Etikett: Debattartikel

Varför får jordbruksmarken alltid stå tillbaka?

Helen Nilsson, ledamot LRF Skåne har skrivit en debattartikel införd i Kristianstadsbladet den 29 mars.

Vi är mitt i vårsådden och glädjen och förväntan över att komma ut i fält efter vintern är påtaglig. Vi vet att grödorna vi odlar i vårt vackra landskap är bland de absolut mest klimatsmarta i välden. OECD släppte en rapport 2018 som visade att Sverige är ett av få länder som lyckats minska jordbrukets miljö- och klimatpåverkan samtidigt som produktionen ökat, skriver LRF Skånes Helen Nilsson.

Jordbruksmark fungerar som en kolsänka vilket innebär att marken binder stora mängder CO2 från atmosfären. Samtidigt ser och läser vi med besvikelse de skånska kommunernas utvecklingsplaner, översiktsplaner, detaljplaner och planprogram. Åkermark ska bebyggas för bostäder, industrier, verksamheter, logistiklager och omlastningscentraler. Kommunerna hävdar allt som oftast att deras planer är ett väsentligt samhällsintresse. Man undrar ju vilket samhällsintresse livsmedelsproduktion har och i vilken plan det är utpekat? Förstår våra skånska politiker och kommunala tjänstemän vad exploateringen av jordbruksmark får för konsekvenser för oss idag och för framtida generationer?

Andelen åkermark i Sverige minskar stadigt enligt SCB. Under åren 2011 – 2015 exploaterades hela 2916 hektar varav 672 i Skåne. Den högst klassade åkermarken finns bara i Skåne. Tittar vi på hela Sverige minskar jordbruksmarken med 134 hektar varje år, vilket motsvarar drygt 250 fotbollsplaner. Skåne är ett av de landskap där exploateringen går snabbast och samtidigt producerar vi hälften av Sveriges livsmedel och 70 procent av allt frukt och grönt.

I dialog med kommunala representanter lyfts ibland argument som att ”ja det är inte så farligt, vi tar ju bara lite åkermark i anspråk, det gör ju ingenting”. Problemet är att alla kommuner resonerar precis så. LRF Skåne vill en gång för alla understryka att exploaterad jordbruksmark är död. Den kan inte binda kol, inte hjälpa oss att bromsa klimatförändringarna och inte användas för att producera livsmedel. Detta oavsett om lantbrukaren har en ekologisk eller konventionell odling.

LRF Skåne efterfrågar därför en ökad tydlighet och styrning från Region Skåne och Länsstyrelsen i Skåne. I sitt nya uppdrag från regeringen ska Region Skåne ta fram en regional plan med möjlighet att peka med hela handen och på så sätt freda jordbruksmarken. Vi har alla ett ansvar för att skapa en hållbar utveckling, men de som sitter på planmonopolet har faktiskt ett lite större ansvar.

Vi uppmanar Länsstyrelsen i Skåne att arbeta proaktivt för att bevara jordbruksmarken så att skånska lantbrukare kan fortsätta producera hållbara livsmedel.

LRF Skåne tror tyvärr inte att Skånes 33 kommuner kommer sluta exploatera jordbruksmark. Inte förrän staten och regionen tydligare visar att värdens mest hållbara livsmedelsproduktion är värd att bevara. LRF Skåne är väl medvetet om att vi har en ökande befolkning och bostadsbrist. Självklart ska människor ha någonstans att bo. Men när jordbruksmark fortsätter att exploateras för industrier, verksamheter, logistiklager och omlastningscentraler är det något som är fel.

Låt åkermarken få ett lagligt skydd.

Den Goda Jordens ordförande Anne-Marie Lindén och ordförande i LRF:s kommungrupp, Ängelholm Bengt Nilsson skriver idag i en debattartikel i HD, NST och Sydsvenskan att asfalterade ytor som vägar och parkeringsplatser kommer aldrig att producera något som människor kan leva av.

Åkermarken är en ändlig resurs. Låt den därför få ett lagligt skydd och inte som nu vara varje kommuns angelägenhet.

Hur åkermarken används måste samordnas regionalt, och helst nationellt. Jordbruksverket bör ha en mer aktiv roll när det gäller att slå vakt om åkermarken. Plan- och bygglagen behöver ändras så att länsstyrelserna får rätt att ingripa mot en detaljplan som strider mot Miljöbalkens regler om jordbruksmark.

Rent vatten och åkermark blir sannolikt två av de viktigaste resurserna i en icke alltför avlägsen framtid.

Läs hela debattartikeln här.

Åkermarksskatt?

Arne Lindström, Degernäsbäckens sänkningsföretag, har skrivit en debattartikel i Västerbottens-Kuriren om behovet av en åkermarksskatt. Där skriver han bland annat:

Redan i dag saknar vi åkermark för att försörja oss själva, samtidigt som vi har ambitionen att höja vår självförsörjningsgrad. Vi kritiserar med all rätt att regnskogar bränns och skövlas för att omvandlas till åker, men samtidigt gör vi oss beroende av mark i andra länder då vi bebygger vår egen åker och fortsätter jakten på billiga och ansvarslöst producerade livsmedel. Ett litet stänk av dubbelmoral, kan jag tycka.

Vi torde nog alla vara överens om att inte bygga på produktiv och brukningsvärd åkermark, men ändå sker det. Varför inte resonera kring byggandet på åkermark på samma sätt som med andra felaktiga beteenden vi vill förändra? Politiker brukar ju beskatta varor som betraktas som onyttiga, farliga eller ohälsosamma. Beteenden som är farliga för miljön eller hotar livssituationen för kommande generationer beskattas också.

Byggandet på åkermark kostar alldeles för lite och hotar definitivt möjligheten för kommande generationer att försörja sig, så utifrån samma logik borde kommunal planläggning av brukningsvärd åkermark beskattas. Om man ändå väljer eller tvingas att bygga på åkermark, så innebär det att historien går igen och att vi i även framtiden behöver bli ännu effektivare på att producera vår mat.

Därför tycker jag att det är logiskt och pedagogiskt att ”åkermarksskatten” helt och hållet skall gå till SLU och lantbruksforskningen, för att ge oss de kunskaper som kommer att krävas i en framtid – då allt färre hektar skall föda allt fler …

Läs hela debattartikeln här.

Bygg inte bort åkermarken

Den Goda Jordens ordförande Anne-Marie Lindén har skrivit en debattartikel som publicerats i Norrköpings Tidningar.

Bygg inte bort åkermarken

Torkan sommaren 2018 borde vara en väckarklocka. Det räcker inte med att varje hushåll i Sverige ska kunna klara sin matförsörjning en vecka. Vad händer om krisen skulle vara mer än en vecka eller om det på grund av klimatförändringar eller av andra orsaker blir brist på baslivsmedel i världen?

Det svenska jordbruket klarar idag inte av att producera tillräckligt med mat för försörjning av vår befolkning. Vi importerar ungefär hälften av vår mat och det är inte bara kaffe, te och exotiska frukter. Importen av sådant som vi själv kan producera har ökat kraftigt och uppgår idag till närmare en tredjedel av vår konsumtion och är stadigt ökande. Det är en oroande utveckling eftersom det tar lång tid att vända trenden.

Mot denna bakgrund känns det helgalet att låta köpcentra, bostäder och industriområden breda ut sig på god åkermark när det i de allra flesta fall finns annan mark att ta i anspråk. Skyddet av jordbruksmarken är reglerat i lag (3 kap. 4 § miljöbalken): ”Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.” Problemet är att många kommuner planerar och beslutar som om de inte kände till denna stoppregel. Men genom ett antal domar i Mark- och miljööverdomstolen under det senaste året har rättsläget klarnat. De prejudicerande domarna anger bland annat.

– att ”brukningsvärd jordbruksmark” inte endast omfattar de bördigaste jordarna utan gäller i stort sett all jordbruksmark och även om den inte brukas just för tillfället. Brukningsvärd jordbruksmark är inte bara åkermark utan också betesmark,

– att detaljplaner på jordbruksmark upphävts med motiveringen att det saknats utredning av möjliga lokaliseringsalternativ,

– att de ärenden som prövats i högsta instans inte bara ligger i södra Sverige utan fördelar sig från Skåne till Norrland och

– att högsta instans (Mark- och miljööverdomstolen) haft en mer restriktiv bedömning av exploatering av jordbruksmark än underinstanserna.

Varför exploateras jordbruksmark mot bättre vetande?

I en del fall kan det kan det vara gamla detaljplaner som inte utnyttjas förrän nu. Då är det som regel för sent att engagera sig. Men i övrigt är det viktigt att klargöra för kommunen att jordbruksmarken är en resurs som behövs för vår framtida matförsörjning. Att exploatera jordbruksmark är ofta det kortsiktigt billigaste alternativet. Säljaren av jordbruksmarken får bra betalt och motsätter sig inte. Så de närmast berörda har inga invändningar.

Vilka förändringar behövs för en bättre hushållning med resursen jordbruksmark?

– Att kommunerna omprövar sina översiktsplaner och så långt möjligt ser till att jordbruksmarken bevaras. Detaljplanerna ska beakta den rättspraxis som Mark- och miljööverdomstolen lagt fast.

– Att plan- och bygglagen ändras så att länsstyrelserna får rätt att ingripa mot en plan som strider mot reglerna i miljöbalken om jordbruksmark. Expansion bör samordnas regionalt.

– Jordbruksverket ska ha en mer aktiv roll när det gäller att slå vakt om jordbruksmarken och stödja kommunerna i detta sammanhang.

Alla som känner ansvar för vår framtida livsmedelsförsörjning har skäl att reagera mot en oförnuftig exploatering av jordbruksmark. De senaste årens rättsfall visar också att det lönar sig att överklaga.

Anne-Marie Lindén
ordförande, Föreningen Den goda jorden

LRF uppmärksammar World Soil Day

På sin hemsida publicerade LRF ett inlägg med anledning av FN:s World Soil Day den 5 december.

I Europa förstörs 24 kvadratmeter åkermark varje sekund. För att motverka förstöring av oersättlig matjord uppmärksammas FN:s World Soil Day den 5 december.

– Ett av de största hoten mot åkermark i Sverige är att kommunerna bebygger den och varje år exploateras cirka 600 hektar åkermark vilket innebär att mat inte längre kan produceras där. Jordbruksverket ger i en ny rapport till regeringen flera bra råd och anvisningar om hur skyddet från exploatering kan stärkas, säger Markus Hoffman, LRF:s expert på vatten- och växtnäring.

I en debattartikel ”Myndigheter bromsar tillgången till svensk mat” i Dagens Samhälle skriver Palle Borgström att fler myndigheter måste få i uppdrag att främja svensk livsmedelsproduktion. Bland annat måste fyra myndigheter som avgör vilken mark som ska användas till vad få detta uppdrag för att värna jordbruksmarken.

För det tredje borde myndigheter ges i uppdrag att värna jordbruksmarken. Jordbruksmarken är hjärtat i lantbruket och central för en ökad livsmedelsproduktion. Efterfrågan på platser att bebygga är stor, städer expanderar, köpcentrum byggs ofta på toppklassad åkermark och sökandet efter olika mineraler ökar. Vi vill att Sveriges Geologiska Undersökning, Bergsstaten, Boverket och Jordbruksverket i regleringsbreven får i uppdrag att säkra en långsiktig livsmedelsproduktion.

Läs hela inlägget ”Svensk matjord allt bördigare – men hotas av kommunernas byggplaner” här.

Debattartikel om Skånes städer och åkermarken

Att bevara det som är värdefullt genom att bygga smartare, effektivare – tätare – är fullt möjligt utomlands och borde vara det även i Sverige. Det skriver en grupp landskapsarkitekter, planerare och studenter som arbetar med frågor kring åkermark i en debattartikel i Sydsvenskan med rubriken ”Förutom att Skånes städer ligger på värdefull mark, är de slösaktigt byggda.”.

Läs debattartikeln här.