Etikett: Domstolsutslag

Ny dom förtydligar vad som räknas som brukningsvärd jordbruksmark

Den 9 juni kom en ny dom i Mark- och miljööverdomstolen som förtydligar vad som räknas som brukningsvärd jordbruksmark. De slår fast att fastighetstaxeringen inte har någon betydelse för vad som räknas som brukningsvärd jordbruksmark.

”Mark- och miljööverdomstolen bedömer att syftet med 3 kap. 4 § miljöbalken skulle förfelas om en annan taxering än lantbruksenhet ensamt skulle medföra att 3 kap. 4 § miljöbalken inte är tillämplig. Med hänsyn till detta och då någon uttrycklig hänvisning till fastighetstaxeringen inte återfinns i bestämmelsen finner Mark- och miljööverdomstolen att det förhållande att fastigheten i detta fall är taxerad som bebyggd småhusenhet inte utesluter en tillämpning av 3 kap. 4 § miljöbalken.

Detta ställningstagande innebär att Mark- och miljööverdomstolens bedömning är att fastighetstaxeringen, vare sig avsaknad av taxering eller taxering som eller annat än lantbruksenhet, inte är avgörande för om 3 kap. 4 § miljöbalken är tillämplig. Frågan vad som utgör brukningsvärd jordbruksmark i bestämmelsens mening ska bedömas med utgångspunkt i markens läge, dess beskaffenhet och övriga omständigheter, varav fastighetstaxeringen utgör en omständighet som ska beaktas.”

Läs hela domen här.

Sammanställning över domslut i Mark- och miljööverdomstolen under 2019

Norstedts Juridik har gjort en sammanställning över domslut i Mark- och miljööverdomstolen under 2019 rörande brukningsvärd jordbruksmark.

I sju av de nio domar, från Mark- och miljööverdomstolen, som JUNO nyheter har skrivit om under 2019 som har gällt bedömningar enligt 3 kap. 4 § miljöbalken har Mark- och miljööverdomstolen bedömt att intresset av att bevara brukningsvärd jordbruksmark väger tyngre än föreslagen bebyggelse och andra åtgärder.

Kan det vara så att intresset av att bevara brukningsvärd jordbruksmark generellt ökar, så att marken ska kunna nyttjas för jordbruk och livsmedelsproduktion i ett längre tidsperspektiv?

Läs hela sammanställningen här.

Tankar kring domar i Mark- och Miljöverdomstolen

En glädjande utveckling har skett sedan ca två år tillbaka. Genom olika överklaganden har juridiken (Mark- och Miljödomstolarna) prövat gällande lagstiftning. I lägre instans har överklagandena i flera fall inte vunnit gehör. Men Mark- och Miljööverdomstolen (MÖD) har ändrat flera domar till överklagandes fördel. MÖD:s domar kan inte överklagas och är prejudicerande. Det lagrum som MÖD åberopar är Miljöbalken 3 kap. 4 § och som Den Goda Jorden i många år åberopat.

”Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhälls-intressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.”

MÖD har tolkat brukningsvärd så att har marken någon gång brukats, så är den brukningsvärd. Väsentligt samhällsintresse har MÖD inte ansett att enstaka villor är. Ett helt bostadsområde kan enligt MÖD vara ett väsentligt samhällsintresse. Men har ingen alternativ lokalisering prövats så har projektet fått bakläxa av MÖD av detta skäl.

Rättsläge och domar rörande jordbruksmark.

Dom i Mark – och miljödomstolen till jordbruksmarkens fördel

Ny intressant dom (dock bara från Mark- och miljödomstolen):
MMD Nacka TR 2017-10-31 P 1436-17
Detaljplan för del av Säby 5:1 m.fl., Ytterjärna konferens och konsthall; Mark- och miljödomstolen upphäver kommunfullmäktiges beslut att anta detaljplanen. Det är fråga om ianspråktagande av brukningsvärd jordbruksmark för uppförande av konferenscenter och konsthall, med tillhörande park- och parkeringsytor, vilket enligt mark- och miljödomstolens mening inte kan anses vara sådana väsentliga samhällsintressen som avses i 3 kap. 4 § miljöbalken.

Positivt förhandsbesked för bostadshus upphävs – brukningsvärd jordbruksmark får inte bebyggas

Blendow Lexnova har publicerat följande sammanfattning rörande en dom den 1 april i Mark- och miljööverdomstolen P 4087-15 – Förhandsbesked om bygglov för bostadshus på fastigheten Fröslöv 4:6 i Ystads kommun.

Myndighetsnämnden i Ystad kommun meddelade en fastighetsägare positivt förhandsbesked för nybyggnad av ett 393 kvadratmeter stort enbostadshus. Beslutet överklagades av en granne. Länsstyrelsen i Skåne län biföll överklagandet och upphävde beslutet. Mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt, MMD, konstaterade att området i översiktsplanen hade angetts som jordbruksmark/annan öppen mark. MMD ansåg dock inte att översiktsplanen, med hänsyn till de lokala förutsättningarna, utgjorde hinder mot ett positivt förhandsbesked. Bland annat på grund av detta upphävdes länsstyrelsens beslut och nämndens beslut fastställdes. Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, konstaterar nu att enligt översiktsplanen ska ny bebyggelse lokaliseras där det tidigare finns bebyggelse för att bevara värdefull åkermark och naturområden som idag är fria från bebyggelse. Eftersom byggnaden ska placeras på mark som anges som jordbruksmark/annan öppen mark är åtgärden inte förenlig med översiktsplanen. MÖD konstaterar vidare att enligt 3 kap. 4 § MB får brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk för bebyggelse endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Med begreppet brukningsvärd jordbruksmark avses mark som med hänsyn till läge, beskaffenhet och övriga förutsättningar är lämpad för jordbruksproduktion. Även kultiverad betesmark som har förbättrats genom röjning eller tidigare varit åker och som utnyttjas som bete kan utgöra jordbruksmark. MÖD konstaterar att marken används för bete. Det framgår vidare att marken någon gång har röjts. Den utgör därmed jordbruksmark. MÖD anför vidare att länsstyrelsen har bedömt att marken är jordbruksmark med hög bördighet och att Jordbruksverket har klassificerat marken som brukningsvärd jordbruksmark. Mot bakgrund av detta finner MÖD att marken utgör sådan brukningsvärd jordbruksmark som avses i 3 kap. 4 § MB. MMD:s dom upphävs därför och länsstyrelsens beslut fastställs.

Åkermark får ge vika

Två aktuella exempel där åkermarken får ge vika för kommande exploatering.

Hallandsposten rapporterade den 25 februari i artikeln ”Klart för köp av jordbruksmark” att Jordbruksverket givit Laholms kommun förvärvstillstånd för 23 hektar jordbruksmark för att utvidga Nyby industriområde söderut.

Med anledning av prisnivån på över tio miljoner samt att ägandet övergår från fysisk till juridisk person krävs förvärvstillstånd från Jordbruksverket för att köpet ska gå igenom.

Helsingborgs Dagblad rapporterar den 25 februari i artikeln ”Tio hus planeras mot grannars vilja” att Mark- och miljödomstolen beslutat att länsstyrelsen skulle ompröva ett beslut om att avslå en begäran om att upphäva en detaljplan. Länsstyrelsen avslog dock på nytt begäran om att upphäva detaljplanen.

De skriver:
Länsstyrelsen poängterar att det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten, något som får göras inom vida ramar. Ett kommunalt beslut om en detaljplan bör bara upphävas om man anser att kommunen har gjort en felaktig avvägning mellan olika intressen eller om handläggningen skett på fel sätt i kommunen. Det tycker man inte har varit fallet den här gången.

Bygglov kan bli normbildande

Dalarnas tidning publicerade den 19 oktober artikeln ”Bygglov kan bli normbildande”.

Leksands kommun tvingas ge bygglov till bostadsbyggande på åkermark i Hjortnäs.

Detta efter att ärendet har dragits till högsta instans.

– Det här känns inte alls bra för inför framtiden, säger Anne-Lie Stenberg (M) ordförande i samhällsbyggnadsutskottet.

 Leksands kommun har under åren haft en tydlig policy att inte ge bygglov på åkermark.

Så när en privatperson ville bygga på åkermark i Hjortnäs var var det inget konstigt att kommunen sa nej till bygglov.

Ärendet överklagades till länsstyrelsen som var av samma uppfattning som Leksands kommun – att åkermarken skulle förbli åkermark och inget annat.

– Vi har en mycket bra dialog med LRF i den här frågan, säger Anne-Lie Stenberg.

– Vi menar att vi kan avgöra när det är lämpligt att bygga på åkermark och när det inte är det.

Men ärendet överklagades ytterligare en gång och mark- och miljödomstolen var av en helt motsatt åsikt – det vill säga att det mycket väl skulle kunna gå att bygga på åkermarken i Hjortnäs.

Och i och med att mark- och miljlööverdomstolen som högsta instans nu har meddelat att man inte tar upp ärendet så är det alltså bygglov som gäller.

– Det här känns inte alls bra inför framtiden. Som vi ser det kan det här beslutet sätta oss i kniviga situationer i framtiden, fortsätter en orolig Stenberg.

Vad kan kommunen göra?

– Vi kommer att fortsätta att behandla varje bygglovsärende för sig. Men man ska ha klart för sig att Hjortnäsfallet finns med i en sammanställning över prejudicerande fall i Sverige, så det kommer helt klart att påverka framtida bebyggelse i Leksands kommun.

Jordbruksmark får bebyggas med bostäder

Dala-Demokraten publicerade den 5 september artikeln ”Jordbruksmark får bebyggas med bostäder”.

Mark- och miljööverdomstolen har beslutat att tre personer som vill bygga i Hjortnäs ska få ett positivt besked. Ärendet har hållit på sedan 2007 och överklagats många gånger.

– Beslutet innebär att kommunen nästan inte längre kan använda jordbruksmark som skäl att säga nej till byggande, säger Annelie Stenberg (M) ordförande i samhällsbyggnadsutskottet.

Hon påpekar att kommunen i dialog med LRF arbetet för att behålla jordbruksmark.
– Det handlar om att jordbruket är en viktig näring som vi vill ha kvar och att vi vill behålla det öppna landskapet. Detta beslut kan nu användas som prejudikat. Släpper man fram ett hus så kommer fler.

2007 sa dåvarande byggnadsnämnden nej till de tre personer som ville bygga i utkanten av Stur-åkern. Kommnens skäl var att Sturåkern är den största sammanhängande jordbruksmarken i Hjortnäs och enligt LRF den bästa jordbruksmarken i kommunen.
De som vill bygga överklagade och framhöll att en grannfastighet är bebyggd, att tomten ligger i kanten av området och bara slås för ensilage.
Länsrätten och kammarrätten gick emot kommunen och ansåg att de sökande hade rätt att få bygga på tomten. När kommunen 2011 följde kammarrättens dom och sa ja, överklagade det beslutet av fyra grannar och LRF. Länsstyrelsen ansåg att ett positivt besked var olagligt med hänvisning till l jordbruksmark och fornfynd.

Efter det har ärendet överklagats till Mark- och miljödomstolen som drar slutsatsen att länsrätten redan gjort bedömningen att det går att bygga på platsen och att länsstyrelsen inte hade rätt att göra en annan bedömning.

Efter en ny överklagan säger Mark- och miljööverdomstolen samma sak. Överdomstolen var inte enig, två av domarna ansåg att länsstyreln haft rätt i sitt beslut att säger nej till bygget.
Det går att överklaga till Högsta domstolen, men sannolikheten för att den tar upp ärendet är ganska liten.