Etikett: Motioner

Åkern – het på partistämmor

Kerstin Davidsson skriver idag följande ledare i Land Lantbruk.

När kvarnmästaren Anders Stenström, grundaren av föreningen Den Goda Jorden, först började tala om behovet av att skydda värdefull åkermark i Sverige var många skeptiska. ”Vi har ju överskott på jordbruksprodukter”, var då huvudinvändningen. Men inför Anders Stenströms envetet framförda argument var vi allt fler som lät oss övertygas – jag var själv en av de klentrogna som tänkte om.

Oförtrutet opinionsarbete kan löna sig, även när man inte sitter på de stora kampanjresurserna. Nu tar frågan om åkermarkens skydd ett nytt kliv och debatteras på största allvar i flera politiska partier.

Kristdemokraten Irene Oskarsson motionerar i riksdagen i ärendet. Och i de allianspartier som nyligen haft partistämmor har frågan dryftats. På Centerstämman debatterades tre motioner med krav på skydd för åkermarken. På Folkpartiets landsmöte gav en motion upphov till en lång diskussion. Och senast behandlades den på Moderaternas partistämma där Betty Malmberg, riksdagsledamot från Östergötland, drivit kravet på skydd för värdefull åkermark i en motion.

Inget av partierna verkar dock vara moget att tumma på det kommunala självstyret och planmonopolet. Det är givetvis en god tanke att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt. Samtidigt, vilket moderaten Betty Malmberg påpekar, finns då risken att man förlorar överblicken på hur resurserna förvaltas.

Om det knapras lite grann på många håll – några villatomter här, ett köpcenter där – kan vi utan att märka det ha förött stora arealer värdefull åkerjord för all framtid.

Men frågan lever, det inger hopp. ”Det är en fråga vi kommer att återkomma till”, intygade folkpartisten Anita Brodén efter partiets landsmöte.

Apropå Folkpartiet, så fattade landsmötet ett klokt beslut. Man avslog kravet från en grupp motionärer om att lagstifta om grisars rätt till utevistelse. Kan de liberala motionärerna möjligen ha missat att vi har avskaffat gränsskyddet? Visst är det positivt om grisar får komma ut i friska luften, men låt det för jisse namn ske på marknadens villkor, i takt med att människor är beredda att betala för mervärdet.

Den goda jorden allt mer i fokus

I ledarbloggen på ATL:s webbplats skriver Lars Vernersson följande den 18 oktober

Föreningen Den goda jorden noterar att åkermarkens bevarande blir en allt mer diskuterad fråga. Ja, det är nog föreningens idoga arbete som i hög grad bidragit till detta.

I ett pressmeddelande redogör föreningen för vad som hänt på den rikspolitska nivån under den senaste tiden:

Den 13 oktober fick den parlamentariska miljörådsberedningen i uppdrag att ta fram en strategi för en långsiktigt hållbar markanvändning.

Under den allmänna motionstiden har fyra motioner inlämnats:

Irene Oskarsson, KD: Skydd av åkermarken, Sara Karlsson med flera, S: Jordbruksmark som riksintresse, Kew Nordqvist, MP: Åkermark – ett riksintresse, och Betty Malmberg, M: Skyddet för åkermark.

Till Sveriges kommuner och landstings kongress har en motion från Birgitta Losman med flera, MP, lämnats in: Livsmedelsstrategier för framtiden.

Och vid Centerpartiets stämma behandlades tre otioner i ämnet varav en antogs: Sluta använda produktiv åkermark för bebyggelse!

Som sagt, det rör på sig, och det är inte för tidigt. Jag håller med Den goda jorden: ”Vi tror att tiden nu är mogen för påtagliga förändringar i hur fårgan om åkermarken hanteras.”

Riksdagsmotion om jordbruksmark som riksintresse

Sara Karlsson m.fl. (S) har till riksdagen lämnat in Motion 2011/12:S21073 Jordbruksmark som riksintresse.

Områden där det finns särskilda nationella intressen för mark- och vattenanvändning kan idag riksintressemärkas, vilket innebär att de kommunala översiktsplanerna måste tillgodose och värna de intressen som markerats på statlig nivå. Möjligheter för riksintressemärkning finns bland annat vad gäller naturvård, kulturvård och vindkraft. I dagsläget finns inte den möjligheten gällande jordbruksmark, trots att en väl fungerande livsmedelsproduktion i högsta grad är ett nationellt intresse.

Allt mindre av den mat vi äter i Sverige är inhemskt producerad. Vi socialdemokrater har därför efterlyst att regeringen ska ta fram en livsmedelsstrategi i syfte att stärka den svenska livsmedelsproduktionen och höja självförsörjningsgraden som i Sverige är bland de lägsta i Europa. Vi behöver producera mer mat. Man kan också anta att behovet av och efterfrågan på inhemskt producerad mat kan komma att öka på sikt i takt med ökade transportkostnader och en ökad miljömedvetenhet.

Samtidigt bebyggs bördig jordbruksmark runt om i Sverige i takt med att regioner expanderar och investeringar görs i handel och bostäder. Dessa markexploateringar kan inte göras ogjorda i efterhand. För att värna den svenska livsmedelsproduktionen behövs därför statliga instrument för att skydda bördig jordbruksmark från exploatering. Därför bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag till ändringar i berörd lagstiftning för att jordbruksmark av riksintresse ska kunna skyddas.

Här hittar ni motionen.

Motion om den ”goda jorden” ska upp på bordet

Hallands Nyheter skriver idag följande artikel.

Hur ska Hallands politiker i framtiden lösa konflikterna mellan jordbrukets intressen och de växande behoven av nya bostäder runt tätorterna?

Den frågan ska regionledningen diskutera med företrädare för de halländska kommunerna när regionens kommunberedning träffas nästa vecka.

Bakgrunden är ett förslag från Gunnel Bengtsson (C) att Region Halland ska kartlägga hur jordbruket och tätorternas utbyggnader påverkar varandra. Avsikten är att hitta en bättre balans där både böndernas behov av god jord och behovet av fler bostäder tillgodoses i kommunernas planering.

Motionen till regionfullmäktige lämnades in redan för ett år sedan. Gunnel Bengtsson är missnöjd med att regionledningen inte tagit upp den tidigare. Hon kräver nu besked vid nästa fullmäktigemöte om hur långt det hela hunnit.
– Ämnet var högaktuellt redan när motionen lämnades in genom att flera kommuner stod inför arbetet med nya översiktsplaner och behov av kunskap fanns. Sedan dess har diskussionen kring åkermarkens användning blivit intensivare, förklarar Gunnel Bengtsson.

Regionstyrelsens ordförande Gösta Bergenheim (M) skyller delvis den långsamma hanteringenn på att regionens tjänstemän har haft mycket att göra under det första året med den nya organisationen.
– Vi är överens om att det här är en viktig fråga, men den är inte alldeles enkel. Det berör ett område där vi har ett väldigt begränsat ansvar i förhållande till kommunerna.
Gösta Bergenheim räknar med att ärendet kommer upp i fullmäktige i november sedan de högsta regionpolitikerna pratat ihop sig med kommunerna.

Läs Gunnel Bengtssons motion här.

Fler riksdagsmotioner

I riksdagen har tre motioner lämnats in under hösten med yrkande på bättre skydd av åkermarken.

Föreningens vice ordförande Irene Oskarsson(KD) har lämnat in motion 2010/11:C234 Skydd av åkermarken. Läs motionen här.

Betty Malmberg (M) motion 2010/11:C229 Ökande skydd av värdefull
jordbruksmark. Läs motionen här.

Tina Ehn m.fl. (MP) motion 2010/11:C362 Åkermarkens skydd och externa köpcentra. Läs motionen här.

Riksdagsmotion om skydd av åkermarken

– Under senaste åren har frågan om hur vi skyddar och bevarar åkermark både i Sverige och internationellt aktualiserats inte minst utifrån två aspekter: den starkt ökande befolkningen på jorden och klimatförändringarna.

Det säger Irene Oscarsson, riksdagsledamot för Kristdemokraterna, som under riksdagens allmänna motionstid lagt en motion om skydd av åkermark.

– Det behövs en uppvärdering av alla ändliga resurser, även åkermark. Den bördigaste jordbruksmarken ligger ofta kring städer och marken är hett eftertraktad för exploatering. Det behövs därför ett stärkt skydd för att förhindra att åkermark bebyggs säger Irene Oscarsson.

Skåneslätten och Uppsalaslätten är några av världens bördigaste jordbruksområden, som hotas av bebyggelse till följd av den kraftiga tillväxten i dessa regioner. Hittills har tendensen varit att jordbruksintresset kommit till korta till förmån för tätorternas exploateringsbehov. En studie visar att 44 procent av de skånska kommunernas samlade utbyggnadsplaner planeras på åkermark (Källa: Alnarp rapport 2008:4).

– I Sverige finns det enligt PBL (Under våren antog Riksdagen betänkandet 2009/10:CU25 En enklare plan- och bygglag) möjlighet att genom reservat skydda ledningar, vägar och objekt som anses särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Däremot går det inte att skapa reservat för jordbruksmark i en detaljplan. Det är angeläget att kommunerna använder möjligheten att i sina översiktsplaner lyfta in de markområden som utgör åkermark som ska skyddas från exploateringen. För att detta ska göras på ett likartat sätt så krävs förtydliganden och förändringar i Plan- och bygglagen (PBL). I 2 kap 4 § PBL bör man tydliggöra att åkermark kan utgöra en anledning till att mark inte är lämplig att tas i anspråk för bebyggelse. Det bör också vara möjligt att skapa reservat för jordbruksmark i en detaljplan. Om ovanstående åtgärder inte visar sig leda till önskvärt skydd för åkerjorden skulle det vara bra om det infördes en möjlighet att klassa områden som riksintresse för jordbruket avslutar Irene Oskarsson.

Läs hela motionen här

Motion till regionfullmäktige i Halland

Gunnel Bengtsson (c) tidigare kommunalråd i Halmstad har lämnat in följande motion till regionfullmäktige i Halland.

Jag föreslår
att Regionfullmäktige ger regionstyrelsen i uppdrag att göra en kartläggning av lantbrukets och tätorternas ömsesidiga påverkan som underlag för samhällsplaneringen.

Motion till kommunfullmäktige i Falkenberg

Börje Tönsgård(m), medlem i Den Goda Jorden, har lämnat in följande motion till kommunfullmäktige i Falkenberg.

I flera kommuner i Sverige har tankar väckts att åkerjorden, som är en
begränsad resurs, bör bevaras ur hållbarhetssynpunkt.

Föreningen DEN GODA JORDEN har genom föredrag, upprop, uppvaktning av Regeringen, etc, vunnit ett intresse bland politiker m.fl.

I samband med den översiktsplan för samhällsbyggnation som påbörjats i vår kommun föreslår jag Kommunfullmäktige besluta följande:

I översiktsplanen skall ingå en jordbruksanalys, dvs. utpekning av värdefull jordbruksmark för kommunens hållbarhet med målet att undvika exploatering av god åkermark.

Vill utreda konflikter om åkermarken

Hallands Nyheter publicerar idag den 14 september följande artikel.

Hur kan Hallands politiker förena kraven på nya bostäder med att bevara värdefull jordbruksmark och gynna lantbrukets utveckling?

Den frågan bör Region Halland utreda, tycker Gunnel Bengtsson (C), avgående kommunråd i Halmstad och kandidat till det nya regionfullmäktige.
– Från Centerpartiet vill vi se ett livskraftigt, hållbart jordbruk och en levande landsbygd tillsammans med expanderande företag och tätorter, säger hon.

Enligt Gunnel Bengtsson har många politiker i Halland dåliga kunskaper om åkermarkens betydelse för framtiden.
– Samtidigt är regelverken kring störningar så strikt att det försvårar för utbyggnaden av bostäder, konstaterar hon.
– Närheten till hästar har orsakat mycket diskussioner i ett så hästtätt län som Halland.

Hon tror att en rejäl kartläggning av de olika intressena kan hjälpa politikerna att fatta bättre beslut i framtiden och undvika överklaganden i planfrågor.

I sin motion till regionfullmäktige pekar Gunnel Bengtsson också på möjligheten att få EU-bidrag till utredningen.
– En sådan kartläggning har inte tidigare gjorts någonstans i Sverige. Men behovet finns överallt, hävdar hon.