Vår åkermark måste bevaras

Dagens samhälle publicrade den 22 juli följande debattartikel där Den Goda Jorden är en de sex som står bakom den.

”Vår åkermark måste bevaras”

Åkermark tas ofta i anspråk när kommuner bygger nya bostadsområden eller köpcentrum. Det är hög tid att tänka i andra banor, skriver sex debattörer.

Det finns många motstridiga intressen i samhället och det är politikens uppgift att göra rimliga avvägningar mellan dem. En del människor vill ha många och snabba vägar, andra vill ha orörd natur, medan åter andra vill bo i villa med stor trädgård.

Hur tänker de då? Finns det verkligen någon som är beredd att avstå från mat på bordet för att få fler bilvägar eller ett nytt köpcentrum? Åkermarken ger oss den absolut största delen av maten vi äter. Därför är inte åkermark ett samhällsintresse bland andra, […]

Av |2021-07-22T12:19:01+02:002021-07-22|Debattartikel, Föreningen, LRF|0 kommentarer

Konkreta förslag för att skydda jordbruksmarken

I en debattartikel i Land Lantbruk för vi i Den Goda Jorden fram några konkreta förslag på åtgärder för att ge jordbruksmarken ett bättre skydd.

I två debattartiklar från Fängelsefritt Trelleborg och Magnus Oscarsson (KD) i Land Lantbruk krävs det att det måste mer till för att skydda jordbruksmarken. Vi i föreningen Den goda jorden kan bara instämma i deras beskrivningar av den rådande situationen och de slutsatser de drar av detta. För att föra fram saken ytterligare ett steg vill vi passa på att föra fram några konkreta förslag för att ge jordbruksmarken ett bättre skydd.

Den goda Jorden vill att samtliga statliga verksamheter får ett krav på sig att de vid nyetableringar ska undvika att placera dessa på brukningsvärd jordbruksmark. På så sätt kan statsmakten visa vägen framåt och sätta press på kommunerna att följa dem i spåren.

Vi vill även att regeringen beslutar om en förordning till 3 kap. 4 § Miljöbalken så:

• att vi får en mer enhetlig tillämpning av reglerna om skydd av jordbruksmarken,

• att uppdra åt Boverket att i samråd med Jordbruksverket stärka sin vägledning till kommunerna avseende sådan planläggning som berör jordbruksmark

och

• att utskottet tar initiativ till en ändring av 12 kap. 9 § så att det […]

Av |2021-07-02T16:19:02+02:002021-07-02|Debattartikel, Föreningen, Riksdagen|0 kommentarer

Det måste mer till för att skydda åkermarken

Ingen vill ta ansvar för att Sveriges bästa åkermark förstörs när ett fängelse byggs. De involverade politikerna svarar bara undflyende, skriver föreningen Fängelsefritt Trelleborg i en debattartikel i Land Lantbruk.

Kommunpolitikerna hänvisar till att det inte finns några alternativa lokaliseringar i kommunen. Region- och riksdagspolitiker är antingen tysta eller hänvisar till det kommunala självstyret. Ansvarig minister svarar svävande när riksdagsledamoten Kristina Yngwe (C) för upp frågan på regeringsnivå. Kriminalvården, som utvärderat fem kommuner i Skåne, bortser från att flera andra kommuner erbjuder ”icke brukbar” mark (exempelvis i Kristianstad). Kriminalvården nekar till ansvarstagande för placeringen med hänvisning till att det är en kommunal fråga. På så sätt duckar alla parter för ansvaret i frågan om att bevara den högst klassade jordbruksmarken i Sverige.
Läs hela debttartikeln här.

De ställer även en direkt fråga till riksdagsmannen Magnus Oscarsson (KD)– hur kan vi hjälpas åt i denna fråga och se till att politikernas fina ord blir till handling, inte någon gång i framtiden utan nu? Som han besvarar i en egen debattartikel.
Läs Magnus Oscarssons debattartikel här.

Bra att frågan lyfts fram för våra högsta […]

Sveriges bästa jordbruksmark ska odlas

Företrädare för LRF Östergötland skriver i en insänadre i Norrköpings Tidningar att Sveriges bästa jordbruksmark ska användas för livsmedelsproduktion, även i Östergötland.
Används jordbruksmark en gång för någon form av byggnation går den inte att återställa. 100 hektar åkermark låter kanske inte mycket för en politiker som vill få till sig några nya invånare eller arbetsplatser.
Men 100 hektar, om man roterar runt ärtor eller bönor i odlingen enligt god lantbrukarsed, leverera ärtsoppa alternativt bönbiffar till en halv miljon människor per år eller 2 miljoner brödlimpor om vete odlas. Bygger kommunen bort möjligheten att producera mat, varifrån ska vi hämta maten då? Från grannkommunen? Från andra länder eller världsdelar?
Enligt Miljöbalken 3 kap. 4 § är brukningsvärd jordbruksmark av nationell betydelsen och får bara användas om den behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen. Vi ser att kommunerna konsekvent bryter mot lagen. De glider på definitionen av väsentliga samhällsintressen. Ett villaområde, en godsterminal eller padelhall är det inte.
Kommunalråd och ledande politiker i stadsbyggnadsnämnder, eller deras ledande tjänstemän, verkar inte […]

Matnyttig insändare i Sydsvenskan

En mycket bra insändare i Sydsvenskan den 20 februari “Sätt stopp när det inte finns mer lämplig mark att bygga ut orterna på” från Emeli Magnusson, Miljöinspektör och Löddebo. Hon skriver bland annat:
Siffror är bra och kan ge en bättre överblick. Här kommer en kalkyl på vad vi går miste om varje år på den ytan som ni väljer att bebygga.
Totalt skövlas 51 hektar åkermark klass 9 av 10. Snittskörden 2019 för vete var 8,8 ton per hektar för Skåne. Av detta kan bakas 431 731 bröd per år, vilket räcker till 7 574 personers årsförbrukning av bröd!
Hela Löddeköpinges och Högs befolknings årsförbrukning av bröd går alltså förlorad, varje år för all tid framöver (siffror hämtade från scb.se).
Så visste ni detta när ni valde att skövla och förstöra 51 hektar av världens bästa åkermark?
Dagens detaljplaner och investeringar som tas fram i kommunen är inte för framtida generationer eller nuvarande boende i kommunen. Planerna har ett föråldrat upplägg och utförande. Det blir tydligt i detaljplanerna som röstas igenom att de ledande i vår kommun inte förstår vilket […]

Varför får jordbruksmarken alltid stå tillbaka?

Helen Nilsson, ledamot LRF Skåne har skrivit en debattartikel införd i Kristianstadsbladet den 29 mars.

Vi är mitt i vårsådden och glädjen och förväntan över att komma ut i fält efter vintern är påtaglig. Vi vet att grödorna vi odlar i vårt vackra landskap är bland de absolut mest klimatsmarta i välden. OECD släppte en rapport 2018 som visade att Sverige är ett av få länder som lyckats minska jordbrukets miljö- och klimatpåverkan samtidigt som produktionen ökat, skriver LRF Skånes Helen Nilsson.

Jordbruksmark fungerar som en kolsänka vilket innebär att marken binder stora mängder CO2 från atmosfären. Samtidigt ser och läser vi med besvikelse de skånska kommunernas utvecklingsplaner, översiktsplaner, detaljplaner och planprogram. Åkermark ska bebyggas för bostäder, industrier, verksamheter, logistiklager och omlastningscentraler. Kommunerna hävdar allt som oftast att deras planer är ett väsentligt samhällsintresse. Man undrar ju vilket samhällsintresse livsmedelsproduktion har och i vilken plan det är utpekat? Förstår våra skånska politiker och kommunala tjänstemän vad exploateringen av jordbruksmark får för konsekvenser för oss idag och för framtida generationer?

Andelen åkermark i Sverige minskar stadigt enligt SCB. Under åren 2011 – 2015 exploaterades hela 2916 hektar varav 672 i Skåne. Den högst klassade åkermarken finns bara i Skåne. Tittar vi […]

Av |2020-03-29T17:49:27+02:002020-03-29|Okategoriserade|0 kommentarer

Livsmedelsförsörjning en ödesfråga

Ingmar Messing, Professor i markvetenskap, SLU och Rune Andersson, fd programchef MAT 21, SLU har publicerat en debattartikel i Uppsala Nya Tidning med rubriken “Livsmedelsförsörjning en ödesfråga”.

De avslutar debattartikeln med:
Vi är fullt medvetna om att man i en kommunal expansionsplanering måste väga in många olika aspekter, men för att stå för en långsiktig hållbar utveckling, vilket ÖP-förslaget vill, måste de framtida livsmedelsbehoven prioriteras högre än de företagsverksamheter som är mer konjunkturberoende och mindre livsnödvändiga. Vi efterlyser därför en betydligt försiktigare exploatering av jordbruksmark än vad ÖP-förslaget innebär.

Läs hela artikeln här.

Av |2016-09-28T11:40:22+02:002016-09-28|Okategoriserade|0 kommentarer

Förtätning av stadskärnor – problem eller möjlighet?

Svenska Byggnadsvårdsföreningens tidskrift Byggnadskultur nr 3/2016 har “Den täta staden” som tema”. I en debattartikel skriver Anders Larsson om våra möjligheter till förtätning i svenska städer.

Han för där fram förslaget att den relativt reklamartade översiktsplanen skrotas till förmån för en regional utvecklingsplan, för bästa möjliga regionala samverkan istället för kommunal konkurrens? Då kunde kommunerna frigöra tid för att räkna på långsiktiga konsekvenser – ekonomiska, sociala
och ekologiska – av olika realistiska utvecklingsscenarier.

Läs hela debattartikeln här.

Av |2016-09-20T13:02:14+02:002016-09-20|Okategoriserade|0 kommentarer

JORDBRUKSMARK I PLANERINGEN – ATT BRUKA ELLER FÖRBRUKA

Miljö- och samhällsplaneraren Hillevi Eklund skrev den 13 april inlägget “JORDBRUKSMARK I PLANERINGEN – ATT BRUKA ELLER FÖRBRUKA” på Hållbarstad.se.

Hon avslutar artikeln så här:
Det är tydligt att ambitionen i lagstiftningen är att värna jordbruksmarken och att den bara får bebyggas i undantagsfall. Vi samhällsplanerare behöver därför ta ett ansvar för framtiden och bli bättre på att göra balanserade avvägningar mellan olika värden när dessa undantagsfall väl blir aktuella. Med en strategisk översiktsplanering där jordbruksmarken värderas högre än idag kan vi förhoppningsvis minimera antalet planer där denna ändliga resurs förbrukas. Landets jordbruksmarker utgör redan idag en otrolig tillgång för kommunerna och i framtiden kan de komma att bli helt avgörande för vår försörjning.

Av |2016-04-14T16:57:27+02:002016-04-14|Okategoriserade|0 kommentarer

Kommunal planering i fokus

Denna debattartikel från Den Goda Jorden publicerades i förra veckan i tidningen Syre.

Under de senaste åren har diskussionerna om exploatering av jordbruksmark blivit allt intensivare. Inte minst har vi i föreningen Den Goda Jorden under våra tio år lyckats lyfta frågan upp ur myllan. Kraven på ökat lagligt skydd för jordbruksmarken har förts fram i debatten, men något konkret resultat av dessa krav har ännu inte gått att se. Men vi gläder oss åt att se att det nu börjar föras fram konkreta förslag på hur kommunernas planerare och politiker skulle kunna hantera jordbruksmarken i sin planering på ett betydligt varsammare sätt. Vi ser detta som ett resultat av den kritik som på senare år förts fram när det gäller hur kommunerna följer Plan- och bygglagens och Miljöbalkens skrivningar samt länsstyrelsernas bristande tillsyn av detta.

Som en del i miljömålsberedningens arbete tog Jordbruksverket 2013 fram en rapport ”Väsentligt samhällsintresse? Jordbruksmarken i kommunernas fysiska planering”. De konstaterar där att kommunerna inte följer de skrivningar som faktiskt redan finns i dagens lagtexter och att det brister i Länsstyrelsernas rådgivning och ansvar för tillsyn av aktuellt lagrum. Miljömålsberedningen föreslog därför förtydliganden i Plan- och bygglagen i sitt delbetänkande ”Med miljömålen i fokus – […]

Av |2016-01-16T11:06:14+01:002016-01-16|Okategoriserade|0 kommentarer
Till toppen