Etikett: Insändare

Debattartikel om Skånes städer och åkermarken

Att bevara det som är värdefullt genom att bygga smartare, effektivare – tätare – är fullt möjligt utomlands och borde vara det även i Sverige. Det skriver en grupp landskapsarkitekter, planerare och studenter som arbetar med frågor kring åkermark i en debattartikel i Sydsvenskan med rubriken ”Förutom att Skånes städer ligger på värdefull mark, är de slösaktigt byggda.”.

Läs debattartikeln här.

Gävle kommun tar tillbaka planer på utbyggt köpcenter på jordbruksmark

Gävles kommunstyrelse röstade den 10 oktober nej till detaljplanen för utbygget av Valbo Köpstad. Ett externt köpcenter vars utbyggnad var tänkt att ligga på brukningsvärd jordbruksmark. Fallet föranledde ett antal debattartiklar i Gefle Dagblad och nyhetsrapportering efter beslutet. Ni kan följa en del av detta nedan.

Nej till utbyggnad av Valbo köpstad på jordbruksmark

Att lägga handel på jordbruksmark är inte bra markanvändning

Nej till utbyggnad av Valbo Köpstad

Stopp för planerna att bygga ut i Valbo –kommunstyrelsen säger nej: ”Det här beslutet är mycket olyckligt”

Politikernas beslut – glädjebesked för mjölkbonden Bo Wretblad: ”Det är klart att jag blir glad”

LRF om Valbo köpstad: ”Ett stort steg i rätt riktning”

Trafikverket struntar i åkermarken

I Bohuslänningen publicerades den 12 december insändaren ”Behåll gamla sträckningen av väg 161” skriven av Gerhard Olofsson för styrelsen för Uddevalla Naturskyddsförening.

De skriver bl a:
Samrådshandlingen framhåller att det är dyrast att bygga om den befintliga vägen. Det är självklart att det blir så om man sätter värdet till noll kronor för att producerande jordbruksmark läggs under asfalt, att fragmenteringen av landskapet ökar ytterligare, att värdefulla naturmiljöer förvandlas till vägar och att de åkerbitar som blir kvar mellan vägarna blir sämre och mindre intressanta att bruka och därmed löper en ökad risk att falla bort.

Skulle dessa faktorer tillmätas sitt rätta värde lär det inte vara möjligt att komma fram till att det är billigast att bygga en ny väg.

Det är mycket negativt att Trafikverket lägger förslag som innebär att man använder produktiv jordbruksmark till att bygga väg, speciellt när det som nu finns en annan möjlighet som ger önskad effekt vad gäller bättre förutsättning för kollektivtrafik, gång och cykeltrafik samt ökad trafiksäkerhet, men med bibehållen förutsättning för en levande landsbygd.

Ta ansvar för odlingsmarken

I en insändare ”Ta ansvar för odlingsmarken” i Hallands Nyheter den 26 januari skriver Gustaf Bergenblock bland annat följande:

Varbergs kommunpolitiker talar gärna och varmt om närproducerad mat och helst skall den också komma från arealkrävande ekologisk odling. När det kommer till planärenden har man dock glömt att det behövs mark för odlingen och nästan alltid får odlingsmarken ge vika för gator, vägar och byggnader. Att man bifogar några vackra ord om att ta största möjliga hänsyn till odlingsmarken saknar i praktiken betydelse.

Vi i Den Goda Jorden tycker att detta är en alltför vanlig företeelse som gäller de flesta av Sveriges kommuner. Det är dags att kommunerna börjar ta ansvar för att vi har möjlighet att klara av livsmedelsförsörjningen även i framtiden. Det är hög tid att gå från vackra ord till handling.

Nej till att klassa jordbruksmark som riksintresse

Lars Beckman, riksdagsledamot (M), skriver i en insändare ”Nej till att klassa jordbruksmark som riksintresse” i Arbetarbladet den 27 december ett svar på en debattartikel av Piper, jordbrukare i Skåne och Erickson på Naturskyddsföreningen (13/12).

Piper och Erickson skriver ett inlägg här på debattsidan och ställer konkreta frågor till mig eftersom de anser att jordbruksmarken måste skyddas från exploatering och att Länsstyrelsen i Gävleborg bör ta efter Skånes nollvision för exploatering av jordbruksmark. De menar vidare att jordbruksmark ska klassas som riksintresse.

Vi Moderater säger nej till att klassa jordbruksmark som riksintresse. Åkermarkerna tillför ett stort värde och är mycket viktiga, men man ska undvika att inkräkta på kommunernas självbestämmande. Kommunerna avgör idag själva när de anser att lokala behov ska väga tyngre än det nationella skyddet av jordbruksmark.

Att göra jordbruksmarken till ett riksintresse skulle leda till att vi inkräktade på kommunernas självbestämmande. Vi ska inte undanta kommunernas möjlighet att skapa tillväxt, utveckling och arbetstillfällen. För att det ska uppnås måste olika intressen vägas mot varandra lokalt i varje kommun. Väljarna får sedan pröva politikernas avvägning i de allmänna valen var fjärde år.

Bevara värdefull åkermark

För Miljöpartiet de gröna i Linköping har Margareta Ossbahr, Vikarierande gruppledare Gunilla Wetterling, vikarierande vice ordförande Bygg- och miljönämnden (MP) Gustav Knutsson, ledamot Samhällsbyggnadsnämnden (MP) skrivit följande insändare publicerad i Corren den 11 december.

Kommunens ambition att bli en klimatsmart stad rimmar illa med viljan att bygga i Sättuna, skriver tre miljöpartister. En av Sveriges finaste jordbruksmarker riskerar att försvinna och miljöbelastningen att öka.

I dag avgör ledamöterna i Linköpings kommunfullmäktige Sättunas och den värdefulla åkermarkens öde. Miljöpartiet är starkt emot utbyggnadsplanerna och menar att Linköpings kommun bör bevara de möjligheter som finns för vår matförsörjning.

Det har inte kunnat undgå någon att kommunen med Allianspartierna i spetsen har planer att bygga bostäder på värdefull jordbruksmark i Sättuna. Planerna har gått framåt trots starkt motstånd från bland annat de boende, länsstyrelsen samt Försvarsmakten. De ursprungliga planerna för området omfattade 700 bostäder men efter hård kritik minskades antalet till 360. Kritiken minskade dock inte.

Miljöpartiet finner flera skäl till att motsätta sig en exploatering.

Den nya planen hamnar väldigt nära den kritiska gränsen där en utbyggnad inte motiverar de infrastrukturkostnader som uppstår för kommunen.

Det begränsade antalet bostäder som kan byggas är alldeles för få för att garantera välfungerande service som närbutiker och liknande. En framtida expansion av området är inte heller att tänka på då möjligheterna är begränsade i norr av Svartåmynningens naturreserverat och Sättunahögen, i söder finns den värdefulla åkermarken och i öster och väster avgränsas området av Roxen respektive Bergsvägen.

Vidare möjliggörs inte kollektivtrafik inom området då det helt enkelt inte finns underlag för det. Enligt planen kommer ett stort antal boende få en kilometer eller mer till närmsta busshållplats, varför kollektivresande knappast kommer att bli ett attraktivt alternativ. En kilometer är för långt att gå för de flesta, särskilt om man ska göra det med tunga matkassar och trötta barn. Det blir svårt för kollektivtrafiken att konkurrera med den egna bilen. Om man ska bo i Sättuna förutsätter det att familjen har åtminstone en bil men i många fall kommer det att säkert behövas två bilar för att klara av vardagen. Kommunens ambition att bli en klimatsmart stad rimmar illa med viljan att bygga i Sättuna. Området skulle generera mer biltrafik!

Man kan tycka att den värdefulla åkermarken som försvinner vid exploateringen av Sättuna inte gör så mycket, men just den åkermark som finns strax utanför Linköpings tätort är en av Sveriges finaste och bördigaste åkermarker. De matförsörjningsmöjligheter som för gott slås ut av att man bygger på åkermark går inte att överskatta. I en tid då viktiga områden förstörs på grund av exploatering, miljöförstöring och klimatförändringar måste vi värna om de resurser som vi har kvar.

Det är en självklarhet för oss, som lokalpolitiker, att stå upp för vår kommun, våra medborgare och vår värdefulla miljö. Bevarandet av miljön med den goda åkermarken för framtida generationer, borde vara centralt för alla partier som företräder Linköpings medborgare.

Riv upp förslaget, bevara den goda åkermarken!

Fatta inte förhastat beslut om Sättuna

Mats Tobiasson, agronom har skrivit följande insändare publicerad i Corren den 10 december.

På tisdag, 11/12, beslutar kommunfullmäktige i Linköping om översiktsplan för Sättuna. Ska det byggas hus på bra åkermark eller inte? Bostäder behövs. Tyvärr blundar kommunen för vårt behov av att kunna handla mat, och prioriterar byggbranschens hunger efter lättschaktad jord.

De senaste fem åren har spannmålspriserna rusat två gånger på ett sätt som inte inträffat på många decennier. Det handlar om att antalet invånare i världen ökar snabbare än skördarna. Detta händer trots att vi har fred, ett bra klimat, och de ändliga tillgångarna diesel och konstgödsel. Utan dessa faktorer blir skördarna lägre, och då krävs större arealer. Eftersom lant- och trädgårdsbruk står för minst 95 procent av vår livsmedelsproduktion, är du och jag fullständigt beroende av bra åkerjord för vår överlevnad.

Kommunens beslutsunderlag utgörs av översiktsplan för Sättuna, översiktsplan för Linköping och Norrköping samt bilagor, bland annat miljökonsekvensbeskrivning (MKB). I den konstaterar konsulterna att riksintressena jord- och skogsbruksmark av nationell betydelse inte alls är utrett. Hotet mot åkermarken är knapphändigt belyst. Klimathotet bemöts med lokaltrafik. Är detta ett skämt?

Att återställa förstörd åkerjord kräver minst ett tusen år, troligen en ny istid. Att alls få svar från kommunen om beslutsunderlaget för åkerjord tog cirka tio veckor. Vilka ledamöter kan rösta ja till ett så samhällsfarligt beslut på så dåligt underlag?

Hur tillåts lokala intressen förstöra jordbruksmarken i Sättuna?

I Corren den 21 september skriver Sigvard Henriksson, Utbildad och verksam inom byggnadsteknik, byggnads- och fastighetsjuridik, i en insändare ”Hur tillåts lokala intressen förstöra jordbruksmarken i Sättuna?” en replik till Mats Tobiasson, Corren, 10 september.

Det kändes bra att en jordbruksexpert fick tillfälle att yttra sig. Att jordbruksmarken i Sättuna är av hög klass har jag vetat länge. Det fick jag veta när jag som byggsakkunnig en tid arbetade för dåvarande Lantbruksstyrelsen och hörde deras jordbruksexperter uttala att odlingsjorden i Sättuna är en av Östergötlands bördigaste och mot torka mest pålitliga jordar. Tobiasson hänvisar till det förslag till översiktsplan för Sättuna som varit utställt för granskning.

I nämnda planförslag går man helt emot Plan- och bygglagens föreskrifter om att ?markområden skall användas för det ändamål som områdena är mest lämpade för etc.”, och man går även emot Miljöbalkens lagföreskrifter som säger att ?brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses genom att annan mark tas i anspråk”. Av förslaget framgår att man i planeringen kan bortse från dessa föreskrifter genom att hänvisa till ett kommunalt beslut som anger ?att man för bebyggelseutveckling gör anspråk på cirka 3 procent av jordbruksmark som finns i både Linköpings och Norrköpings kommuner?.

Eftersom båda kommunerna tillsammans har en landareal av cirka 2922 kvkm, och med förhållandevis mycket jordbruksmark, torde de 3 procent utgöra ett stort markområde, vilket gör att denna spärr mot exploatering av jordbruksmark blir helt verkningslös. I det bördiga Östergötland som räknas som en av Sveriges kornbodar kan ju ett så lättjefullt beslut fattas trots att det i världen varje dygn dör cirka 29000 barn under 5 år på grund av undernäring och sjukdomar, vilka många är orsakade av näringsbrist. Siffran angavs i ett inslag i rapportmorron vecka 37 i år.

Att det finns annan mark än den värdefulla jordbruksmarken i Sättuna i Linköpings närområde att tillgå är obestridbart. Jag frågar mig ?när ska åtminstone något av våra politiska partier värna om hela kommunens intressen och inte helt glömma bort landsbygdsutvecklingen och livsmedelsförsörjningen”.

Oenighet kring nollvision för bygge av åkermark

Yvonne Nilsson, Centerpartiet Staffanstorp, har skrivit följande insändare publicerad på centerpartiets hemsida.

I Spegeln nr 5 skriver Jimmy Olsson att det skulle råda politisk enighet kring länsstyrelsens förslag om nollvision för byggande på åkermark. Detta reagerar vi inom Centerpartiet i Staffanstorp hårt på eftersom vi reserverade oss mycket kraftfullt mot det remissvar som kommunstyrelsen klubbade igenom. Vi är djupt bekymrade över att den moderata kortsiktiga ekonomiska tillväxthysterin har fått så rotat fäste, att även politiskt fristående skribenter försvarar Michael Sandins ohållbara framtidsvisioner.

Det 1000-åriga brukandet av den unika skånska bördiga jordbruksmarken har i generation efter generation brukats och varit den viktigaste förutsättningen för den sydvästskånska regionens utveckling och välstånd. Som tack för det vill nu Moderaterna i snabb takt för evigt förstöra den jord som försett och förser oss med vårt dagliga bröd.

Sedan 2006 har det varje år i södra Sverige försvunnit lika mycket odlingsbar jordbruksmark som motsvarar Staffanstorps tätort. Detta är inte en hållbar lösning och det är därför som nu jordbruksverket har satt upp miljömål med preciseringar av ”ett rikt odlingslandskap”. Man har föreslagit att den svenska åkermarken inte får bli mindre än 2,6 miljoner hektar och idag uppskattas arealen till 2,63 miljoner hektar. Det innebär att vi i kommunerna måste bli innovativa och hitta nya lösningar för framtida stadsplaneringar. Ett sådant exempel i Staffanstorp är bebyggandet av sockerbrukstomten. Vi måste tänka i större perspektiv, samtidigt som vi ökar antal bostäder i kommunen ska vi producera mat till många människor i norra Europa.

Vi inom Centerpartiet står för det långsiktigt hållbara på en global och lokal nivå och är inte beredda att som socialdemokraterna kompromissa med moderaterna för en kortsiktig ekonomisk tillväxt.