Etikett: Remissvar

Bygg mindre på bördiga åkrar

Enköpings-Posten uppmärksammade den 3 september en skrivelse till Kommunstyrelsen i Enköpings kommun från tre forskare på Sveriges lantbruksuniversitet.

Tillgången på bördig åkermark är en ödesfråga för vår framtid, menar tre forskare på Sveriges lantbruksuniversitet. De är kritiska mot Enköpings kommuns planer på att låta staden växa på åkermark i stället för att bygga på skogsmark eller på höjden inne i stan.
– Man lägger slentrianmässigt ut bebyggelse på åkermark, säger Ingmar Messing, professor i markvetenskap. Svensk levnadsstandard slukar 0,41 hektar åkermark per person. Men i världen finns bara 0,22 hektar per person.

Här kan du läsa hela skrivelsen.

Ingmar Messing har även skrivit synpunkter/yttrande på ”Förslag till fördjupad översiktsplan för Enköpings tätort”. Detta kan du läsa här.

Brev angående förslag till nya översiktsplan för Helsingborgs kommun

Med anledning av samrådet för ny översiktplan för Helsingborg, har föreningen Den Goda Jorden skrivit följande brev med synpunkter. Föreningen kommer även tillsammans med vår projektanställda Lisa Germundsson att träffa företrädare för kommunen och framföra vår syn på åkermarken.

Värna åkermarken
Vi konstaterar att stora delar av Helsingborgs kommun ligger i ett område med Sveriges och norra Europas bästa åkermark. Klimatet är förmånligt, tillgången på bevattning god och företagsstrukturen är i allt väsentligt välordnad. Sammantaget gör detta att produktionsförutsättningarna är mycket goda. Den globala efterfrågeutvecklingen och klimatfrågan gör att behovet av att bevara god åkermark för produktion av livsmedel, energi och material är mycket stort. Detta gäller både för nuvarande och för kommande generationer boende i Helsingborgs kommun. Detta är särskilt viktigt i en kommun med starkt stigande befolkning som Helsingborg.

Föreningen Den Goda Jorden konstaterar att översiktsplanering görs för att tillgodose människors grundläggande behov. Det innefattar även livsmedel, energi och material, som kan produceras på åkermark. Samhällets största utmaning i framtiden blir sannolikt att förse befolkningen med livsmedel, energi och material:

  • Jordens befolkning ökar, från dagens 7 miljarder till 9 miljarder år 2050.
  • Allt fler får högre materiell standard, vilket medför en större förbrukning av livsmedel, energi och material.
  • Vi behöver fasa ut användningen av fossil råvara, både för energiändamål och materialframställning.
  • Samtidigt finns risken att stora områden i världen inte kommer att kunna odlas som idag på grund av klimatförändringarna och brist på vatten.

Det är viktigt att våra barn och barnbarn har tillgång till en levande landsbygd nära sig så att de kan se och förstå sambandet mellan mat, miljö och konsumtion.

Helsingborgs goda åkermark är därför en unik resurs som kan ge Helsingborgs kommun en styrkeposition i framtiden, om vi ser till att värna den. Åkermarken nybildas inte förrän efter nästa istid.

I miljöbalken anges att brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. I förarbetena till Miljöbalken sägs att vid en avvägning mot andra intressen bör i första hand sådan mark undantas från exploatering, som har den bästa biologiska produktionsförmågan. Det framtagna förslaget visar inte hur en sådan avvägning genomförts.

Åkermarken är redan idag en av Helsingborgs kommuns viktigaste produktionsresurser. Drygt 10% av alla arbetstillfällen inom kommunen återfinns inom lantbruket, inklusive underleverantörer och förädlingsledet. Basen för allt detta är den produktiva jord- och skogsbruksmarken.

Förtäta mera – utrymme finns
Vi vill peka på en studie som genomförts av företaget Trivector i samarbete med Chalmers Tekniska Högskola (Rapport 2009:03, Ytsnåla trafikanläggningar, Trivector Traffic AB, se bilaga). I studien har man noga inventerat två sydsvenska städer, Lund och Växjö. Slutsatsen är att man inom ramen för nuvarande bebyggda områden kan bygga ytterligare tusentals lägenheter, plus frigöra hundratusentals m2 mark för verksamheter.

Föreningen Den Goda Jorden ser positivt på att Helsingborgs kommun föreslår vissa åtgärder för att förtäta i befintlig bebyggelse. Vi föreslår att Helsingborgs kommun noga beaktar slutsatserna i ovan nämnda studie och i första hand väljer att bygga i dessa områden istället för att oåterkalleligen exploatera Sveriges bästa åkermark.

Vi utgår ifrån att Helsingborgs kommun undviker att välja produktiv jordbruksmark för kommunens expansion. Det finns faktiskt förhållandevis god tillgång på lämplig mark för industri- och bostadsutbyggnad nära centralorten och tätorterna i kommunen

Med hänvisning till det ovan framförda, hemställer vi

att    Helsingborgs kommun omarbetar förslaget till översiktsplanen så att exploatering av högvärdig åkermark kraftigt minskas

att    Helsingborgs kommun i första hand väljer att förtäta i redan bebyggda områden, så som exempelvis redovisats i rapporten från Trivector Traffic (se bilaga).

att     Helsingborgs kommun tar ett långsiktigt politiskt beslut om att värna åkermarken och INTE bebygga den.

DenGodaJordens remissvar på rapporten Markanvändning i Skåne

Angående rapporten Markanvändning i Skåne
Med anledning av att Region Skåne gett ut ovan rubricerade rapport, vill föreningen Den Goda Jorden härmed lämna följande synpunkter.

Föreningen Den Goda Jorden anser att det är positivt att Region Skåne valt att uppmärksamma denna mycket viktiga fråga om markanvändning i Skåne. Rapporten sätter fingret på en öm punkt i skånsk utveckling – hur ska Skåne och Öresundsregionen fortsätta växa utan att vi samtidigt exploaterar all åkermark?

Avgörandet ligger idag helt hos kommunerna, som främst ser till kortsiktiga ekonomiska intressen att öka invånarantal och industrietableringar. Vi vill att Skånes kommuner inser att åkermarken är en av de viktigaste produktionsresurserna för nuvarande och kommande generationer.

Vanlig åkermark är en fullkomligt livsnödvändig resurs. Med hjälp av solens energi och tillång på vatten kan vi skörda livsmedel, energi och råvaror till materialframställning – varje år för all framtid. Redan är 10 % av den allra bästa åkermarken i Skåne bebyggd. Av kommunernas översiktplaner framgår att minst lika mycket åkermarken kommer att bebyggas inom de närmaste åren. Region Skåne bör fundera på vad man kan göra för att hejda denna utveckling.

Kommunerna bör istället förtäta i redan bebyggda områden. Enligt en studie av företaget Trivector i samarbete med Chalmers Tekniska Högskola har man inventerat två sydsvenska städer, Lund och Växjö. Slutsatsen är att man inom bebyggda områden i Lund kan bygga ytterligare 12 000 lägenheter, plus frigöra 240 000 m2 mark för verksamheter och service. Säkert finns liknande möjligheter att förtäta även i andra skånska tätorter.

Skåne har Sveriges och norra Europas bästa åkermark. Den globala efterfrågeutvecklingen och klimatfrågan gör att samhällets största utmaning framöver blir att förse befolkningen med livsmedel, energi och material:

  • Jordens befolkning ökar från dagens 7 miljarder till 9 miljarder år 2050.
  • Allt fler får högre materiell standard, vilket medför en större förbrukning av livsmedel, energi och material.
  • Vi behöver fasa ut användningen av fossila bränslen
  • Samtidigt finns risken att stora områden i världen inte kommer att kunna odlas som idag på grund av klimatförändringarna och brist på vatten.

Den goda åkermarken är därför en unik resurs som kan ge Skåne en global styrkeposition i framtiden, om vi ser till att värna den.

De som vill bebygga åkermark måste tala om varför den inte kommer att behövas i framtiden. De måste också anvisa vilka alternativa lösningar som står till buds för att lösa livsmedelsförsörjningen och energiförsörjningen.

Föreningen Den Goda Jorden vill att Region Skåne och kommunerna börjar samarbeta för att åstadkomma en ansvarfull förvaltning av den värdefulla åkermarken. Vi vill gärna uppmuntra Region Skåne att ta fortsatta initiativ i denna mycket viktiga fråga. Vår åkermark lär inte nybildas förrän efter nästa istid.

Föreningen Den Goda Jorden
Hans Andersson
ordförande

LRF-avdelning lämnar synpunkter på exploatering av åkermark

Då Staffanstorps kommun planerar exploatering av stora arealer åkermark, vilket får stora konsekvenser för livsmedelsnäringen inom kommunen, vill vi i Staffanstorps Sydvästra LRF-avdelning anföra följande synpunkter:

Den goda jorden

I miljöbalkens tredje kapitel kan man läsa om de grundläggande bestämmelserna för hushållning med mark. 4 § fastslår att jord- och skogsbruk är av nationellt intresse. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen.

Åkermarkens beskaffenhet graderas i klasserna 1-10, varav 10 är den bästa (ekonomiskt avkastningsvärde). I Sverige finns ca 2,8 miljoner ha åkermark, varav dessa ca 2,2 -2,3 miljoner ha hänförs till klass 1-5. Skåne har ca 0,45 miljoner ha och av dessa var det 1970 endast 0,2 miljoner ha som tillhörde klasserna 8-10. Mark i klass 8-10 tillhör Europas bästa jordar. Det är endast i Skåne vi hittar klasserna 8-10 och Staffanstorps kommun är en av de kommuner där dessa jordar finns. Vi anser att det föreligger ett stort nationellt intresse av att bevara all åkermark som tillhör klass 8-10, då marken är vår största och viktigaste ändliga naturresurs och den går varken att återskapa eller att flytta.

Pågående verksamhet

På den mark som planeras att exploateras pågår det idag livsmedelsproduktion.

Denna genererar idag flest arbeten inom regionen.

I planbilagan (sid 41) anges det att utvecklingen på jordbrukets område gör att livsmedelsförsörjningen kan klaras av allt färre jordbruksföretag på allt mindre arealer. Stora ytor behövs inte längre för livsmedelsproduktion.

Vi anser att påståendet ovan är helt felaktigt. Visserligen ökar hektarskördarna, men i framtiden är all åkermark viktig för livsmedels- och energiproduktion. Inom en snar framtid kommer världskonflikterna med stor sannolikhet att handla om tillgång på livsmedelsproduktion och framförallt tillgång på vatten.

Produktionen från vår åkermark kommer att bli allt viktigare, då klimatet kommer att förändras. Framöver kommer vi även att behöva producera energi på åkrarna och då ökar behovet av åkermark ytterligare.

Intresset för ekologiskt odlade produkter ökar. Ekologisk produktion ger lägre avkastning och ett större arealunderlag behövs. Även efterfrågan på närodlade produkter kommer att kräva arealer i närområdet.

Ändlig resurs

Lantbruksföretagen som producerat energi på åkermark har ofta beskyllts för att det är oetiskt att inte producera livsmedel på befintlig åkermark, men man hör aldrig att det är oetiskt när kommunen rullar ut villamattorna på åkermark som producerar livsmedel. Mark som producerat energi kan enkelt återgå till livsmedelsproduktion men mark som exploaterats för bebyggelse är förlorad för all framtid.

Om man skall planera för bostäder i kommunen anser vi att man i största möjliga mån förtätar samhällen inom kommunen och planerar för flerfamiljshus för att spara på vår absolut viktigaste och ändliga resurs, åkermarken.

Hantering av dagvattnet

Utsläpp av dagvattnet måste särskilt beaktas. Enligt det nya vattendirektivet får man icke försämra vattnets kvalitet i våra vattendrag, vilket gör reningen av dagvattnet mycket viktig innan det släpps ut i våra vattendrag.
Skillnaden i avrinning från åkermark jämfört med exploaterad mark är avsevärd. Åkermark kan buffra nederbörden men från exploaterad mark får man en direkt avrinning. Fördröjs inte avrinningen till våra vattendrag stiger vattnet fort i dessa och översvämmas, vilket ger stora skador på låglänt åkermark och bebyggelse.
Vid exploatering är det också viktigt hur dagvattennätet ansluts till befintliga vattendrag, dikningsföretag, ledningar etc. och att kommunen tar ansvar för hur denna anslutning sker. Befintliga vattendrag och ledningar är en gång i tiden dimensionerade för att avvattna åkermark och klarar inte av att ta emot avrinning från framtidens asfalterade ytor.

Styrelsen för Staffanstorp Sydvästra LRF-avdelning

Den Goda Jorden har lämnat synpunkter på planprogram i Halmstad.

Synpunkter på planprogram för Halmstad 7:96 m fl, Nytt verksamhetsområde vid Kårarp, Halmstad

Halmstad kommun planerar nu att för all framtid förstöra ytterligare 90 ha prima åkermark. Vid Kårarp skall det bli ett nytt ”verksamhets- område” med byggnation av industri. Endast några hundra meter från de bördiga åkrarna finns grusbackar där Gudrun fällde granskogen. Varför inte placera ”verksamhetsområdet” där istället.

Remissvar till Jordbruksdepartementet

Ett remissvar angående Landsbygdskommitténs slutbetänkande SOU 2006: 104 har idag skickats till Jordbruksdepartementet.

Det är ett tre sidor långt yttrande där vi förklarar åkermarkens oerhörda betydelse för samhället idag, men framförallt i framtiden, när oljan blir för dyr att använda till fordonsbränsle och konstgödsel. Vi skriver även ner en rad med förslag till åtgärder för att förhindra åkermarksexploateringen.

Läs det här -> den_goda_jorden_-_remiss_sou.doc