Trelleborgs Allehanda publicerar idag följande artikel.

Åkermarkens förkämpar, Naturskyddsföreningen, strider oförtrutet vidare mot exploateringen av Västervång. En fortsatt exploatering är både ogenomtänkt och onödig, enligt föreningen.

Ingrid Nilsson, som sitter i Naturskyddsföreningens plangrupp menar att planerna på att bygga närmare 200 villor på fin åkermark måste sättas i relation till efterfrågan.

– I dag finns runt 250 villor och tomter till salu i kommunen. Då kan man undra varför det är så bråttom att exploatera den värdefulla åkermarken, säger hon.

Naturskyddsföreningen påpekar att åkermarken är Sveriges bästa, och har bildats under lång tid. Nu riskerar den att förstöras i en handvändning. Föreningen tycker att en fortsatt utbyggnad på åkermark är ohållbar och ska endast ske om det är absolut nödvändigt.

Naturskyddsföreningen har även en rad andra argument för att stoppa eller begränsa fortsatt utbyggnad av Västervång. Ett är att farligt gods kommer att transporteras på den nya anslutningsvägen mellan Hedvägen och väg 108, vilket måste utredas mer. Ett annat är att de hårdgjorda ytor som skapas kommer att leda till en större mängd dagvatten, vilket kan leda till problem med översvämningar.

Rent allmänt vill Naturskyddsföreningen att man tänker på helheten innan man börjar planera bostadsområden.

– Risken är att man sätter igång att bygga på någon […]

Idag skriver Kerstin Davidsson följande ledare i Land Lantbruk med rubriken ”Skydda åkermarken”.

Enligt forskares beräkningar kommer minst 67 miljoner hektar åker i världen att gå förlorade fram till 2050. FN-organet FAO bildade i förra veckan ett nätverk för att skydda världens åkrar. Bara i Afrika har 6,3 miljoner hektar jordbruksmark förlorat sin bördighet och vattenhållande förmåga, larmar FAO.

Samtidigt väntas befolkningen fördubblas de kommande 40 åren. Orsakerna är markförstörelse, som erosion, och exploatering. Och det är, som vi alla vet, inte ett problem bara för utvecklingsländer.

I vårt land har sedan 1970-talet 13 000 hektar av den bördigaste åkern i Halland och Skåne exploaterats. Nästan lika mycket ska enligt kommunala översiktsplaner bebyggas. Och det handlar, vilket FAOs generaldirektör Jacques Diouf påpekade på mötet i Rom i förra veckan, om en ”icke förnyelsebar resurs”.

Sedan den lilla föreningen Den goda jorden började varna för den här utvecklingen för några år sedan har trots allt en del hänt. Allt fler kommunpolitiker är medvetna om problematiken. LRF har varit kluvet i frågan, men tog senast vid årets stämma beslutet att fortsätta arbeta för att ge åkern ett starkare skydd i lagstiftningen. Det är en ”hjärtefråga”, sa LRFs ordförande Helena Jonsson när hon för en tid […]

I dagens Hallands Nyheter publiceras följande artikel.

Den svårknäckta nöten med god jord som exploateras i Halland gör sig ständigt påmind. Ordföranden i Lantbrukarnas riksförbund, Helena Jonsson, föreslår tre sätt att komma till rätta med problemet.

Problematiken med bördig jord som exploaters till förmån för tillväxt och skatteinkomster från nybyggda bostadsområden är inget nytt för hallänningarna. I Laholm ska Åmotsplanen snart klubbas i fullmäktige och i Halmstad pågår just nu flera projekt – Flygstaden, Ranagård, Sofieberg och Kårarp – på god jord.
Under Helena Jonssons besök och anförande på Lögnäs gård i Laholm nyligen kom frågan också upp under åhörarnas frågestund. Och kanske inte så förvånande svarade hon först ”Det här är min hjärtefråga”, men desto intressantare blev det när Helena Jonsson berättade om hur dilemmat borde lösas.

– Faktum är att den är det – min hjärtefråga alltså, säger Helena Jonsson en stund senare då hon får pusta ut i den fläktande vinden utanför konferensrummet.
Helena Jonsson är inte bekant med vare sig Åmotsplanen eller projekten i Halmstad men menar att problematiken mer och mer gör sig påmind.

– Det finns tre saker vi kan göra åt det här men man ska först vara klar över […]

I senaste numret av John Deeres tidskrift Fåran publicerar man en artikel med rubriken ”Mark har aldrig varit så värdefull som idag. Dagens förluster är morgondagens hunger.” Artikeln inledes så här:

Jordbruksmark och annan mark blir allt värdefullare. Något som lantbrukare känner av både genom stigande markpriser och ett ökat intresse från stora investerare. Ett svenskt exempel som är lika märkligt som tankeväckande visar tydligt på denna till synes ohejdbara trend. När Landskrona kommun sålde Hushållningssällskapets försöksodlingsmark på en hektar i Weibullsholm till ett logistikföretag riskerade 50 års av jordbruksforskning försvinna för alltid. ”Weibullsholms var det enda långliggande fältförsöket på baltisk moränlera som vi kunde utföra forskning på”, säger försöksledare Per-Göran Andersson. ”Resultaten är viktiga inte bara för Sverige utan även för lantbrukare i Danmark, Tyskland och de baltiska staterna.” Innan grävmaskinerna anlänt hade HS-försöksledare beslutat att skala av 25 centimeter av toppjorden och flytta den fyra mil till Borgeby.

”Hela operationen kostade 300 000 kronor. Det är ungefär priset på ett hektar här.” Per-Göran Andersson är fortfarande irriterad över lokalpolitikernas ointresse för fältförsöken och det faktum att marken runt om är av absolut toppklass. LRF uppskattar att 10 procent av den värdefulla jordbruksmarken i Skåne redan har […]

Lantbrukets affärer publicerade den 11 augusti en artikel med utgångspunkt från den paneldebatt som ägde rum under Borgeby fältdagar.

När Annika Åhnberg sammanfattade debatten kunde några lösningar skönjas:
1. Åkermarkens lagliga skydd måste förstärkas och föras upp på riksnivå.
2. Vid all utbyggnad måste annan mark än jordbruksmark prioriteras där det är möjligt.
3. Mycket mark kan sparas genom att förtäta eller bygga på höjden.
4. Expansion i tätorter bör samordnas regionalt, inte kommunalt.
5. Åkermarkens status och värde måste lyftas upp hos såväl makthavarna som hos allmänheten.

Kunskapen om åkermarkens värde ur globalt perspektiv har visserligen ökat under senare år, men den allmänna meningen var att utvecklingen går för sakta. Debattdeltagarna med Annika Åhnberg i spetsen slutade med att vädja till åhörarna att föra kunskaperna vidare till vänner och bekanta.

Läs hela artikeln här.

I dagens Hallandsposten publiceras en ledare med följande inledning:

En jordvärnslag hade onekligen kunnat bli ett effektivt verktyg för valhänta kommunpolitiker.

I både Laholms och Halmstads kommuner brottas politikerna med planeringsfrågor för den framtida utvecklingen. I sammanhanget uttyds utveckling med expansion och byggande av nya bostäder och verksamheter.

Glädjande nog har debatten kommit att handla mer om hur marken används. Här är det extra intressant att följa Centerpartiets hållning som liknar en balansgång på slak lina.

Läs hela ledaren här.