Månad: oktober 2011

Malmö exploaterar mycket åkermark

Skånska Dagbladet publicerar idag en artikel med anledning av seminariet i Varberg i fredags. Den inleds så här:

Malmö stad är en av de kommuner i landet som exploaterar mest åkermark. Det visar färsk statistik som Jordbruksverket tagit fram. Vid ett seminarium i Varberg om den minskande åkermarken konstaterade Jordbruksverkets generaldirektör Mats Persson också att minskningen går allt snabbare.

– Det är viktigt att bryta trenden med minskande åkermark, påpekade han.
– I dag har också åkermark ett svagt lagligt skydd. Lagstiftningen tillkom vid tidpunkten för avregleringen av jordbruket, i början på 90-talet, och då hade vi en överproduktion av livsmedel. Medvetenheten om åkermarkens betydelse var svag.
I dag finns en helt annan insikt om åkermarkens värde. Det är mot den bakgrunden som Jordbruksverket nu vässar det specifika miljömål som verket ansvarar för, ”Ett rikt jordbrukslandskap”.
Målsättningen måste bli tydligare:
– Den förändring vi föreslår år att nuvarande åkermark inte får minska i någon större omfattning. Regionalt föreslår vi att inget område får vara mindre än 90 procent av den åkermark vi hade år 2000. Det är också särskilt viktigt att vi får uppföljningsbara mål.

Läs hela artikeln här.

Seminarium Åkermarken minskar – ska vi göra något åt det?

I fredags samlades 75 personer på Campus Varberg för att delta vid seminariet ”Åkermarken minskar – ska vi göra något åt det?”. Publiken bestod av en bra mix av politiker, tjänstemän på både kommunal och regional nivå samt intresserade föreningsaktiva i Den Goda Jorden och Naturskyddsföreningen med flera. Media var representerade i form av ATL, Skånska Dagbladet och Hallands Nyheter.

Seminariet inleddes med att landshövdingen Lars-Erik Lövdén hälsade välkomna och gav en kortare historisk tillbakablick. Därefter hälsade kommunalrådet Jörgen Warborn alla välkomna till Varberg, årets tillväxtkommun. Han såg en utmaning i att balansera tätortsbyggande och jordbruksproduktion i kommunen.

Samhällsplaneringschefen i Varberg Jan Malmgren var den av föredragshållarna som drog ned mest applåder. Som en representant för den yngre generationen visade han upp ett engagemang för miljöfrågorna som överraskade många. Han efterlyste en högre värdering av åkermarken så att den inte är för billig för städernas utbredning. Det gäller att vi inser att samhällsnyttan av marken är så stor att exploatering inte är aktuell. Han efterlyste även kreativa lösningar där vi inte sitter fast i gamla sätt att tänka utan tänker nytt.

Jörgen Korning från Videncentret for Landbrug i Århus gav en inblick i hur man i Danmark har sett och ser på problematiken kring åker och stad. I Danmark har man delat in marken stadszoner och landzoner. Där städernas tillväxt ska ske inom stadszonerna och landzonerna ska vara förbehållna lantbruket. Möjligheten till expropriering av åkermark finns dock. Det största hotet mot lantbruksarealen i Danmark utgörs idag av kravet på större naturarealer, bl a kravet på mer skog. Han efterlyste ett helhetsperspektiv i planeringen, där prioriteringar görs utifrån stor kunskap.

Mats Persson, generaldirektör på Jordbruksverket, presenterade en ny undersökning som visar att mellan 1998 och 2005 exploaterades 215 ha åkermark om året, under tidsperioden 2006-2010 har exploateringen ökat till 521 ha om året, dvs mer än en fördubbling på den senaste femårsperioden. Exploateringen har under perioden 2006-2010 varit störst i Uppsala med 98 ha, därefter följer Varberg med 80 ha, Örebro med 76 ha och Malmö 66 ha. Falkenberg, Helsingborg, Lund, Jönköping, Linköping och Laholm har exploaterat kring 60 ha åker var. Mats Persson tyckte avslutningsvis inte att skyddet av åkermarken är tillräckligt idag. Han ansåg att det är viktigt att trenden med minskande åkerarealer bryts.

Den avslutande frågestunden utmynnade i att det finns mycket som pekar på att åkermark kommer att behövas i framtiden. Ökande energipriser på grund av minskad tillgång på fossila bränslen, minskande resurser som t ex fosfat samt ökad ekologisk produktion innebär alla att en bibehållen produktion kommer att kräva större arealer i framtiden.

Frågan är hur vi värderar åkermark och hur vi prioriterar i planeringen. Vad är särskilt värdefulla lantbruksområden och till vad är de värdefulla? Är införande av landzoner och stadszoner en väg att ta även i Sverige?

Seminariet visade att det finns ett stort intresse för frågan. Det arbete som vi i föreningen Den Goda Jorden har gjort börjar bära frukt i form av att frågan börjar diskuteras på allvar. Tyvärr visar Jordbruksverkets nya siffror att utvecklingen går åt fel håll. Svaret på frågan i seminariets titel är att vi måste göra någonting åt den minskande åkermarken nu. Framtida generationer kommer att behöva den.

Bengt Svensson
sekr. Den Goda Jorden ideell förening

Nytt och tätare Malmö

Sydsvenska Dagbladet presenterade den 24 oktober Malmö kommuns tankar kring den nya översiktsplanen.

Nu ska 1900-talets synder rättas till. De kommande tjugo åren ska ett nytt Malmö byggas.

Förtätning är ett ledord i det kommande arbetet. Det enda som absolut inte ska förtätas är kommunens åkermark. Det som är kvar av den.

Läs hela artikeln här.

Läs även ”Högre hus och mer grönska”
Kommunalrådet Karolina Skog (MP) säger där att på Malmös åkermark måste det bli slut på utbyggnaden. För henne är den största utmaningen att bryta med traditionerna och genomföra det hela. Det är enkelt att bygga på åkrar, mycket svårare att förtäta. Men det går.

Smartare markanvändning att bygga höga hus

Johan Hammarqvist skrev den 15 oktober följande ledare på skanskan.se.

Frågan om hur vi använder vår mark är viktig. Växande städer lägger under sig värdefull åkermark där mat och biobränslen skulle kunna odlas. På andra håll ersätts åkermark med skog och på sina håll i världen är det tvärtom. Då skövlas skog för att ge plats till odlingar av olika slag.

Att mark används på olika sätt över tid är inget konstigt. Det gäller dock att ha en medvetenhet om hur förändringarna påverkar ekosystemen och människans framtida möjligheter att nyttja marken. Prima åkermark som bebyggs med bostäder (aktuellt inte minst i Skåne) kommer aldrig att kunna återställas.

Vad gäller städerna anser jag att vi i Sverige måste ha en mycket seriösare diskussion om framtidens byggande och stadsplanering. Städerna behöver sina gröna lungor varför förtätning per automatik inte är lösningen.

Att bygga på höjden hör däremot framtiden till och det gäller inte bara de större städerna. Även i mindre städer bör fler höga hus byggas. Det är smart användning av tillgänglig mark och det skapar möjligheter för klimat- och miljösmarta lösningar samtidigt som mark i städernas ytterområden sparas till andra användningsområden.

Jag hoppas att det uppdrag att ta fram förslag för en långsiktigt hållbar markanvändning som miljöministern Lena Ek (C) gett till Miljömålsberedningen mynnar ut i slutsatsen att stadsplaneringen måste inriktas mer på byggnation av höga hus i våra städer. Det är ett bra sätt att utveckla städerna och samtidigt kunna skydda värdefull åkermark.

Åkern – het på partistämmor

Kerstin Davidsson skriver idag följande ledare i Land Lantbruk.

När kvarnmästaren Anders Stenström, grundaren av föreningen Den Goda Jorden, först började tala om behovet av att skydda värdefull åkermark i Sverige var många skeptiska. ”Vi har ju överskott på jordbruksprodukter”, var då huvudinvändningen. Men inför Anders Stenströms envetet framförda argument var vi allt fler som lät oss övertygas – jag var själv en av de klentrogna som tänkte om.

Oförtrutet opinionsarbete kan löna sig, även när man inte sitter på de stora kampanjresurserna. Nu tar frågan om åkermarkens skydd ett nytt kliv och debatteras på största allvar i flera politiska partier.

Kristdemokraten Irene Oskarsson motionerar i riksdagen i ärendet. Och i de allianspartier som nyligen haft partistämmor har frågan dryftats. På Centerstämman debatterades tre motioner med krav på skydd för åkermarken. På Folkpartiets landsmöte gav en motion upphov till en lång diskussion. Och senast behandlades den på Moderaternas partistämma där Betty Malmberg, riksdagsledamot från Östergötland, drivit kravet på skydd för värdefull åkermark i en motion.

Inget av partierna verkar dock vara moget att tumma på det kommunala självstyret och planmonopolet. Det är givetvis en god tanke att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt. Samtidigt, vilket moderaten Betty Malmberg påpekar, finns då risken att man förlorar överblicken på hur resurserna förvaltas.

Om det knapras lite grann på många håll – några villatomter här, ett köpcenter där – kan vi utan att märka det ha förött stora arealer värdefull åkerjord för all framtid.

Men frågan lever, det inger hopp. ”Det är en fråga vi kommer att återkomma till”, intygade folkpartisten Anita Brodén efter partiets landsmöte.

Apropå Folkpartiet, så fattade landsmötet ett klokt beslut. Man avslog kravet från en grupp motionärer om att lagstifta om grisars rätt till utevistelse. Kan de liberala motionärerna möjligen ha missat att vi har avskaffat gränsskyddet? Visst är det positivt om grisar får komma ut i friska luften, men låt det för jisse namn ske på marknadens villkor, i takt med att människor är beredda att betala för mervärdet.

Jord — Den glömda resursen

Europeiska miljöbyrån presenterar på sin webbplats vad som händer med marken inom EU. De skriver:

Även om mark är lika viktig för mänskligheten som luft och vatten har markförstörelsen långt ifrån uppmärksammats lika mycket som hoten mot de andra två elementen. Marken är fortfarande en förutsättning för 90 procent av livsmedlen, djurfodret, fibrerna och bränslet. Marken bär upp våra bosättningar och ger oss råvaror och grundvatten. De största problemen i Europa är att matjordsskiktet förloras till följd av erosion eller byggnadsverksamhet, förorening och försurning.

Markförstöringen har inte fått någon stor uppmärksamhet. Det är tydligt inte bara genom att det saknas Europeiska direktiv eller föremål för markskydd, utan också genom uppgiftsbristen. Inom EU har 300 000 platser identifierats som definitivt eller potentiellt förorenade, men det är troligt att det finns 1,5 miljoner kontaminerade områden.

Läs mer i artikelnJord — Den glömda resursen

Seminarium ”Åkermarken minskar – ska vi göra något åt det?”

För tredje året i rad anordnas i Halland ett seminarium där åkermarkens betydelse står i fokus. En stor del av den bördiga åkermarken försvinner varje år och den kan inte ersättas. Vi tror det är viktigt att diskutera hur en hållbar utveckling kan säkras för denna ändliga resurs.

I Halland har en ansats gjorts för att lyfta frågan om att arbeta för att bevara ”den goda jorden”. Flera aktörer är berörda och alla goda krafter behövs för att få ett medvetet och långsiktigt förhållningssätt till den jord som föder oss. Många vill se ett starkare skydd för åkermarken.

Välkommen att lyssna till hur man arbetar långsiktigt med frågan på nationell och kommunal nivå samt i Danmark.

Tid: Fredag 28 oktober 2011 klockan 09.00-12.30 och därefter gemensam lunch.
Plats: Campus Varberg, Lilla hörsalen.
Kursavgift: 240 kronor exkl moms.

På programmet:

Varbergs samhällsplaneringschef, Jan Malmgren
Hållbar markanvändning integrerad i samhällsplaneringen

Jörgen Korning, Videncentret for Landbrug i Danmark
Hur arbetar man i Danmark med planering av jordbruksmark.

Generaldirektör Mats Persson, Jordbruksverket.
Hur värnar vi svensk jordbruksmark för livsmedels- och energiproduktion?

Ladda ned inbjudan med hela programmet här.

Anmälan här senast den 14 oktober 2011. Anmälan är bindande efter sista anmälningsdatum, med hela kursavgiften. Överlåt platsen till en kollega om du får förhinder. Bekräftelse skickas ut via e-post efter sista anmälningsdag.

Var rädd om åkermarken även i Umeå en resurs för framtiden

På VK-bloggen skriver Mattias Larsson (C) den 16 oktober:

I fredags träffade jag tillsammans med Eric och Lennart som är Centerpartiets representanter i Byggnadsnämnden Roger Sandström ordförande i LRF kommungrupp i Umeå. Roger ville träffa oss dör att diskutera hur man kan kombinera ett ökat intresse för att bygga hus i omlandet kring Umeå, exempelvis i Stöcksjö där vi var och tittade med de behov som finns om man skall kunna bedriva ett långsiktigt hållbart jordbruk. Barn som cyklar till skolan och stora traktorer är olämpliga saker att ha på samma väg för att göra det enkelt.

Dessutom är det så att vi måste vara rädd om den åkermark vi har, det är lätt och ser attraktivt ut att bygga på åkermark men minns att vi lever på en jord med alltfler invånare och andelen åkermark minskar för varje år.
Min och Centerpartiets inställning i dessa frågor är vad gäller Umeå att det inte är aktuellt med ett bebyggelseförbud, men att det gäller att vara väldigt aktsam med vilken mark man kan tänkas ta i anspråk när det kommer till nybyggnation. Gärna fler hus på landet, men det gäller att det sker med eftertanke.

Glädjande att se att även miljöminister Ek uppmärksammat detta problem med det uppdrag regeringen gav miljömålsberedningen i torsdags:
Regeringen gav idag den parlamentariska Miljömålsberedningen i uppdrag att ta fram ett förslag till en strategi för en långsiktigt hållbar markanvändning för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen.

Vill man läsa mer om frågor som rör åkermarkens framtida betydelse finns Den goda Jordens Hemsida

Industripark på värdefull åkermark

I en insändare i Skaraborgsbygden skriver Elisabeth Thisner, kommungruppsordförande LRF Mariestad, Bo Hagström, kommungruppsordförande LRF Gullspång och Daniel Hellgren, kommungruppsordförande LRF Töreboda följande:

Mariestads kommun planerar en stor handels- och industripark på värdefull åkermark helt i strid med kommunens egen ÖP, översiktsplan. Det handlar om Sunds handels- och industripark som hotar att ta 50 hektar åkermark i anspråk.

I ÖP står det ”Åkermarken bör så långt möjligt värnas som en betydelsefull produktionsresurs. Den långsiktiga produktionsförmågan hos jordbruksmark som används för livsmedels- eller biobränsleproduktion bör bibehållas. Brukningsvärd jordbruksmark som tas ur produktion bör användas så att framtida återgång till livsmedelsproduktion är möjlig”.

Bebyggd åkermark kan ALDRIG återställas med samma kvalitet som tidigare. Det tar tusen år för bebyggd åkermark att återigen bli odlingsbar. 1 000 år! Det är med andra ord helt vansinnigt att använda odlingsbar mark till köpcentrum, industrier, vägbyggen och stadsutveckling bara för att det är enkelt.

I Mariestads kommun finns utrymme på andra ställen för att utveckla industriområden som Sunds. Det är bara att bestämma sig för att skydda den värdefulla åkermarken.

Enligt Miljöbalkens 4§, 3 kap. bedöms Jord- och skogsbruk som varande av nationell betydelse. ”Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredställande sätt genom att annan mark tas i anspråk”.

I stället för att ställa kortsiktiga ekonomiska vinster mot bevarande av åkermark, borde kommunen se Mariestads jordbruksmark i ett globalt sammanhang, med avseende på livsmedelsförsörjning, befolkningsökning, klimatförändringar och energiförsörjning.

Utöver direkt skydd av åkermark finns det ytterligare problem med exploateringen för Sunds handels- och industripark. Tidan. Hela Tidans vattensystem bygger på möjligheten att dämma upp respektive tappa ut tillräckliga mängder vatten vid varierande vattenflöden. I delar av det tänkta industriområdet stiger Tidan redan idag upp till 100 meter från normalfåran. Ska området hållas fritt från översvämningar, kommer avtappningen uppströms att hindras med översvämmade och obrukbara marker som följd. De klimatförändringar vi nu ser, kommer inte att minska det problemet.

Det är dags för kommunledningen att tänka om. Gör inte kortsiktiga vinster utan se er om, ta ert globala ansvar och hitta en annan och bättre lokalisering för projektet.

Stopp för köp av åkermark

Ängelholms kommun vill förvärva åkermark för att bygga ut ett industriområde, men både länsstyrelsen och Jordbruksverket har sagt nej, skriver Helsingborgs Dagblad den 17 oktober.

december 2010 köpte Ängelholms kommun 2,6 hektar åkermark i Norra Varalöv strax söder om Ängelholm, där avsikten var att ge möjlighet för småindustriområdet som växt upp de senaste åren att växa. I mars i år köpte kommunen ytterligare 17 hektar åker i samma område,

Men när Ängelholms kommun sökte förvärvstillstånd hos länsstyrelsen fick man nej. På länsstyrelsen ansåg man att ansökan var för vag och att kommunen på ett mycket tydligare sätt måste visa att den har behov av jordbruksmarken.

Kommunen överklagade då till Jordbruksverket, som gav länsstyrelsen rätt. Kommunen kan överklaga beslutet till Förvaltningsrätten i Malmö.