Etikett: Remissvar

Remissyttrande till Miljömålsberedningen

Den Goda Jorden har skickat in sitt remissyttrande till Miljömålsberedningen över deras delbetänkande ”Med miljömålen i fokus -hållbar användning av mark och vatten. SOU:2014:50”. Vi har begränsat vårt yttrande till de delar av betänkandet som behandlar hållbar användning av jordbruksmark (Del B),

Sammanfattning av yttrandet:

  • Vi tillstyrker till fullo de förslag till åtgärder till förtydliganden i Plan- och bygglagen som föreslås i kapitel 1.2 ”Förslag till lag om ändring plan- och bygglagen (2010:900)” och kapitel 7.1.2 ”Åtgärder” samt förordar att dessa är på plats senast 2015.
  • 12 kap 9 § miljöbalken bör ändras så att det alltid ska krävas ett godkännande av länsstyrelsen innan jordbruksmark tas ur produktion.
  • Tillståndsplikt för förvärv av jordbruksmark för annat ändamål än jordbruksproduktion bör införas. 
  • Etappmålen för bevarande av jordbruksmark är alltför vaga för en meningsfull uppföljning. Ingen nettoförlust av åkermark bör gälla som etappmål tills en tydlig jordbrukspolitik/livsmedelsstrategi lagts fast.
  • Vi behöver en långsiktig livsmedelstrategi där vår egen jordbruksmark står i fokus och ändrade klimatförutsättningar, global livsmedelsförsörjning, förändrad konsumtionsinriktning mot närodlade och ekologiskt odlade råvaror samt inriktning mot det fossilfria samhället får större tyngd.

Yttrande Miljömålsberedningen
Bilaga 1 Yttrande miljömålsberedningen
Bilaga 2 Yttrande Miljömålsberedningen

 

Kommentarer angående frågor rörande åkermarksintressen kontra stadsutbyggnad.

Den Goda Jorden skåneavdelningen har inlämnat ett remissvar ”Kommentarer angående frågor rörande åkermarksintressen kontra stadsutbyggnad. Kommentarer på berörda delmål: Skånska åtgärder för miljömålen.”

Utförligare beskrivningar av åtgärderna – Hushållning med mark- och vattenresurser.

1: Hushållning med åkermark.
Angående uppföljning av andelen exploaterad åkermark för ”bostadsutbyggnad”: Mycket värdefullt med detta statistikunderlag, som kontroll över hur kommunerna arbetar efter ”nollvisionens” uppställda mål. Länsstyrelsen bör ta fram riktlinjer över hur storleken exploaterad åkermark ska mätas, så att alla kommuner mäter likartat. Ska ex. nyanlagda grönområden räknas in i statistiken eller ej?

Kommentar: Det är ur ett åkermarksperspektiv mycket viktigt att all årlig konsumtion av åkermark, oavsett exploateringens kategori (bostadsområde, grönyta/park, handel, industri, infrastruktur, etc.) mäts för statistisk jämförelse inom och mellan kommunerna. Sådan specificerad information tas enkelt fram som en del av det dagliga GIS-arbetet och är värdefull för politiker/planerare/samhällsmedborgare som mått även på exploateringstal, Urban Sprawl-effekt, grönytefaktor, mm.

2: Förväntade effekter av åtgärden.
Kommentar: Den viktigaste effekten av att bevara åkermarken är samhällsekonomisk: Åkermarken i sydvästra Skåne utgör till stora delar den mest avkastande i Sverige. Föreningens ståndpunkt är att ”god” åkermark primärt ska sparas åt kommande generationer av anledningen att förväntade befolkningsökningar (lokalt och globalt), samt risken för förändrat klimat globalt, kan komma att kräva ett högre resursutnyttjande i Sverige, än vad vi tycker oss behöva idag. Dessutom ligger det i linje med allmänna miljömål, t.ex. minskat koldioxidberoende, att mer bör odlas och säljas lokalt. I ljuset av dessa aspekter angående vår framtida livsmedelsförsörjning, är argument rörande europeisk
överproduktion och åkermark i träda ovidkommande för resursens framtida betydelse. Länsstyrelsens nollvision för exploatering på åkermark, är därför en mycket viktig markering mot lokala beslutsfattare att en ohämmad exploatering inte kan fortgå.

Allmän kommentar:
Vi i föreningen Den Goda Jorden, menar att högklassig åkermark bör få status som riksintresse. I remissrapporten menar man att ”all bostadsutbyggnad i Skåne” bör ske inom tätortsområdena. Föreningen vill dock nyansera detta ställningstagande, och menar att åkermark av sämre kvalitet gärna går att bygga på, för till exempel nyetablering av villor, industrier etc., om detta görs till förmån för att bättre jordar får ett mycket starkt skydd. Noll-visionen bör därför kompletteras med ett styrdokument som värderar olika åkermarker i förhållande till andra samhällsintressen. Åkermarksklassificeringen (10-gradig skala) bör i detta hänseende uppdateras/göras mer detaljerad och integreras i länsstyrelsens miljömål, med riktvärden i vad mån olika åkermarksklasser ska värderas i förhållande till lokala
exploateringsintressen. Föreningen deltar gärna aktivt i detta arbete. Förekomst av kollektivtrafik tycks till exempel på sina håll användas som skäl för att exploatera på den allra bästa åkermarken (exempel från Helsingborgs ÖP): ”Jordbruksmarken runt Påarp är klassad till nivå 9 (av 10). På grund av det stationsnära läget prioriteras framtida bebyggelse högre än bevarandet av jordbruksmarken.” Men då den allra bästa åkermarken återfinns i länets största exploateringsområden, och dessa områden också har ett väl utbyggt kommunikationsnät, manar vi att det finns risk att dylika, ovan nämnda argument kan komma att användas slentrianmässigt av kommunerna. Även här, uppfyller länsstyrelsens nya 0-vision en viktig roll.

Blandade känslor om byggstopp på åkrar

Sydsvenskan publicerade den 26 juni artikeln ”Blandade känslor om byggstopp på åkrar”.

Länsstyrelsens planer på att spara på Skånes åkrar väcker blandade känslor.

Flera miljögrupper välkomnar en nollvision för all utbyggnad på jordbruksmark, men kommunerna anser att ett exploateringsstopp hotar det kommunala självstyret.

Det framgår av ett nittiotal remissvar som strömmat in till länsstyrelsen i Malmö med synpunkter på ett föreslaget åtgärdsprogram för att nå Skånes miljömål.

I programmet listas fjorton åtgärder som beskrivs som särskilt viktiga för att skapa hållbara transporter, hänsyn till havet och hushållning av mark- och vattenresurser.

– Många ställer sig bakom de förslag vi lagt fram, men det framförs en hel del protester från kommunalt håll mot att förslagen kan innebära ett ingrepp i kommunernas självstyre och planmonopol, säger Tommy Persson på länsstyrelsens miljöavdelning.

Det är främst Kävlinge och Staffanstorp, men också Sydsvenska handelskammaren, som ställer sig skeptiska till länsstyrelsens tankar om att skapa en nollvision för exploateringen av värdefull åkermark. Deras invändningar går ut på att en sådan nollvision kan hämma Skånes ekonomiska tillväxt och att den kan bli en bromskloss för en nödvändig utbyggnad av bostadsbeståndet i sydligaste Sverige.

De får mothugg från en rad miljöorganisationer, bland annat Svenska naturskyddsföreningen och Den goda jorden, som vill gå längre än att bara beakta värdet av värdefull åkermark i samband med bostadsbyggen, handelsetableringar och utbyggnad av logistikcentrum.

Länsstyrelsen ska nu behandla remissvaren för att ha ett samlat åtgärdsprogram klart i slutet av september. Det färdiga miljöpaketet offentliggörs av Skånes nya landshövding Margareta Pålsson på en konferens på Malmö högskola den 26 oktober.

Nollvision för exploatering av åkermark i nytt åtgärdsprogram

Länsstyrelsen i Skåne län publicerar idag följande pressmeddelande

Hela remissrapporten hittar du här.

Länsstyrelsen pekar ut 14 särskilt angelägna åtgärder i förslaget till nytt åtgärdsprogram för att nå Skånes miljömål. Ett av förslagen är en nollvision för ytterligare exploatering av skånsk åkermark.
Programmet går nu ut på remiss. Alla skåningar har möjlighet att lämna synpunkter via Facebook.

Det föreslagna programmet innehåller prioriterade åtgärder att genomföra fram till och med 2016. Åtgärderna har delats upp i fem olika skånska utmaningar: Hållbara transporter, Hänsyn till havet, Hushållning med mark och vattenresurser, Skydd av natur- och kulturvärden och Hållbar konsumtion. Syftet är att förbättra möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen i Skåne.

– Förutsättningarna för att nå våra miljömål är beroende av allt miljöarbete som pågår i länet. Det är därför viktigt att alla aktörer aktivt bidrar till genomförandet, enligt Annelie Johansson, chef för Mijöavdelningen på Länsstyrelsen i Skåne län.

Åtgärdsprogrammet pekar ut 14 åtgärder som är särskilt viktiga ur ett regionalt perspektiv, däribland exploateringskompensation vid påverkan på naturen och åtgärder för att fler ska åka kollektivt.

– Länsstyrelsen vill också att kommunerna ska använda planeringen som ett verktyg för att spara på den skånska åkermarken. Vi vill se en nollvision för exploatering av värdefull åkermark, säger länsöverdirektör Göran Enander.

Arbetet med att ta fram nya åtgärder har pågått sedan april 2011. I de olika arbetsgrupperna har bland annat kommuner, Region Skåne, näringsliv, olika regionala myndigheter och ideella organisationer medverkat.

Programmet och en mer utförlig beskrivning av respektive åtgärd finns på www.skanskaatgarderformiljomalen.se.

Alla som har intresse för Skånes miljömål är välkomna att komma med synpunkter på föreslagna åtgärder och övriga texter i programmet eller föreslå ytterligare åtgärder. Synpunkter på åtgärdsprogrammet ska lämnas till Länsstyrelsen senast den 15 juni 2012.

Svar skickas med e-post eller brev till nedanstående adress:
Länsstyrelsen i Skåne län
Miljöavdelningen
205 15 Malmö

E-post: exp-miljo.skane@lansstyrelsen.se

Ange referens: 501-1034-11

Synpunkter kan också lämnas via Facebooksidan Skånska åtgärder för miljömålen.

I Varbergs kommun är värdefull åkermark inte mycket värd

DenGodaJordens kommungrupp i Varberg har skrivit följande brev till Varbergs kommun apropå Fördjupad översiktsplan Trönninge m. omnejd. Ny översiktsplan 2010-02-03.

Vi känner stor tvekan inför utbyggnad och nybyggnation i Trönningeområdet. Här har redan Göingegårdens fina gamla kulturmiljö med prima åkermark och äppelodlingar slagits sönder, och nu fortsätter ödeläggelsen av natur och kultur i Varbergs närområde. Hallands karaktär av gammal jordbruksbygd förfaller därmed alltmer. En stor del av det uppväxande släktet hamnar allt längre ifrån ett naturligt umgänge med våra stora husdjur och nyttoväxter. Förståelsen för agrarlandskapet och naturens ekologiska växlingar blir därmed alltmer abstrakt.

Bland målsättningarna för den nya översiktsplanen hamnar Trönninges jordbruksmark först på nionde plats. På s. 22 i översiktplanen står ”Trönninge utgör ett större centralt beläget jordbruksområde som i och med detta förslag delvis tas i anspråk för bebyggelse.” Men faktum är att man enligt planen fortsätter inmutningen av värdefull jordbruksmark för en bebyggelse, som likaväl hade kunnat förläggas till betydligt mindre produktiva områden. Det finns ju faktiskt ganska mycket av det slaget runt Varbergs tätort.

Vi kräver alltså att översiktsplanen revideras så att hänsyn tas till den värdefulla jordbruksmark som finns kvar i Trönningeområdet. Sett i ett globalt perspektiv borde och måste vi i Sverige kunna tala om för övriga världen hur man kan odla så att jordens resurser räcker till för alla och därmed dra vårt strå i kampen mot världssvälten!

Artikel om Den Goda Jordens samtalskväll i Norrköping

Åkermarken och byggandet
Föreningen Den Goda Jorden arrangerade diskussion om jordbruksmarkens framtid

Familjen Stenström på Bråborgs gård utanför Norrköping bjöd en onsdag i september in till en samtalskväll under temat: “Hur skyddar vi åkermarken i Sörmland och Östergötland?”
De är medlemmar i den ideella föreningen Den Goda Jorden som förmedlar kunskap om åkermarkens stora betydelse för kommande generationers mat- och energiproduktion samt arbetar för att skydda åkermark från att bli förstörd för all framtid.

Så inleder Länstidningen en helsidesartikel från samtalskvällen. Läs hela artikeln här.