etc.”, och man går även emot Miljöbalkens lagföreskrifter som säger att ?brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses genom att annan mark tas i anspråk”. Av förslaget framgår att man i planeringen kan bortse från dessa föreskrifter genom att hänvisa till ett kommunalt beslut som anger ?att man för bebyggelseutveckling gör anspråk på cirka 3 procent av jordbruksmark som finns i både Linköpings och Norrköpings kommuner?.

Eftersom båda kommunerna tillsammans har en landareal av cirka 2922 kvkm, och med förhållandevis mycket jordbruksmark, torde de 3 procent utgöra ett stort markområde, vilket gör att denna spärr mot exploatering av jordbruksmark blir helt verkningslös. I det bördiga Östergötland som räknas som en av Sveriges kornbodar kan ju ett så lättjefullt beslut fattas trots att det i världen varje dygn dör cirka 29000 barn under 5 år på grund av undernäring och sjukdomar, vilka många är orsakade av näringsbrist. Siffran angavs i ett inslag i rapportmorron vecka 37 i år.

Att det finns annan mark än den värdefulla jordbruksmarken i Sättuna i Linköpings närområde att tillgå är obestridbart. Jag frågar mig ?när ska åtminstone något av våra politiska partier värna om hela kommunens intressen och inte helt glömma bort landsbygdsutvecklingen och livsmedelsförsörjningen”.

Oenighet kring nollvision för bygge av åkermark

Yvonne Nilsson, Centerpartiet Staffanstorp, har skrivit följande insändare publicerad på centerpartiets hemsida.

I Spegeln nr 5 skriver Jimmy Olsson att det skulle råda politisk enighet kring länsstyrelsens förslag om nollvision för byggande på åkermark. Detta reagerar vi inom Centerpartiet i Staffanstorp hårt på eftersom vi reserverade oss mycket kraftfullt mot det remissvar som kommunstyrelsen klubbade igenom. Vi är djupt bekymrade över att den moderata kortsiktiga ekonomiska tillväxthysterin har fått så rotat fäste, att även politiskt fristående skribenter försvarar Michael Sandins ohållbara framtidsvisioner.

Det 1000-åriga brukandet av den unika skånska bördiga jordbruksmarken har i generation efter generation brukats och varit den viktigaste förutsättningen för den sydvästskånska regionens utveckling och välstånd. Som tack för det vill nu Moderaterna i snabb takt för evigt förstöra den jord som försett och förser oss med vårt dagliga bröd.

Sedan 2006 har det varje år i södra Sverige försvunnit lika mycket odlingsbar jordbruksmark som motsvarar Staffanstorps tätort. Detta är inte en hållbar lösning och det är därför som nu jordbruksverket har satt upp miljömål med preciseringar av ”ett rikt odlingslandskap”. Man har föreslagit att den svenska åkermarken inte får bli mindre än 2,6 miljoner hektar och idag uppskattas arealen till 2,63 miljoner hektar. Det innebär att vi i kommunerna måste bli innovativa och hitta nya lösningar för framtida stadsplaneringar. Ett sådant exempel i Staffanstorp är bebyggandet av sockerbrukstomten. Vi måste tänka i större perspektiv, samtidigt som vi ökar antal bostäder i kommunen ska vi producera mat till många människor i norra Europa.

Vi inom Centerpartiet står för det långsiktigt hållbara på en global och lokal nivå och är inte beredda att som socialdemokraterna kompromissa med moderaterna för en kortsiktig ekonomisk tillväxt.

Miljöbalken gäller

I Trelleborgs Allehanda den 5 juni publiceras en insändare av Gunnar Eriksson, Miljösamordnare. Ett svar på de sex kommunalrådens debattartikel (den 30 maj).

Okunnigheten hos de sex moderata kommunalråden verkar formidabel vad gäller kommunala självstyret vs Länsstyrelsens uppdrag.

Länsstyrelsens uppdrag är att verka för att, som i detta fallet, Miljöbalkens av Riksdagens beslutade miljömål efterlevs. Detta har resulterat till Länsstyrelsens förslag på prioriterade åtgärder som kan genomföras för att hushålla med åkermark. Där står också i förslaget att kommunerna i sin beskrivning till översiktsplanen även ska beskriva vilka särskilda skäl kommunen har till att exploatera åkermark. Där står också att man ska göra en Miljökonsekvensbeskrivning för att synliggöra markanvändningskonflikter och att konsekvensbeskriva bebyggelselokaliseringar.

Nu påstår de sex moderaterna felaktigt att Länsstyrelsen gör intrång på det kommunala planmonopolet, att detta är en fråga för kommunerna och inte för Länsstyrelsen, att Länsstyrelsen arbetar mot sitt mandat och att Länsstyrelsen försöker vingklippa det kommunala självstyret!

Det vore bättre om de sex moderata kommunalråden läser in vad Riksdagen beslutat i Miljöbalken och rättar sig efter detta.

Vad gäller Trelleborg så finns både potential och behov att bygga och förtäta inom tätorten. Självklart ska tillgänglig mark inom tätorten användas och lika självklart så ska det byggas på höjden så att den tillgängliga marken används på bästa sätt.

Påståendet att man har bekymmer med överklaganden på byggplaner talar bara om att det råder stor flathet och brist på ledarskap för att genomdriva beslut. De som bor i en tätort får ta fördelarna med närhet till all service som erbjuds men att de då också måste inse att ett samhälle med tiden förändras och att det inte alla gånger går att tillmötesgå deras mer eller mindre egoistiska intressen.

Bygg inte bort Sättunas åkermark

Östgöta Correspondenten publicerade den 31 maj en insändare skriven av Bengt Olsson.

Världens befolkning beräknas i dag uppgå till sju miljarder människor. Även med en positiv tilltro till människans möjligheter att genom förbättrade produktionsmetoder inom jordbruket mätta en växande befolkning finns en ändå växande insikt om behovet av att värna den viktiga natursresurs som åkermarken är. I Sverige har åkermarken minskat från 3,7 miljoner hektar då den var som störst på 1930-talet till 2,6 miljoner 2007.

Linköpings styrande allians uttrycker också betydelsen att detta i sitt Visions- och samverkansprogram genom formuleringen: ”Kommunen inte har råd att som tidigare bre ut sig över en allt större geografisk yta. Vi måste bli bättre på att hushålla med den markresurs som vi har. I detta är det då viktigt att befintlig jordbruksmark används klokt och att byggnation på sådan mark undviks så långt det är möjligt.”

Två moderater från länet, Betty Malmberg och Stefan Eriksson, var inne på samma linje i en artikel i Corren i början året, där de bland annat ansåg att: ”Skyddet är svagt för jordbruksmark och mark som exploateras är för evigt förlorad.”

Nu har emellertid Linköpings kommunstyrelse beslutat att gå fram till kommunfullmäktige med ett förslag till översiktsplan för Sättuna, som innebär att 43 hektar jordbruksmark på östgötaslätten kommer att exploateras för bostadsbebyggelse. I handlingen uttrycks ianspråktagandet av jordbruksmark lite förskönande som en ”irreversibel” process.

Vi får se vad kommunfullmäktige fattar för beslut i frågan, men enligt min mening borde fullmäktige säga nej till exploatering av åkermarken vid Sättuna. Då får vi dessutom behålla den fina utsikten över östgötaslätten vid E4, som den ännu finns kvar väster om Stångån, och som bidrar till Linköpings karaktär, som ”staden vid slätten”.

Viktigt att planera för framtiden

Tommy Bengtsson Beddingestrand har skrivit en insändare i Trelleborgs Allehanda den 22 maj.

Tack till fritidspolitikern Nils Svensson för Ditt svar angående åkermarken.
Du har på ett mycket bra sätt utvecklat hela frågeställningen kring vår åkermark i sydvästra Skåne. Konflikten i denna del av vårt land är uppenbar. Marken i detta område är landets bästa jordbruksmark för livsmedelproduktion. Att Länsstyrelsen presenterar ett förslag till vår åkermarks användning i framtiden och som Du skriver i Ditt inlägg ”det saknas en gemensam strategi i hela regionen angående utbyggnad av bostäder och industrier. Det går inte att fortsätta att alla kommuner skall tävla mot varandra.”

Varför är det då så upprörande för de sex kommunalråden att Länsstyrelsen har tagit fram en nollvision för åkermark? Det känns som Du har förstått och begripit frågeställningen på ett mycket bättre sätt och därför känns det bra att läsa Ditt inlägg. Du nämner att det finns stora utvecklingsmöjligheter i Trelleborg och Du ifrågasätter inte att byggande kan ske på god åkermark, dock bör den sämre avkastande markerna användas i första hand. Stadsmiljöer med förtätade bostäder uppskattas idag av människorna och utbyggnaderna av bostäderna i hamnarna i Malmö och Helsingborg har varit lyckosamma. Skulle det inte vara tid för våra politiker i Trelleborg att öka takten med hamnen och utbyggnaden av bostäder i området? Skulle det inte vara mer innehållsrikt än att skriva debattartiklar om att det inte är möjligt att bygga mer förtätat i stadsområden? De sex kommunalråden visar också som Du omtalar i Ditt inlägg en brist på förståelse för vad jordbruksmark användes till och det är oroande att läsa deras inlägg ”år efter år produceras mer livsmedel än vad som efterfrågas”. Är dessa kommunalråd inte medvetna om att i vår värld så lever många på svältgränsen? Oavsett politisk uppfattning så måste vi planera för framtiden. Länsstyrelsens förslag till en övergripande reglering för att avväga de olika intressen som slåss om marken i Skåne bör mötas med en framtidsdiskussion istället för att nedvärdera hela frågan som de sex kommunalråden gör.

Vi behöver politiker med lite pondus

Ekonomen Erik R har skrivit en insändare i Trelleborgs Allehanda den 22 maj angående debatten om åkermarken.

Självklart skall vi vara rädda om lantbruksmarken. Några personer har skrivit artiklar i tidningen som om att all lantbruksmark skall bebyggas vilket inte är troligt. Det är en förvånande tanke att så många lantbrukare värnar om att lantbrukets dåliga lönsamhet skall fortsätta i all evighet. Överskottet av lantbruksprodukter håller priserna nere. Sveriges bönder har ingen inkomst alls om inga EU-stöd betalas ut. Därför har merparten av lantbrukarna på slätten ett annat jobb också. Trots detta har lantbrukarna i genomsnitt lånat 14 miljarder om året de senaste nio åren. Totala låneskulden är nu uppe i 240 miljarder kronor. Ett bra företag investerar vinsten varje år i stället för att låna.

Om tolv år är genomsnittsåldern på lantbrukare närmare 70 år. Skall då börsbolagen ta över driften? Väldigt många lantbrukarsöner vill ha lön för sitt arbete, och väljer därför ett annat yrke. Vad odlas då på marken här på Söderslätt? Jo maltkorn odlas på cirka 20 procent av arealen vilket går till öltillverkning. Höstvete cirka 20 procent används till vodkaframställning. Sockerbetor på cirka 15 procent går till mycket onödigt fett på kroppen. En del mark trädas av olika anledningar. Alltså odlas halva arealen till annat än mat. Vilket lätt kan ändras på om behovet av mat ökas. Vi importerar närmare 50 procent av köttet vi äter därav dålig lönsamhet i den branschen för bönder och slakterier. Vi kan ej föda upp djur om ingen köper dem. Då får vi exportera spannmål till dåliga priser.

Då vi nu måste bygga på lantbruksmark skall det planeras för lite tätare bebyggelse och även på höjden och inte för stora ytor som ingen vill sköta för det kostar pengar. Våra nya svenskar vill inte bo i Norrland. Där rivs hela hyreshus med bra standard. Vi skall väl inte behöva ha uteliggare? Var vill då folk bo? Jo vid kusterna, vilket Sverige har väldigt gott om. Jämför gärna med andra länder. Förtäta i samhällena är svårt då alla tror sig äga allting runt egna bostaden men är fullt möjligt om behov finns. Förslag på utbyggnad av bostäder i hamnen lede till ett nytt protestparti bildades. Sorry. Vi behöver politiker med lite pondus. Ingen tror väl på allvar att energin skall odlas på åkrarna i framtiden. Energin har vi runt om oss och den blir inte bättre för den går genom växterna. Problemet är att lagra energi, det går men är dåligt utvecklat och än så länge dyrt. Lantbrukare sitt inte bara och ruva på marken. Politiker fortsätt att planera på med sans och vett och bygg där det behövs.

Sörgårdsromantik – eller långsiktighet

Ulla Mårtensson, ej lantbrukare, har skrivit en insändare i Ystads Allehanda den 24 maj.

Länsstyrelsens i Skåne läns förslag till nollvision för exploatering av åkermark i Skåne har inte fallit ett antal M-politiker på läppen utan de tror sig veta (som vanligt) bäst.

Att ledande politiska företrädare för sex sydvästskånska kommuner anser det orimligt att bevara Europas kanske bästa åkermark för exploatering är mer än beklämmande, rentav korkat.

Uttalandet visar på stor egoism, cynism och kortsynthet. De påstår att mer livsmedel produceras än vad som efterfrågas. Varje dag dör miljontals människor av svält så problemet med eventuellt överskott lär inte vara det stora dilemmat.

Tänker dessa politiker bara så långt som deras mandatperiod sträcker sig?

Hur kommer situationen att se ut för kommande generationer om odlingsbar mark på Sveriges bästa åkermark är bebyggd? Tänk efter!

Politikerna talar om stor inflyttning till tätort. Varför vill folk flytta, jo, för att skolor, banker, postkontor, tandkliniker med mera på mindre orter läggs ner med en svindlande hastighet och detta på förslag och genomförande av just dessa M-politiker. Hur vore det att arbeta efter mottot: ”hela Sverige ska leva” och göra det attraktivt att leva på landsbygden, till exempel genom att ge extra service till företag och organisationer som vill etablera sig på landsbygden. Att uppge attraktiv arbetsmarknad för inflyttning till exempel Malmö med omnejd med dagens höga arbetslöshet är knappast ett argument. Försök att tänka i nya banor.

Varför måste man till exempel bygga ut hamnen i Trelleborg då ett antal båtar istället kunde angöra hamnar på öst- eller västsidan, då merparten av godset ändå ska vidare upp i Sverige och man kunde då undvika den hårda belastningen med tunga fordon på vägarna och därmed försämrad luft. Detta var endast ett exempel på omtänk. Det finns otroligt mycket som kan göras om viljan och tanken finns.

Jag hoppas att länsstyrelsen står fast vid sin nollvision för exploatering av åkermark.