Om Daniel

Denna skribent har ännu inte fyllt i någon information.
Hittills har Daniel skapat 980 blogginlägg för.

Bättre kunskap om jorden i svensk åkermark

Under 2011 och 2012 kommer jordprover från åkermark i hela landet, med undantag för de fyra nordligaste länen, samlas in för att kartlägga jordarten. Resultatet blir en detaljerad jordartskarta som ska användas för miljöinsatser inom jordbruket. Underlaget kan också användas vid praktiskt miljöarbete och vid rådgivning till lantbrukare.

Projektet finansieras av återförda miljöskatter och medel från havsmiljöanslaget, varav den största delen går till den omfattande jordprovtagningen på de svenska åkrarna.

Läs mer på Jordbruksverkets hemsida.

Av |2011-09-09T18:42:38+02:002011-09-09|Okategoriserade|0 kommentarer

Motion om den ”goda jorden” ska upp på bordet

Hallands Nyheter skriver idag följande artikel.

Hur ska Hallands politiker i framtiden lösa konflikterna mellan jordbrukets intressen och de växande behoven av nya bostäder runt tätorterna?

Den frågan ska regionledningen diskutera med företrädare för de halländska kommunerna när regionens kommunberedning träffas nästa vecka.

Bakgrunden är ett förslag från Gunnel Bengtsson (C) att Region Halland ska kartlägga hur jordbruket och tätorternas utbyggnader påverkar varandra. Avsikten är att hitta en bättre balans där både böndernas behov av god jord och behovet av fler bostäder tillgodoses i kommunernas planering.

Motionen till regionfullmäktige lämnades in redan för ett år sedan. Gunnel Bengtsson är missnöjd med att regionledningen inte tagit upp den tidigare. Hon kräver nu besked vid nästa fullmäktigemöte om hur långt det hela hunnit.
– Ämnet var högaktuellt redan när motionen lämnades in genom att flera kommuner stod inför arbetet med nya översiktsplaner och behov av kunskap fanns. Sedan dess har diskussionen kring åkermarkens användning blivit intensivare, förklarar Gunnel Bengtsson.

Regionstyrelsens ordförande Gösta Bergenheim (M) skyller delvis den långsamma hanteringenn på att regionens tjänstemän har haft mycket att göra under det första året med den nya organisationen.
– Vi är överens om att det här är en viktig fråga, men den är inte alldeles enkel. Det berör ett område där […]

Av |2011-09-08T07:35:56+02:002011-09-08|Okategoriserade|0 kommentarer

FAO lanserar internationellt nätverk för att säkerställa matjorden

Bördiga jordar avgörande för livsmedelsförsörjningen

FAO:s generaldirektör Jacques Diouf varnade idag för att påfrestningen på världens jordar, i kombination med markförstörelse, hotar den globala livsmedelsförsörjningen. Han efterlyste nya internationella ansträngningar för att säkerställa fortsatt friska och bördiga jordar för kommande generationer.

Diouf talade vid den första dagen av tre på mötet för lanseringen av det nya internationella nätverket för matjordens betydelse, Global Soil Partnership. Syftet med samarbetet är att nå en tryggad livsmedelsförsörjning, bättre klimatanpassning och minskade utsläpp av växthusgaser.

”Marken är en viktig komponent i världens produktions- och ekosystem”, sa Diouf. ”Men den är också en skör och icke förnyelsebar resurs. Den försämras lätt medan återhämtningen är långsam, komplicerad och kostsam”, tillade han.

Ökat tryck

Markresurserna runt om i världen är utsatta för ett ökat tryck från olika former av konkurrerande markanvändning. Samtidigt pågår en kraftig markförstörelse som drabbar livsmedelsproduktionen. Den redan begränsade tillgången på mark- och vattenresurser till jordbruket utarmas snabbt till följd av markförstörelse, noterar Diouf.

Enligt FAO har 6,3 miljoner hektar jordbruksmark förlorat sin bördighet och vattenhållande förmåga bara i Afrika. Med en förväntad fördubbling av befolkningen under de kommande 40 åren, behöver jordarna återfå sin bördighet för att kunna möta den ökande efterfrågan.

Under 1982 införde FAO riktlinjer för världens markresurser […]

Av |2011-09-08T07:14:45+02:002011-09-08|Okategoriserade|0 kommentarer

Maten, markanvändningen och människan

Nutida och framtida förväntad markanvändning sammanfattad i ny rapport från Lunds universitet.

Hur mycket jordbruksmark finns det egentligen på jorden och vad används den till? Vad driver på förändrad markanvändning och vilka konflikter leder det till, och vilka lösningar ser vi på dessa?

I en nyligen publicerad rapport från Lunds universitet sammanfattas kunskapen och pågående diskussioner kring dessa stora frågor på ett överskådligt sätt. I ett kapitel avhandlas också ekologisk produktions möjligheter att bidra till hållbar livsmedelsförsörjning.

Ladda ned rapporten Challenges and opportunities for future production of food, feed and biofuel – A land use perspective

Av |2011-09-07T13:54:51+02:002011-09-07|Okategoriserade|0 kommentarer

Filmdags!

Den Goda Jorden har i samarbete med LRF Skåne och Trollenäs Lokalförening skapat en film som belyser Den Goda Jordens kärnfrågor. Dylan Hansson är skapare av filmen. Filmen är uppdelad i del 1 och del 2.

[youtube https://www.youtube.com/watch?v=iVpIkw7uhcU&w=640&h=510]

[youtube https://www.youtube.com/watch?v=0WKxujPwzq0&w=640&h=510]

Av |2011-09-05T23:24:47+02:002011-09-05|Okategoriserade|0 kommentarer

The global need for food, fibre and fuel – is there enough land to satisfy the demands?

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien arrangerar en konferens i Stockholm den 27 september 2011 kl 9.30-16.00 om det globala behovet av mat, fiber och energi – finns det tillräckligt med mark för att möta efterfrågan? Det är ett samarbete mellan fyra av KSLA:s kommiteer, de för internationella skogsfrågor, internationella lantbruksfrågor, energifrågor samt hållbar utveckling.

Ladda ned inbjudan här.

För mer information, program och anmälan klicka här.

Av |2011-09-05T16:49:56+02:002011-09-05|Okategoriserade|0 kommentarer

Behov av gemensam plan för åkermarken

I ett inslag på Radio Halland den 1 september framför centerpartisten och regionpolitikern Gunnel Bengtsson en önskan att Region Halland kartlägger lantbrukets och tätorternas ömsesidiga påverkan.

Gunnel Bengtsson vill att det ska bli tydligt vilken åkermark som är viktig att bevara och vilken som kan upplåtas till husbygge och industri.

Förra året lade Gunnel Bengtsson fram förslaget till Regionfullmäktige men något svar har hon inte fått. Därför tänker hon lyfta frågan igen, bland annat mot bakgrund av Laholms kommuns planer på att bygga bostäder i Åmot – på mark som anses höra till de bästa åkermarkerna i hela Sverige.

– Alla kommuner i Halland har områden med olika kvalitet på åkermarken. Då gäller det att veta var man har den sämsta marken och lägga bostäder och industrier där, och det borde kommunerna kunna samverka om, säger Gunnel Bengtsson.

Lyssna på radioinslaget här.

Av |2011-09-05T06:39:52+02:002011-09-05|Okategoriserade|1 kommentar

Helena Jonsson: Rädda den goda jorden

I dagens Hallands Nyheter publiceras följande artikel.

Den svårknäckta nöten med god jord som exploateras i Halland gör sig ständigt påmind. Ordföranden i Lantbrukarnas riksförbund, Helena Jonsson, föreslår tre sätt att komma till rätta med problemet.

Problematiken med bördig jord som exploaters till förmån för tillväxt och skatteinkomster från nybyggda bostadsområden är inget nytt för hallänningarna. I Laholm ska Åmotsplanen snart klubbas i fullmäktige och i Halmstad pågår just nu flera projekt – Flygstaden, Ranagård, Sofieberg och Kårarp – på god jord.
Under Helena Jonssons besök och anförande på Lögnäs gård i Laholm nyligen kom frågan också upp under åhörarnas frågestund. Och kanske inte så förvånande svarade hon först ”Det här är min hjärtefråga”, men desto intressantare blev det när Helena Jonsson berättade om hur dilemmat borde lösas.

– Faktum är att den är det – min hjärtefråga alltså, säger Helena Jonsson en stund senare då hon får pusta ut i den fläktande vinden utanför konferensrummet.
Helena Jonsson är inte bekant med vare sig Åmotsplanen eller projekten i Halmstad men menar att problematiken mer och mer gör sig påmind.

– Det finns tre saker vi kan göra åt det här men man ska först vara klar över […]

Av |2011-08-30T07:09:21+02:002011-08-30|Okategoriserade|0 kommentarer

Mark har aldrig varit så värdefull som idag

I senaste numret av John Deeres tidskrift Fåran publicerar man en artikel med rubriken ”Mark har aldrig varit så värdefull som idag. Dagens förluster är morgondagens hunger.” Artikeln inledes så här:

Jordbruksmark och annan mark blir allt värdefullare. Något som lantbrukare känner av både genom stigande markpriser och ett ökat intresse från stora investerare. Ett svenskt exempel som är lika märkligt som tankeväckande visar tydligt på denna till synes ohejdbara trend. När Landskrona kommun sålde Hushållningssällskapets försöksodlingsmark på en hektar i Weibullsholm till ett logistikföretag riskerade 50 års av jordbruksforskning försvinna för alltid. ”Weibullsholms var det enda långliggande fältförsöket på baltisk moränlera som vi kunde utföra forskning på”, säger försöksledare Per-Göran Andersson. ”Resultaten är viktiga inte bara för Sverige utan även för lantbrukare i Danmark, Tyskland och de baltiska staterna.” Innan grävmaskinerna anlänt hade HS-försöksledare beslutat att skala av 25 centimeter av toppjorden och flytta den fyra mil till Borgeby.

”Hela operationen kostade 300 000 kronor. Det är ungefär priset på ett hektar här.” Per-Göran Andersson är fortfarande irriterad över lokalpolitikernas ointresse för fältförsöken och det faktum att marken runt om är av absolut toppklass. LRF uppskattar att 10 procent av den värdefulla jordbruksmarken i Skåne redan har […]

Av |2011-08-24T08:38:27+02:002011-08-24|Okategoriserade|0 kommentarer

Åkermarken behöver skyddas

Lantbrukets affärer publicerade den 11 augusti en artikel med utgångspunkt från den paneldebatt som ägde rum under Borgeby fältdagar.

När Annika Åhnberg sammanfattade debatten kunde några lösningar skönjas:
1. Åkermarkens lagliga skydd måste förstärkas och föras upp på riksnivå.
2. Vid all utbyggnad måste annan mark än jordbruksmark prioriteras där det är möjligt.
3. Mycket mark kan sparas genom att förtäta eller bygga på höjden.
4. Expansion i tätorter bör samordnas regionalt, inte kommunalt.
5. Åkermarkens status och värde måste lyftas upp hos såväl makthavarna som hos allmänheten.

Kunskapen om åkermarkens värde ur globalt perspektiv har visserligen ökat under senare år, men den allmänna meningen var att utvecklingen går för sakta. Debattdeltagarna med Annika Åhnberg i spetsen slutade med att vädja till åhörarna att föra kunskaperna vidare till vänner och bekanta.

Läs hela artikeln här.

Av |2011-08-13T19:58:19+02:002011-08-13|Okategoriserade|0 kommentarer
Till toppen