Nerikes Allehanda skrev den 26 juli en artikel med följande inledning:
Forskare varnar för att svenska åkermarker byggs bort. I Hallsberg förvandlas just nu 800 000 kvadratmeter prima åkermark till en jätteanläggningen för tåg.– Det är förödande att bygga bort väldigt god åkerjord när världen redan svälter, säger Per Willén på LRF.
Hallandsposten publicerar idag följande artikel:
Det är stöld från svältande människor att bygga på den goda jorden, anser Bertil Johansson i Laholmspartiet.
Bertil Johansson är motståndare till Åmotsplanen och föreslår att kommunen istället riktar blickarna österut, mot Kungsgården, och norrut mot Köpingelandet. Han kan också tänka sig en viss exploatering på södra delen av Hökafältet.
– Åmotsplanen är Per Asklunds kompromiss med Hästtorgssociteten och andra motståndare till att det byggs på Köpingelandet, säger Bertil Johansson.
Vitsen med Kungsgården är att marken där är sämre, att ägaren är med på noterna och att området hänger ihop med stan.
– Det ligger inte mer än fem minuter från centrum.
LP-ledaren tycker att kommunledningen ska lägga mer krut på näringslivspolitiken.
– Ska vi få folk att flytta hit måste det skapas nya arbetstillfällen. Kommunen är inte alls så vass som det står på reklamskyltarna, säger Bertil Johansson och kallar byggplanerna ”en stöld från kommande generationer”.
– Jag tycker att vi ska titta på USA som har en klausul mot att det byggs på bra åkermark.
Hallandsposten publicerar idag följande artikel:
Gunnar Gullander (C) vill värna den goda jorden. Men hittills har det politiska gensvaret varit svalt. Även i hans eget parti.
– Vi är kluvna, konstaterar Gullander och tillägger att ”det vi håller på med är vansinnigt”.
En del menar att Gunnar Gullander kastar sten i glashus. Själv bor han nämligen i en ganska nybyggd villa i ett område (Söderläget på Bonnarp) som tills för nyligen var prima åker.
– Ja, det stämmer. Som ledamot i miljö- och byggnadsnämnden var jag själv med och godkände detaljplanen. På den tiden tänkte jag inte på det. Insikten har kommit senare. I dag känns det käpprätt åt helvete.
Sista åren i miljö- och byggnadsnämnden var Gullander, som han själv uttrycker det, ”helt ensam om att värna åkermarken”.
– Det är jag inte i centern. Men vi är ett kluvet parti. Där finns företrädare för båda sidorna. Det är nog bara Miljöpartiet som står enat i den här frågan.
Med vånda gav Gullander sin välsignelse till Allarpsområdets exploatering. Marken var dålig och han ville inte framstå som motvalls kärring i alla möjliga sammanhang.
– Allarp är kanske en skitmark med våra mått mätt men inte med Afrikas, konstaterar han.
När Åmotsplanen hamnade på politikernas bord fick exploateringsivrarna […]
Hallandsposten publicerar idag följande artikel:
Gör Laholms kommun rätt som planerar att bygga bostäder och industrier på den bästa åkermarken när miljoner människor i världen håller på att dö av svält?
– Vi har inget val. Ett nej till expansion är detsamma som sotdöden, hävdar kommunrådet Per Asklund (M).
Men alla håller inte med. Lantbruksuniversitets forskare vill ha regler som skyddar den återstående jordbruksmarken mot exploatering för att kunna producera mat åt en växande världsbefolkning och möta klimatförändringarnas konsekvenser. Enligt SLU har 13 000 hektar halländsk och skånsk åker – motsvarande 130 000 villatomter – bebyggts sedan 1970-talet. Och nu hotas ytterligare 9 000 hektar – enbart i Skåne.
– Allt är uppbyggt på att kommunerna måste expandera och få in fler skattekronor. Ska vi få hit nya invånare måste vi skaffa fram attraktiv mark som för det mesta är liktydigt med bra jordbruksmark. Jag hade gärna sett att vuxit i inlandet men det är marknaden som styr. Mitt uppdrag är att värna om Laholms kommuns intressen. Men om staten vill att Laholm ska bli ett Skansen får vi förstås försöka anpassa oss efter det, säger Per Asklund.
Asklund tillstår dock att ”ekvationen inte går ihop” och att han till viss del förstår forskarnas oro.
– […]
Ölandsbladet skrev den 23 juli en artikel med följande inledning:
Åkermarken i Sverige är allt mer utsatt, då stora ytor blir till grund för köpcentra och hus istället för odling av livsmedel.
– Det är viktigt att lyfta frågan så att kommuner och Trafikverket tänker till en extra gång innan de ger tillstånd till byggnationer och vägar, säger Lars-Ove Johansson, regionförbundsordförande i LRF Sydost.
Effekt klimatmagasinet skriver idag:
Det tar tusen år för bebyggd åkermark att återigen bli odlingsbar. Tusen år. Med andra ord är det inte bara dumt utan komplett vansinnigt att odlingsbar mark används för växande städer, köpcentrum, industrier och vägbyggen.
Inom EU byggs 2,5 kvadratkilometer mark över – varje dag. På ett år slukas odlingsbar mark lika stort som Berlin av urban expansion.
I denna takt skulle det ta strax under trettio år att bygga bort Sveriges odlingsbara mark. Detta förutsatt att byggtakten inte ökade, vilket inte är ett särskilt troligt scenario. I Skåne, till exempel, har 13 000 hektar byggts bort från 1970-talet till idag, och översiktsplaner för de kommande 20 åren skissar på en nästan lika stor minskning. En fördubblad hastighet, alltså, för markförstörelsen.
Läs hela artikeln här.
252 hektar mark byggs över varje dag i EU. Det måste stoppas, anser EU-kommissionen. Det skrev ATL den 3 juni i en artikel.
I senaste numret av Hushållningssällskapet Hallands tidskrift med TEMA marken som resurs, skriver VD Ove Karlsson följande ledare.
Sällan har jag uppfattat signalerna från omvärlden så starka att lantbruket är högintressant nu. Inte bara att världen står inför enorm utmaning där vi behöver fördubbla livsmedelsproduktionen fram till 2050 – utan att varje kvadratmeter är värdefull inför framtiden. Betydande delar av åkermarken i världen är satt under stort hot från klimatförändringar, men även vattenbrist och samhällsexpansion.
Då säger givetvis vän av ordning – att detta har vi hört förr. Men jag tycker att signalerna idag är starkare och dessutom investeras det mindre i jordbrukets utveckling än tidigare. Kurvorna möts och kanske går isär och underskottssituationer är ett faktum? Revolterna i arabvärlden hade sin start i högre matpriser. Det är nog inte sista gången vi ser sådant. Om jag får frågan om man skall investera i jordbruksmark, så är det självklara svaret för mig ett ja!
Vi behöver vara rädda om åkermarken. Men vi behöver samtidigt ta nya grepp. Det skulle vara önskvärt med mera kreativt tänkande när det gäller samhällsplaneringen. Det skulle också vara välbehövligt med mer utvecklingsinsatser för att förstärka markens produktionsförmåga, Vi behöver veta […]
Priserna på baslivsmedel kommer att mer än fördubblas på tjugo år om inte världens ledare kan reformera det globala livsmedelssystemet, varnar den brittiska hjälporganisationen Oxfam i en rapport.
”Matsystemet knäar under intensivt tryck från klimatförändringar, ekologisk förstöring, befolkningstillväxt, stigande energipriser, stigande efterfrågan på kött och mejeriprodukter och konkurrens om marken från biobränslen, industri och urbanisering”, skriver Oxfam.
Omkring 900 miljoner människor går hungriga i dag, och rapporten målar upp en mörk framtidsbild. År 2050 har jordens befolkning vuxit från 6,9 miljarder till 9,1. Efterfrågan på livsmedel stiger ännu mer, upp 70 procent, då alltmer utvecklade ekonomier kräver fler kalorier.
Då, om fyra årtionden, spår Oxfam att den växande efterfrågan kolliderar med alltmer påtagliga effekter av klimatförändringar som torka, översvämningar och oväder.
Oxfams lösning för att undvika den stundande matkatastrofen är att minska slöseriet med livsmedel och vatten och att stödja hållbar matproduktion.
”I över hälften av industriländerna är 50 procent eller mer av befolkningen överviktig, och mängden mat som kastas bort är enorm – möjligen så stor som 25 procent”, skriver Oxfam.
TT-AFP
11-05-31
Miljöaktuellt skrev den 26 maj:
De urbana miljöerna sprider sig i rask takt i Europa. Enligt en ny rapport täcks varje år ett område stort som Berlin.
Problemet med ”urban sprawl” eller stadsutglesning är påtagligt i Europa. Enligt en ny rapport täcks varje år ett område stort som Berlin med urban bebyggelse, låga hus, vägar och anläggningar – berättar nyhetsbrevet Ends. Den Österrikiska miljöorganisationen som står bakom rapporten kräver nu att åtgärder vidtas i EU för att stoppa utvecklingen.
Enligt rapporten är den pågående stadsutglesningen ett stort hot mot den odlingsbara marken och mot grundvattnet. Eventuellt, menar man, kan stadsutglesningen också leda till ökade översvämningar och höjda temperaturer lokalt.