Etikett: Östergötland

Var finns allmänintresset i att bygga logistikcentrum på Sveriges finaste åkermark?

I Norrköping går debatten het kring kommunens förslag att exploatera 240 hektar jordbruksmark för att bygga ett logistikcentrum. Sveriges Radio Östergötland uppmärksammade det hela med tre inslag.

Norrköpings kommun skulle nästa vecka gå fram med ett förslag om att tvångsinlösa 240 hektar jordbruksmark på Malmölandet, för att kunna bygga ett logistikcentrum. Men nu backar kommunen från förslaget.

– Det finns en genuin intressekonflikt där jordbruket står mot kommunens intresse av att utveckla industrier, men vi upplever att det finns en möjlighet att nå en kompromiss säger kommunstyrelsens ordförande Lars Stjernkvist (S).

Östergötland är det län i Sverige där trenden att bygga på jordbruksmark ökat mest de senaste åren.

Länsstyrelsen i Östergötland anser att trenden är problematisk och har nyligen gått ut med skarpare råd till länets kommuner.
– Vi råder kommunerna till att verkligen titta efter alternativa platser istället för att bygga på områden med värdefull jordbruksmark, säger Anders Eliasson.

John Widegren (M), som är riksdagsledamot från Ödeshög och Moderaternas talesperson i landsbygdspolitiska frågor, tycker att frågan är komplicerad. Å ena sidan behöver kommuner och företag kunna växa, å andra sidan är åkermarkerna viktiga.

– Det här är något som man verkligen måste problematisera idag. Vi har vår nya livsmedelsstrategi, där vi ska öka livsmedelsproduktionen, samtidigt är åkermarken en ändlig resurs och vi är nere under 0,2 hektar per invånare på jorden nu.
– Åkermarken har historiskt varit lite för lätt att exploatera, särskilt runt de stora städerna.

Nyhetsbyrån uppmärksammade även det hela med en intervju med Peter Borring, LRF ordförande i Östergötland.

Peter Borring är ordförande i LRF Östergötland och – förstås – mycket engagerad i lantbruksfrågor. Han lyfter dem också gärna till riksnivå och Sveriges behov av en egen livsmedelsproduktion, som kan försörja oss framöver. Därför är det vansinne, menar han, att bebygga jordbruksmark.

Läs hela artikeln här.

Jordbruksmarken exploateras i samma takt som tidigare

Jordbruksverket presenterar rapporten ”Exploatering av jordbruksmark 2011-2015” med följande pressmeddelande.

Jordbruksmarken exploateras främst för att bygga bostäder och företag. 2011-2015 exploaterades runt 3000 hektar jordbruksmark, ungefär lika mycket som föregående femårsperiod, visar ny statistik från Jordbruksverket. Mest jordbruksmark försvinner i Skåne.

Statistiken visar att jordbruksmark exploateras i samma omfattning som tidigare. Största ökningen jämfört med föregående femårsperiod har skett i Östergötland.

Mark försvinner i de bördiga slättlandskapen
Störst areal jordbruksmark exploateras i Skåne, 672 hektar, Västra Götaland, 439 hektar och Östergötland, 321 hektar. Detta är län med mycket jordbruksmark. Ser man till exploaterad jordbruksmark i relation till den totala arealen jordbruksmark i länet är det Halland som har högst exploatering med 1,7 promille. På kommunal nivå är det Linköping som har exploaterat mest jordbruksmark, 118 hektar, och som andel av kommunens jordbruksmark är det Järfälla som exploaterat 3,82 procent.

Krav på långsiktigt resurstänkande
De främsta orsakerna till exploateringen är byggande av bostäder, industrilokaler av olika slag, vägar, järnvägar och täkter. Jordbruksmarken är en naturresurs som om den förvaltas rätt kan förse oss med livsmedel under lång tid framåt. Det långa tidsperspektivet blir en utmaning när andra intressen som bostäder och infrastruktur har mera omedelbara behov.

Kommunerna kan få vägledning
Jordbruksverket driver tillsammans med Boverket och länsstyrelserna ett projekt med syfte att ge råd och information till kommunerna om jordbruksmarken. Dessutom har Jordbruksverket tagit fram informationsbroschyrer som beskriver hur arbetet med jordbruksmarken kan genomföras på kommunal nivå.

Mer information
Läs rapporten Exploatering av jordbruksmark 2011 – 2015

C-kritik mot köp av mark

Folkbladet publicerade den 1 april artikeln ”C-kritik mot köp av mark”.

Genom att köpa upp jordbruksmark kommer Norrköpings kommun att lägga en död hand över området. Om de sedan dessutom exploaterar området för bostadsbebyggelse kommer de att begå ett lagbrott.

Ännu ett exempel på en kommun som inte förstår eller inte vill förstå lagtexten i Miljöbalken 3 kap, 4 §: Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.

Petition för åkermarken i Linköping

Boende och sommarboende, i Fjälla-Hulta-Sjövik, Linköping har skrivit en petition till Linköpings kommun på http://www.skrivunder.com.

Ur petitionen ”Bevara landsbygdsmiljön i Fjälla-Hulta-Sjövik_Lkpg planförslag”.

Med utmärkta förutsättningar i Fjälla-Hulta-Sjövik för att bevara och vidareutveckla ett levande jordbrukslandskap tycker vi att det är märkligt att kommunen istället önskar ersätta befintlig åker- och betesmark med bostäder.

”[Det handlar om att vara] tvungen tänka efter, inte bara en eller två, utan flera gånger innan man fattar beslutet att för alltid stoppa åkermarkens produktion genom byggnation. För så drastiskt är det faktiskt”.

Kristina Yngwe, LRF Ungdomen, ur tidningen ”På landet”, om behovet av starkare skydd av åkermark i lagen.

Läs hela petitionen här.

Åkermarken måste få ett bättre skydd

Corren.se publicerade den 27 mars debattartikeln ”Åkermarken måste få ett bättre skydd”.

Nils Hillerbrand Gruppledare Miljöpartiet de gröna i Linköping och Gunilla Wetterling Vice ordförande bygg- och miljönämnden (MP) skriver bland annat att:

Åkerarealen i Sverige och i världen minskar och trycket ökar på att använda all åkermark för matproduktion. Få områden på jorden har så goda möjligheter att odla mat som norra Europa och få områden i Europa har så god jordburksmark som Linköpings kommun. Vi måste därför ta ett lokalt ansvar för att skydda åkermarken. Strategin ger inte detta skydd från exploatering utan tillåter ett antal undantag. Vi anser därför att kommunen ska ta tydlig ställning för jordbruksmarkens bevarande.

Bevara värdefull åkermark

För Miljöpartiet de gröna i Linköping har Margareta Ossbahr, Vikarierande gruppledare Gunilla Wetterling, vikarierande vice ordförande Bygg- och miljönämnden (MP) Gustav Knutsson, ledamot Samhällsbyggnadsnämnden (MP) skrivit följande insändare publicerad i Corren den 11 december.

Kommunens ambition att bli en klimatsmart stad rimmar illa med viljan att bygga i Sättuna, skriver tre miljöpartister. En av Sveriges finaste jordbruksmarker riskerar att försvinna och miljöbelastningen att öka.

I dag avgör ledamöterna i Linköpings kommunfullmäktige Sättunas och den värdefulla åkermarkens öde. Miljöpartiet är starkt emot utbyggnadsplanerna och menar att Linköpings kommun bör bevara de möjligheter som finns för vår matförsörjning.

Det har inte kunnat undgå någon att kommunen med Allianspartierna i spetsen har planer att bygga bostäder på värdefull jordbruksmark i Sättuna. Planerna har gått framåt trots starkt motstånd från bland annat de boende, länsstyrelsen samt Försvarsmakten. De ursprungliga planerna för området omfattade 700 bostäder men efter hård kritik minskades antalet till 360. Kritiken minskade dock inte.

Miljöpartiet finner flera skäl till att motsätta sig en exploatering.

Den nya planen hamnar väldigt nära den kritiska gränsen där en utbyggnad inte motiverar de infrastrukturkostnader som uppstår för kommunen.

Det begränsade antalet bostäder som kan byggas är alldeles för få för att garantera välfungerande service som närbutiker och liknande. En framtida expansion av området är inte heller att tänka på då möjligheterna är begränsade i norr av Svartåmynningens naturreserverat och Sättunahögen, i söder finns den värdefulla åkermarken och i öster och väster avgränsas området av Roxen respektive Bergsvägen.

Vidare möjliggörs inte kollektivtrafik inom området då det helt enkelt inte finns underlag för det. Enligt planen kommer ett stort antal boende få en kilometer eller mer till närmsta busshållplats, varför kollektivresande knappast kommer att bli ett attraktivt alternativ. En kilometer är för långt att gå för de flesta, särskilt om man ska göra det med tunga matkassar och trötta barn. Det blir svårt för kollektivtrafiken att konkurrera med den egna bilen. Om man ska bo i Sättuna förutsätter det att familjen har åtminstone en bil men i många fall kommer det att säkert behövas två bilar för att klara av vardagen. Kommunens ambition att bli en klimatsmart stad rimmar illa med viljan att bygga i Sättuna. Området skulle generera mer biltrafik!

Man kan tycka att den värdefulla åkermarken som försvinner vid exploateringen av Sättuna inte gör så mycket, men just den åkermark som finns strax utanför Linköpings tätort är en av Sveriges finaste och bördigaste åkermarker. De matförsörjningsmöjligheter som för gott slås ut av att man bygger på åkermark går inte att överskatta. I en tid då viktiga områden förstörs på grund av exploatering, miljöförstöring och klimatförändringar måste vi värna om de resurser som vi har kvar.

Det är en självklarhet för oss, som lokalpolitiker, att stå upp för vår kommun, våra medborgare och vår värdefulla miljö. Bevarandet av miljön med den goda åkermarken för framtida generationer, borde vara centralt för alla partier som företräder Linköpings medborgare.

Riv upp förslaget, bevara den goda åkermarken!