Insändare Hallandsposten
Föreningen har fått in en insändare i Hallandsposten med anledning av Halmstad kommuns Framtidsplan 2050.
Filmen Jorden vi ärvde – En glömd resurs?
Filmen Jorden vi ärvde – En glömd resurs? är en film av Tina-Marie Qwiberg i samarbete med Den Goda Jorden ideell förening. Filmen kan ni se ovan.
Odlingsbar jord är en unik och begränsad naturresurs som är grunden för vår livsmedelsproduktion, civilisation och framtid.
Trots det så förbrukas åkermarken. Många svenska kommuner värderar vägar, företagsetableringar och köpcentrum högre än odlingsbar mark. Ca 44 % av de skånska kommunernas utbyggnadsplaner ligger på den bördigaste jordbruksmarken. Mark som klassas som en av världens bästa begravs under asfalt och betong.
Filmen Jorden vi ärvde – En glömd resurs? illustrerar de stora problem vi står inför om vi fortsätter att exploatera åkermarken. Hur kommunernas tolkningar av lagtexter påverkar kommande generationers matförsörjning och hur en av de viktigaste resurserna i att mildra växthuseffekten, slarvas bort i kommunernas jakt på nyetableringar.
Filmen är finansierad med medel från Naturvårdsverkets bidrag till ideella miljöorganisationer 2020.
LRF och Den Goda Jorden samarbetar i Ängelholm för att skydda jordbruksmarken
Helsingborgs Daglad uppmärksammar att LRF:s lokalförening i Ängelholm och föreningen Den goda jorden gör gemensam sak för att jordbruksmarken ska få ett bättre skydd. Tillsammans står vi bakom uppropet ”Rädda åkermarken i Ängelholms kommun!”. När kommunerna själv får att bestämma över hur marken bäst ska användas så beskrivs sällan samhällsnyttan som livsmedel.
– Vi reagerar eftersom det är bra åkermark man vill använda. Felet är att varje kommun själv får avgöra hur den vill använda sin mark, det finns ingen samordning och alla kommuner vill ha tillväxt. Lagstiftningen är för svag och det borde finnas ett statligt skydd av jordbruksmarken, säger Bengt Nilsson ordförande i LRF:s kommungrupp.
LRF:s kommungrupp har skickat in ett yttrande angående detaljplanen för Kärra, där de motsäger sig en ny etablering. De har också, tillsammans med föreningen Den goda jorden, skickat ett tjockt kuvert med broschyrer (Hopp för åkermarken) och aktuell information om läget för den svenska åkermarken till samtliga kommunfullmäktiges ledamöter och ersättare.
Yttrande över detaljplan i Örebro
Den Goda Jorden har lämnat in ett yttrande till Örebro kommun rörande Bn 114/2019-Detaljplan fastigheten Råberga 3:2 m fl (Örebro flygplats).
Detaljplanen innebär byggnation av verksamhetslokaler med tillhörande infrastruktur på ca 40 ha åker- och betesmark samt ca 20 ha skogsmark.
Den Goda Jorden konstaterar att detaljplanen strider mot intentionen i översiktsplanen och saknar en utredning av möjligheterna att ta annan mark i anspråk. Föreningen anser därför att det föreslagna verksamhetsområdet inte bör komma till stånd på den mark som planen anger.
Yttrande över Framtidsplan 2050 i Halmstad
Den Goda Jorden har lämnat in ett yttrande till Halmstad kommun med anledning av deras Framtidsplan 2050. I Framtidsplanen är hela 650 hektar brukningsvärd jordbruksmark ianspråktagen och till detta tillkommer ytterligare jordbruksmark för infrastruktur samt att planen bidrar till en fragmentisering av befintlig jordbruksmark.
Föreningen Den Goda Jorden anser att Framtidsplan 2050 inte är förenligt med reglerna om skydd för brukningsvärd jordbruksmark i 3 kap. 4 § miljöbalken. Föreningen som enligt 16 kap. 13 § miljöbalken har talerätt i planärenden, anser att den föreslagna översiktsplanen inte kan ligga till grund för kommande detaljplanläggning. Detta gäller såväl alternativ 1 som 2.
Läs föreningens hela yttrande här
Föreningens styrelsesuppleant Olof Bågenholm bosatt i Halmstad kommun har även privat lämnat in synpunkter på Halmstad kommuns Framtidsplan 2050.
Ny dom i Mark- och miljööverdomstolen
Mark- och miljödomstolen upphävde 2019-11-21 en detaljplan i Västerås eftersom den ansågs stå i strid med bl.a. 4 kap. 33 § PBL och 3 kap. 4 § miljöbalken. Denna dom överklagades av bl a Västerås kommun.
Nu har mark- och miljööverdomstolen upphävt denna dom. Eftersom klagandena inte hade gjort gällande att planen stred mot dessa rättsregler har MÖD bedömt att det inte fanns förutsättningar att upphäva detaljplanen av dessa skäl.
Enligt 13 kap. 17 § plan- och bygglagen (2010:900) ska den myndighet som prövar ett överklagande av ett beslut att anta en detaljplan endast pröva om det överklagade beslutet strider mot någon rättsregel på det sätt som klaganden har angett eller som framgår av omständigheterna.