Månad: oktober 2019

Tävling – Skördefesten på Tjolöholm

Vi har idag skickat ut meddelande med e-post till alla som deltog i vår tävling under Skördefesten på Tjolöholm. En del e-postadresser har tyvärr varit oläsliga, varför vi även lägger ut meddelandet här.

Rätt svar på Den Goda Jordens tävling under Skördefesten på Tjolöholm var 199 frukter i korgen.

Närmast var Alma Wallroth, Åsa som gissade på 202 st.

Är du intresserade av att stödja föreningen Den Goda Jorden i vårt arbete med att skapa ett bättre skydd för jordbruksmarken?

För att bli medlem 2019-2020 sätter du in 200 kr för enskilt medlemskap, 300 för familjemedlemskap (samma postadress) eller för studentmedlemskap 50 kronor på bankgiro 5365-3283 du kan även Swisha pengarna till 123 238 99 97.
Glöm inte att meddela oss namn, adress, telefonnummer och e-postadress!
Mer information om föreningen hittar du på http://www.dengodajorden.se eller https://www.facebook.com/dengodajorden/

Det går även bra att stödja föreningen med en gåva till Anders Stenströms minnesfond.
Gåvor till minnesfonden kan sättas in på föreningens bankgiro 5365-3283 märkt med ”minnesfond”.
Mer information om minnesfonden hittar du på http://www.dengodajorden.se/anders-stenstroms-minnesfond/

Vår jordbruksmark – en värdefull resurs i ett föränderligt klimat

Länsstyrelsen bjuder tillsammans med Upplands-Bro kommun in dig som jobbar med översiktsplanering, detaljplanering och exploatering i Stockholms läns kommuner till ett seminarium kring jordbruksmarken och dess värden i avvägningar kring framtida markanvändning. Seminariet genomförs inom ramen för arbetet med länets livsmedelsstrategi och är en del av tidig planeringsdialog mellan kommuner och Länsstyrelsen.

Under en heldag får du chansen att höra intressanta föreläsare, bredda perspektiven och uppdatera dig kring kunskap om jordbruksmark och de förutsättningar vi som planerare och beslutsfattare har att förhålla oss till i länet.

Vi får höra om jordbruksmark ur ett globalt och nationellt såväl som regionalt perspektiv. Lantbrukare med olika förutsättningar berättar vad som är viktigt för dem. Vilken roll spelar jordbruksmarken med avseende på framtida klimatförändringar? Vi reder ut det juridiska begreppet jordbruksmark och diskuterar flera aktuella domar som rör byggande på jordbruksmark. Jordbruksverket berättar bland annat om EU:s gemensamma jordbrukspolitik, den nya nationella livsmedelsstrategin och utveckling av en ny metod för att värdera jordbruksmark.

Självklart kommer vi även att ha ett inslag om hur det historiskt präglade landskapets natur- och
kulturvärden knyter an till jordbruket.

NÄR: 7 november, klockan 10.00–16.00.
Fika från 9.30.
PLATS: Upplands-Bro kommunhus, lokal
Stora scen, Furuhällsplan 1
KOSTNAD: Ingen kostnad
ANMÄLAN: Anmäl dig i kalendariet på Länsstyrelsens webbplats, senast 28 oktober.
Länk till kalendariet.

Mer info och program hittar du här.

World soil day 2019: ”Jord, markanvändning och klimatförändring”

Institutionen för mark och miljö bjuder in till ett seminarium på World Soil Day. Dagens tema är ”Jord, markanvändning och klimatförändring”. World Soil Day initierades av FN 2014 och hålls årligen den 5 december. Målet är att rikta uppmärksamheten på vikten av hälsosam jord och förespråka en hållbar förvaltning jordens markresurser.

Se programmet och registrera dig på den engelska sidan.

Fakta
Tid: 2019-12-05 09:30
Ort: Uppsala
Sista anmälningsdag: 25 november 2019

Ny skrift: Landskap – ett vidsträckt begrepp (KSLAT nr 5-2019)

Landskap – ett vidsträckt begrepp
En antologi om landskap
Förvaltningen av mark och landskap präglas av snävt sektorstänkande som hotar landskapets olika värden. KSLA:s Landskapskommitté lyfter fram betydelsen av en helhetssyn för alla som arbetar med landskap i skötsel och förvaltning, och behovet av en nationell landskapsstrategi.

En sådan strategi skulle ge bättre förståelse och hantering av viktiga processer, som rör biologisk mångfald och klimatpåverkan. Den skulle också vara till hjälp vid val av produktionsmetoder såväl som integrerade systemeffekter och vid urval av områden med höga natur- och kulturvärden och estetiska värden.

Med denna antologi avslutar Landskapskommittén sitt arbete. Artiklarnas olika ämnesområden speglar författarnas olika utgångspunkter och komplexiteten i synen på landskapet. Ändå kommer behovet av en mer helhetsmässig syn på landskap tydligt fram.

Landskapskommittén hoppas att antologin ska bli en intressant ögonöppnare för nya tankesätt för landskapets skydd och förvaltning.

Redaktör: Margareta Ihse

Beställ skriften eller hämta den som pdf här

Skriften kommer att presenteras vid Landskapsforum 2015 hos KSLA den 15 november.
Välkommen dit!

Mark- och Miljööverdomstolen stoppar bostadsbyggande på åkermark

Pressmeddelande från Jan Pilotti och Sofia Thoresdotter, Ormesta, Örebro.

Mark- och Miljööverdomstolen stoppar bostadsbyggande på åkermark

Byggnadsnämnden i Örebro fattade beslut om att bygga på åkermark i Ormesta. Detta överklagades då det enligt miljöbalken är olagligt att bygga på åkermark. Örebro kommunen försökte med det orimliga påståendet att marken inte ens var brukningsvärd åkermark enligt 3:4 MB. I miljöbalken står förvisso att man kan bygga på åkermark om andra
samhällsintressen överväger. Bra bostäder för alla är ett viktigt samhällsintresse men det kan inte vara viktigare än mat. Och enligt miljöbalken måste kommunen i så fall visa att det inte finns andra ställen de kan bygga på vilket kommunen inte har gjort. Mark- och miljödomstolen Nacka tingsrätt beslöt upphäva kommunens antagande av
detaljplanen. (Mål nr P 6702-18)

I kommunens egen inlaga om begäran av prövningstillstånd framgår att det finns mark som varken är åker eller skog som kommunen också planerat att bygga på. Mark- och miljööverdomstolen Svea Hovrätt har nu avslagit kommunens begäran om prövningstillstånd varför mark- och miljödomstolens dom står fast. (Mål nr P 7075-19)

Vi ser denna prejudicerande dom som en viktig signal till alla kommuner att vi precis som miljöbalken säger måste värna om åkermark, men även skog, med tanke på den klimat- och mat-kris vi befinner oss i. Sverige är inte självförsörjande på mat. De måste bli stopp att bygga på åker- och skogsmark. Vi måste bygga smartare och mindre och inte låta städer växa på matproduktionens bekostnad.

Jan Pilotti och Sofia Thoresdotter
Ormesta 521 705 Örebro
pilotti.jan(a)gmail.com sofia.thoresdotter(a)gmail.com

Insändare i Nerikes Allehanda skriven av Jan Pilotti och Sofia Thoresdotter
Dom Mål nr P 6702-18 Mark- och miljödomstolen 2019-06-10
Svea HR P 7075-19 Aktbil 3, Utvecklande av talan från Öreb
P7075-19 Yttrande över kommunens överklagan aktbil 3
Dom Mark-och miljööverdomstolen 11 oktober 2019

Yttrande över förslag till översiktsplan i Staffanstorp

Föreningen Den Goda Jorden har lämnat in ett yttrande över förslag till ny översiktsplan (Livsoas 2039) samt fördjupad översiktsplan för Flackarp-Höjebromölla, Staffanstorp

Föreningen Den Goda Jorden har synpunkter gällande ovanstående ÖP och FÖP enligt de skäl som anges nedan.

Föreningen anser att översiktsplan (Livsoas 2039), fördjupad översiktsplan (Flackarp-Höjebromölla) och tillhörande miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) inte är förenliga med reglerna om skydd för brukningsvärd jordbruksmark. Enligt 3 kap. 4 § miljöbalken får brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.I dokumenten saknas en utredning av alternativa lokaliseringsmöjligheter för samtliga verksamhetsområden, bostadsområden mm. som planeras byggas på den brukningsvärda jordbruksmarken (sannolikt den mest brukningsvärda i hela Sverige), vilken på ett klargörande och transparent sätt belyser vilka för- och nackdelar som föreligger gällande alternativa utvecklingsområden alt. inventering av redan hårdgjorda ytor lämpliga för förtätning. Exempelvis bör många av de befintliga parkeringsytorna och verksamhetsytorna i Staffanstorps kommun kunna förtätas avsevärt, vilket i sin tur kan leda till faktiska förbättringar gällande många stadsmiljökvaliteter samtidigt som jordbruksmarkernas värden bevaras. Jordbruksverkets rapport ”Kommunens arbete med jordbruksmarkens värden – ett stödverktyg” (2015) kan användas som en grund för kommunens vidare arbete.
Föreningen Den Goda Jorden, som enligt 16 kap. 13 § miljöbalken har talerätt i planärenden, anser att de föreslagna planerna måste omarbetas för att kunna tillgodose MB 3:4 (ovan).

Föreningen Den Goda Jorden

Anne-Marie Lindén
ordf.

Yttrandet som pdf hittar du här.