Etikett: Motioner

Stopp för exploatering av åkermark i Aneby kommun

Miljöpartiet i Aneby har publicerat följande motion på sin webbsida den 23 augusti.

I vår tid har det blivit extra viktigt att vi bevarar den åkermark som finns. Allt för mycket åkermark har redan gått förlorad i Sverige och världen, exempelvis genom bebyggelse, asfaltering och miljöförstöring såsom jorderosion.
I framtiden kommer vi i Sverige inte att kunna förlita oss på import av livsmedel på samma sätt som idag. Stigande matpriser och minskad tillgång till billig fossil energi gör att vi i en högre grad behöver bli självförsörjande på livsmedel. Detta är något som uppmärksammas runtom i Sverige och i Malmöhus län har exempelvis länsstyrelsen nyligen lagt fram ett förslag om en nollvision för exploatering av värdefull åkermark.

I Aneby finns prima åkermark som kommer behövas för framtidens livsmedelsproduktion. För andra ändamål såsom bebyggelse finns stor tillgång till annan, attraktiv mark som ej är åkermark.

Vi i Miljöpartiet i Aneby föreslår därför att kommunen inför ett stopp för all exploatering av åkermark i annat syfte än för jordbruk.

Detta innebär vidare att vi yrkar på:

– att den upprättade detaljplanen för bebyggelse av småhus på nuvarande åkermark i Anebygårdsområdet upphävs.

– att inte den planerade exploateringen av åkermark för tomtavstyckning i Kieryd kommer till stånd.

Ett argument som angivits för bebyggelse av åkermarken i Kieryd är minskad övergödning av sjön Ören. Detta argument håller inte då även bebyggelse innebär miljöpåfrestningar på närliggande sjö, exempelvis genom ogräsbekämpning, biltvätt etc. Överallt i Sverige bedrivs åkerbruk vid kust och sjöar, och kväveutsläppen från detta kan regleras genom anpassning av jordbruksmetoderna.

Motioner till LRF:s Riksförbundsstämma

Till LRF:s Riksförbundsstämma har inkommit tre motioner angående bevarande av åkermark.

I inkomna motioner från LRF Jämtland, LRF Östergötland och LRF Västra Götaland lyfts frågan om åkermarkens bevarande. Bakgrunden till motionerna är att åkermark i allt större omfattning tas i anspråk för andra ändamål än livsmedels- och energiproduktion. Samtidigt blir världens befolkning större och behovet av en hållbar produktion av mat och energi ökar.
I motionen från LRF Jämtland yrkas att riksförbundsstämman beslutar uppdra åt riksförbundsstyrelsen att utforma en policy med syfte att skydda jordbruksmark och att LRF arbetar för inrättandet av en fond för nyodling.

Motionen från LRF Östergötland innehåller dels frågan om åkermarkens bevarande och dels frågan om det generella biotopskyddet. I det här yttrandet behandlas frågan om åkermarkens bevarande medan frågan om det generella biotopskyddet behandlas i yttrande nr 46. I motionen från LRF Östergötland yrkas att skyddet för brukningsvärd åkermark stärks så att det minst ligger i nivå med kultur- och biologisk mångfaldsmark samt att LRF analyserar hur våra grannländer respektive andra EU-länder hanterar bevarandet och skyddet av åkermark i syfte att hitta en metod för stärkt skydd.

I motionen från LRF Västra Götaland yrkas att LRF gör en bred och öppen genomlysning av vilka lagändringar som bedöms lämpliga och politiskt möjliga.

Läs styrelsens yttrande med förslag till beslut här.

MP-motion om skydd av åkermark i riksdagen

ATL rapporterar den 23 april:

På onsdag tar riksdagen upp en motion från miljöpartiet om stärkt lagskydd av åkermarken. Men chansen att den antas är liten. I behandlingen i civilutskottet avslogs motionen.

I motionen hävdar miljöpartiets Kew Nordqvist och Jan Lindholm att åkermarkens skydd i plan- och bygglagen och miljöbalken inte är tillräckligt och därför vill de vill se att viktig åkermark ges riksintressestatus.

I behandlingen av motionen i civilutskottet och fick motionen (2011/12:C249) dock inte stöd, vilket gör det osannolikt att få majoritet för den efter debatten i riksdagen. Hur frågan hamnade i civilutskottet vet inte Kew Nordqvist riktigt.

– Kanske för att man ser det som en mark- och planfråga men jag ser det som en jordbruksfråga som handlar om vår livsmedelsförsörjning, säger Kew Nordqvist.

Att bebyggd åkermark blir irreversibelt förstörd för framtida jordbruksproduktion är också något man i kommunerna inte betänker, tror Kew Nordqvist.

”Förvaltarskapstanken, det vill säga att vi inte äger marken, utan att vi förvaltar den åt kommande generationer, måste vara vägledande,” skriver de i motionen.

I Tranås kommun har dock miljöpartiet lyckats nå en liten seger i sin strävan att skydda åkermarken. För att ingå som stödparti för alliansen krävde man och fick löfte om att någon ny åkermark inte skulle exploateras i kommunen. Enligt Kew Nordqvist fick man stöd lokalt av LRF.

– Det är klart att där finns mest skog och annan mark men sedan senaste valet har det inte byggts något på åkermarken i kommunen, säger Kew Nordqvist.

Bevara jordbruksmarken – för naturens skull

Kristofer Stenström, Falkenbergs Naturskyddsförening och medlem i Den Goda Jorden, har skrivit en artikel i Hallands Natur 2012 om åkermarken. Naturskyddsföreningen håller i år sin riksstämma i Falkenberg 15-17 juni och dit har kristofer även skrivit en motion om ett förbättrat skydd för åkermarken. I samband med riksstämman kommer även Mat- och Jordbruksnätverket att ordna ett seminarium den 15 juni med titel: Åkermarken minskar – vad ska vi gör åt det?.

Läs Kristofers artikel som pdf här.

Läs hela Hallands Natur 2012 här.

Ta ställning- Öppna landskap eller betongdjungel?

LRF Ungdomen i Jämtlands län har lämnat in följande motion till riksförbundsstämman.

LRF Ungdomen i Jämtlands län ser i sin motion med oro på att åkermark i allt större omfattning tas i anspråk för andra ändamål än livsmedels- och energiproduktion. I ett globalt sammanhang med ökande befolkning, brist på vatten och odlingsbara jordar är detta naturligtvis moraliskt förkastligt, men innebär också ett problem för kommande generationers bönder. Asfalterad och bebyggd mark kan inte odlas.

Vi är medvetna om att det finns två sidor av frågan.
• För LRF är det grundläggande att markägaren skall bestämma över sin egen mark. En reglering av hur åkermark får användas innebär att man fråntar nuvarande markägare affärsmöjligheter.
• I ett längre perspektiv innebär motsatsen att vi fråntar framtidens bönder affärsmöjligheter. Dessutom innebär en oreglerad handel av jordbruksmark i attraktiva (i praktiken storstadsnära) lägen en kapitalisering av marken vilket i praktiken ytterligare försvårar framtida generationers brukande.

Visionen för LRFs Livsmedelsstrategi är: ”Att de gröna näringarna har en nyckelroll och en tätposition vad gäller tillväxt, lönsamhet och attraktionskraft”. Ska det målet nås, är den jordbruksareal som finns idag ett måste.

Vi är medvetna om att det ibland t.ex. i samband med viktiga infrastruktursatsningar inte finns alternativ till att bygga på jordbruksmark. Vi ser då möjligheten i inrättandet av en fond för finansiering av nyodling. Denna fond skulle då finansieras genom avgifter från den som ianspråktagit jordbruksmark för andra syften än jordbruk. Vi tror att en sådan avgift skulle ha en dämpande effekt på lusten an exploatera åkermark när alternativ finns.

LRF Jämtland yrkar att riksförbundsstämman beslutar uppdra åt riksförbundsstyrelsen att utforma en policy med syfte att i möjligaste mån skydda jordbruksmark från annan användning än jordbruksändamål samt att LRF arbetar för inrättandet av en fond för nyodling finansierad genom avgifter från den som ianspråktagit jordbruksmark för andra syften än jordbruk.

Yttrande över förstudie från Den Goda Jorden

Den Goda Jorden, ideell förening, har beretts tillfälle att inkomma med yttrande över förstudien ”Samverkan för strategisk och långsiktigt hållbar markanvändning stad/land” som Hushållningssällskapet Halland i samarbete med Varbergs och Halmstads kommun arbetar med. Olof Bågenholm, styrelseledamot i Den Goda Jorden har författat yttrandet.

Förstudien är ett resultat av den motion till regionfullmäktige i Region Halland som Gunnel Bengtsson lämnade in 2010.

Målformulering ur Projektansökan
Målet med förstudien är att precisera frågeställningen kring långsiktiga, hållbara strategiska lösningar för markanvändning för att sedan strukturera upp ett genomtänkt förslag på hur vi kan arbeta vidare med frågan. Metod/er, samverkansrapporter, kostnader och finansiering. Vi har en målsättning att samverka med det danska projektet Landbruget i Landskabet.

Målet med projektet ”Samverkan för strategisk och långsiktigt hållbar markanvändning stad/land” – SSM är att myndigheterna i samarbete med lantbruket ska utveckla en långsiktigt väl fungerande metod för att förvalta det landskap vi framgent vill leva i. Då de processer som rör den strategiska markanvändningen sträcker sig över flera år är det viktigt att även projektet har den tidhorisonten.

Projektansökan till Region Halland

Den Goda Jordens yttrande

Region Halland vill dämpa konflikten om goda jorden

Hallands Nyheter skriver idag:

Region Halland ska dra sitt strå till stacken för att försöka lösa konflikten mellan behoven av jordbruksmark och nya bostäder.

Centerpartisten Gunnel Bengtsson krävde redan förra året att regionen och kommunerna tillsammans ska kartlägga hur lantbruket och tätorternas tillväxt påverkar varandra och hur man kan minska konflikter om exempelvis buller, lukt och andra störningar.
Vad man ska få bygga var är visserligen rent lagligt en fråga bara för kommunerna och länsstyrelsen. Men regionen har också ett ansvar för länets utveckling, inte minst genom att locka hit fler invånare genom sin slogan ”Halland bästa livsplatsen”.

Regionfullmäktige beslöt i måndags ”att stödja kommunerna i den mån man önskar någon form av regional samordning”. Till en början ska regionen och kommunerna ta fram en ”översiktlig beskrivning av planeringsläget”.
Gunnel Bengtsson ville egentligen ha en mer detaljerad kartläggning, men var ändå ganska nöjd med behandlingen av hennes motion.
– Vi saknar kunskap om vilken mark som lämpar sig bäst för vad. Klimatförändringarna kommer att påverka den framtida livsmedelsproduktionen snabbare än vi kanske tror, förklarade hon.

Per Sjövall (V) konstaterade att konkurrensen om jordbruksmarken skärps och tog Kinas köp i andra länder som exempel.
– Jakten på den goda Jorden kommer bara att öka. Den jord vi har är undervärderad.

Skydda den goda jorden

I Hallands Nyheter publicerar Yngve Sunesson följande ledare idag.

Igår passerade jordens befolkning sju miljarder människor. Samtidigt försvinner alltmer åkermark under asfalt och betong. Det går inte ihop.

De senaste årtiondena har mycket åkermark slutat användas i Sverige. Sedan 1990 har åkerarealen minskat med 200 000 hektar. Det motsvarar dubbelt så mycket åkermark som finns i hela Halland.

En stor del av denna har omvandlats till skogsmark eller brukas överhuvudtaget inte. Men en stor del används för vägar, industri och annan bebyggelse. Den senare delen är förbrukad för all framtid. Det är ett kortsiktigt agerande.

När Region Halland tillsammans med bl a föreningen Den goda jorden i fredags ordnade ett seminarium i Varberg konstaterade Jordbruksverkets generaldirektör Mats Persson att takten i omvandlingen av åker till ”exploaterad mark” har ökat. Medan det under perioden 1998–2005 var 215 hektar åker som varje år omvandlades till asfalterad eller bebyggd yta var det under åren 2006–2010 över 400 hektar per år som togs ur bruk.

Hallandskommunerna hör till de största syndarna, med Varberg på 2:a plats och Falkenberg som 5:a på listan över kommuner som exploaterat mest åkermark de senaste åren. Halmstad kommuns nya industriområde i Kårarp byggs på allra bästa åkermark. Det visar att den konferens som ordnades i fredags behövs.

Därför är den motion som Gunnel Bengtsson (C) lämnat till regionfullmäktige och som ska behandlas vid måndagens sammanträde viktig. Hon kräver en kartläggning av tätorternas påverkan på lantbruket, bl a hur åkermarken påverkas. Men regionstyrelsen vill inte göra det. Med hänvisning till vad regionen redan planerar (bl a fredagens seminarium) och att det är kommunerna samt länsstyrelsen som är ansvariga för markplaneringen anses motionen besvarad. En alltför passiv inställning, inte minst med tanke på att landshövding Lars-Erik Lövdén vid fredagens seminarium påpekade att det inte finns någon strategi för att visa på alternativ till byggande på åkermark.

Att Centerpartiet är särskilt engagerat i åkermarken visade sig på seminariet där ledande C-politiker från såväl länets kommuner som regionen deltog. Det fanns lika många C-politiker på plats som det fanns politiker från övriga partier sammanlagt.

På riksplanet har den nya miljöministern Lena Ek slagit fast att en långsiktigt hållbar markanvändning är ett viktigt mål. Hon har gett Miljömålsberedningen i uppdrag att ta fram en strategi för detta. Riksdagsmannen Per Åsling (C) har krävt lagstiftning för att skydda åkermarken.

Så långt gick ingen på konferensen i fredags. Men Varbergspolitikern Harald Lagergren (C) pekade på att numera får man inte bygga där människor förr byggt, eftersom där finns fornlämningar, och inte heller där människor aldrig byggt, eftersom där finns orörd natur som är skyddsvärd. Åkermark har inte något skydd.

Också Mats Persson pekade på åkermarkens svaga lagskydd – en medveten konsekvens vid jordbrukets avreglering 1991. Nu prövar dock Jordbruksverket ett fall i Skåne där åker ska tas i anspråk för exploatering, trots grundregeln i lagstiftningen att jordbruksmark får tas i anspråk endast om det är nödvändigt för viktiga samhällsintressen. Den lagregeln tillämpas alltför sällan i dag.

Jordbruksverket har föreslagit ett nytt miljömål om att åkermarken inte ska minska mer än marginellt. Om lagprövningen visar att Skånekommunen tillåts ta åkermark i anspråk utan hänsyn till framtidens behov av ökad livsmedelsproduktion visar det att det krävs ny lagstiftning för att skydda den goda jorden.

Till dess måste Hallandskommunerna genom regler i översiktsplanerna visa att här ska den goda jorden reserveras för matproduktion. Andra alternativ bör sökas för bebyggelse.