– Under senaste åren har frågan om hur vi skyddar och bevarar åkermark både i Sverige och internationellt aktualiserats inte minst utifrån två aspekter: den starkt ökande befolkningen på jorden och klimatförändringarna.
Det säger Irene Oscarsson, riksdagsledamot för Kristdemokraterna, som under riksdagens allmänna motionstid lagt en motion om skydd av åkermark.
– Det behövs en uppvärdering av alla ändliga resurser, även åkermark. Den bördigaste jordbruksmarken ligger ofta kring städer och marken är hett eftertraktad för exploatering. Det behövs därför ett stärkt skydd för att förhindra att åkermark bebyggs säger Irene Oscarsson.
Skåneslätten och Uppsalaslätten är några av världens bördigaste jordbruksområden, som hotas av bebyggelse till följd av den kraftiga tillväxten i dessa regioner. Hittills har tendensen varit att jordbruksintresset kommit till korta till förmån för tätorternas exploateringsbehov. En studie visar att 44 procent av de skånska kommunernas samlade utbyggnadsplaner planeras på åkermark (Källa: Alnarp rapport 2008:4).
– I Sverige finns det enligt PBL (Under våren antog Riksdagen betänkandet 2009/10:CU25 En enklare plan- och bygglag) möjlighet att genom reservat skydda ledningar, vägar och objekt som anses särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Däremot går det inte att skapa reservat för jordbruksmark i en detaljplan. Det är angeläget att kommunerna använder möjligheten att i sina översiktsplaner lyfta in de markområden som utgör åkermark som ska skyddas från exploateringen. För att detta ska göras på ett likartat sätt så krävs förtydliganden och förändringar i Plan- och bygglagen (PBL). I 2 kap 4 § PBL bör man tydliggöra att åkermark kan utgöra en anledning till att mark inte är lämplig att tas i anspråk för bebyggelse. Det bör också vara möjligt att skapa reservat för jordbruksmark i en detaljplan. Om ovanstående åtgärder inte visar sig leda till önskvärt skydd för åkerjorden skulle det vara bra om det infördes en möjlighet att klassa områden som riksintresse för jordbruket avslutar Irene Oskarsson.
Hej!
En fråga: hur stor är Sveriges självförsörjningsprocent på livsmedel idag?
Hej!
På LRF:S hemsida (www.lrf.se) finns en intervju av LRFs ordförande Lars-Göran Pettersson och LRFs vd Anders Källström där Källström hävdar: ” Sverige är på väg ned mot 50 procents självförsörjning. Vi ser områden där den kritiska massan blir för liten.”
Lars-Göran Pettersson säger: ” Inget land i EU har så låg självförsörjningsgrad som Sverige. I andra länder är det en debatt om detta, men inte här. Politiken har länge utgått ifrån föreställningen att allt blir bra om vi bara får bort EUs gemensamma jordbrukspolitik, men så enkelt är det inte.”
Jordbruksverket har månadsstatisik över utrikeshandeln med livsmedel. Där framgår exempelvis att importen av nötkött, griskött och ost har fördubblats sedan år 2000.