I Effekt klimatmagasinet publicerar i sitt senaste nummer följande artikel skriven av David Jonstad.

Trots stigande matpriser och sinande oljetillgångar asfalteras tiotusentals hektar jordbruksmark i Sverige. Nu varnar forskarna för konsekvenserna.

Matkrisen i världen verkar inte bekymra svenska politiker nämnvärt. Allt mer av vår bästa jordbruksmark bebyggs med motorvägar, köpcentrum och industriområden. De senaste decennierna har omkring 13 000 hektar åkermark försvunnit, bara i Skåne och Halland. Nu väntas samma regioner förlora nästan lika mycket till, visar de översiktsplaner som sträcker sig tjugo år framåt.
Det är forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, som slår larm. De påpekar att det tar tusen år innan åkermark som bebyggts återigen kan tas i bruk för matodling.
– Skyddet av Sveriges jordbruksmark tycker jag måste ställas i förhållande till globala utmaningar såsom befolkningsökning, klimatförändringar och oljetopp, säger Madeleine Granvik, forskare vid institutionen för stad och land vid SLU, till SVT Rapport.

Även Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, oroas av utvecklingen där åkermark ersätts av industrier.
– Jag är orolig för åkermarken vi har i bland annat Blekinge. Vi behöver den här åkermarken framöver och då tycker vi att kommuner ska vara lite mer rädda och tänka sig för innan man bygger både köpcentra och industri på åkermarken, säger Lars-Ove Johansson, ordförande för LRF Sydost, till P4 Blekinge.
I dag är Sverige till mer än hälften beroende av import för att kunna försörja sin befolkning med mat. Risken är stor att vårt importberoende blir ännu högre i framtiden. I Danmark har åkermarken fått ställning som riksintresse och länsstyrelserna har vetorätt vid bebyggelse av åkermark. I Norge har man antagit en nationell målsättning om att spara åkermark.
Sveriges jordbruksminister Eskil Erlandsson säger att något liknande inte är aktuellt i Sverige just nu. Först vill han utvärdera hur situationen ser ut.

Enligt en enkät som Madeleine Granvik sammanställt säger många kommuner att de vill behålla sin jordbruksmark, men vad de gör i praktiken är annorlunda. Något som oroar henne.
– Om vi fortsätter att bygga bort åkermarken allt mer samtidigt som vi blir fler på jorden så försämras våra utsikter att överleva på sikt, säger Madeleine Granvik.