Etikett: Pressmeddelande

Mark- och Miljööverdomstolen stoppar bostadsbyggande på åkermark

Pressmeddelande från Jan Pilotti och Sofia Thoresdotter, Ormesta, Örebro.

Mark- och Miljööverdomstolen stoppar bostadsbyggande på åkermark

Byggnadsnämnden i Örebro fattade beslut om att bygga på åkermark i Ormesta. Detta överklagades då det enligt miljöbalken är olagligt att bygga på åkermark. Örebro kommunen försökte med det orimliga påståendet att marken inte ens var brukningsvärd åkermark enligt 3:4 MB. I miljöbalken står förvisso att man kan bygga på åkermark om andra
samhällsintressen överväger. Bra bostäder för alla är ett viktigt samhällsintresse men det kan inte vara viktigare än mat. Och enligt miljöbalken måste kommunen i så fall visa att det inte finns andra ställen de kan bygga på vilket kommunen inte har gjort. Mark- och miljödomstolen Nacka tingsrätt beslöt upphäva kommunens antagande av
detaljplanen. (Mål nr P 6702-18)

I kommunens egen inlaga om begäran av prövningstillstånd framgår att det finns mark som varken är åker eller skog som kommunen också planerat att bygga på. Mark- och miljööverdomstolen Svea Hovrätt har nu avslagit kommunens begäran om prövningstillstånd varför mark- och miljödomstolens dom står fast. (Mål nr P 7075-19)

Vi ser denna prejudicerande dom som en viktig signal till alla kommuner att vi precis som miljöbalken säger måste värna om åkermark, men även skog, med tanke på den klimat- och mat-kris vi befinner oss i. Sverige är inte självförsörjande på mat. De måste bli stopp att bygga på åker- och skogsmark. Vi måste bygga smartare och mindre och inte låta städer växa på matproduktionens bekostnad.

Jan Pilotti och Sofia Thoresdotter
Ormesta 521 705 Örebro
pilotti.jan(a)gmail.com sofia.thoresdotter(a)gmail.com

Insändare i Nerikes Allehanda skriven av Jan Pilotti och Sofia Thoresdotter
Dom Mål nr P 6702-18 Mark- och miljödomstolen 2019-06-10
Svea HR P 7075-19 Aktbil 3, Utvecklande av talan från Öreb
P7075-19 Yttrande över kommunens överklagan aktbil 3
Dom Mark-och miljööverdomstolen 11 oktober 2019

Jordbruksmarken exploateras i samma takt som tidigare

Jordbruksverket presenterar rapporten ”Exploatering av jordbruksmark 2011-2015” med följande pressmeddelande.

Jordbruksmarken exploateras främst för att bygga bostäder och företag. 2011-2015 exploaterades runt 3000 hektar jordbruksmark, ungefär lika mycket som föregående femårsperiod, visar ny statistik från Jordbruksverket. Mest jordbruksmark försvinner i Skåne.

Statistiken visar att jordbruksmark exploateras i samma omfattning som tidigare. Största ökningen jämfört med föregående femårsperiod har skett i Östergötland.

Mark försvinner i de bördiga slättlandskapen
Störst areal jordbruksmark exploateras i Skåne, 672 hektar, Västra Götaland, 439 hektar och Östergötland, 321 hektar. Detta är län med mycket jordbruksmark. Ser man till exploaterad jordbruksmark i relation till den totala arealen jordbruksmark i länet är det Halland som har högst exploatering med 1,7 promille. På kommunal nivå är det Linköping som har exploaterat mest jordbruksmark, 118 hektar, och som andel av kommunens jordbruksmark är det Järfälla som exploaterat 3,82 procent.

Krav på långsiktigt resurstänkande
De främsta orsakerna till exploateringen är byggande av bostäder, industrilokaler av olika slag, vägar, järnvägar och täkter. Jordbruksmarken är en naturresurs som om den förvaltas rätt kan förse oss med livsmedel under lång tid framåt. Det långa tidsperspektivet blir en utmaning när andra intressen som bostäder och infrastruktur har mera omedelbara behov.

Kommunerna kan få vägledning
Jordbruksverket driver tillsammans med Boverket och länsstyrelserna ett projekt med syfte att ge råd och information till kommunerna om jordbruksmarken. Dessutom har Jordbruksverket tagit fram informationsbroschyrer som beskriver hur arbetet med jordbruksmarken kan genomföras på kommunal nivå.

Mer information
Läs rapporten Exploatering av jordbruksmark 2011 – 2015

Pressmeddelande – Den Goda Jorden etablerar sig på Gotland

Nu finns föreningen Den Goda Jorden representerad på Gotland. Ekologen och frilansjournalisten Nils-Erik Norrby, Västerhejde, är kontaktombud för föreningen på Gotland. Föreningen förmedlar kunskap om åkermarkens stora betydelse för kommande generationers mat- och energiproduktion, samt arbetar för att skydda åkermark från att bli förstörd för all framtid. Föreningen Den Goda Jorden har sedan tidigare regionavdelningar i Skåne och Mälardalen, samt kommungrupper i några av de halländska kommunerna och totalt ca 700 medlemmar över hela landet.

Ett aktuellt fall på Gotland där jordbruksmark exploateras är vid Tofta skjutfält där Fortifikationsverket fått ett tillfälligt bygglov för att uppföra kontorsbaracker på brukad åkermark som en del i etableringen av en stridsgrupp på Gotland. Byggnadsnämndens bedömning är att åkermarken kan återställas till jordbruksmark när barackerna flyttas. Frågan är om Fortifikationsverket och/eller kommunen har den kunskap som behövs för att hantera förvaring av matjord och återställandet av jordbruksmarken på ett sådant sätt att odlingsförhållandena blir de samma som innan bortschaktningen av matjorden.

Fortifikationsverket planerar ytterligare exploatering av åkermark på Tofta skjutfält i syfte att anlägga en infiltrationsdamm för spolvatten vid rengöring av stridsfordon.

Föreningen den Goda Jorden hoppas på en öppen dialog med allmänhet, förtroendevalda, myndigheter och företag på Gotland gällande hur jordbruksmarken på ön kan bevaras för framtida generationer. Detta i synnerhet med tanke på den betydelse jordbruket har på Gotland och för Sveriges livsmedelsförsörjning.

Hans Andersson
Den Goda Jorden, ordförande
0704 – 40 15 37

Nils-Erik Norrby
Den Goda Jorden, kontaktombud för Gotland
072 525 18 48

Jordbruksmarken -en förutsättning för mat på bordet

Jordens befolkning ökar samtidigt som den odlingsbara marken minskar. Stora delar av Sydeuropa kommer som en följd av klimatförändringarna att få kraftigt försämrade förutsättningar för jordbruksproduktion medan Nordeuropa klarar sig bättre. Exploateringen är ett annat hot mot jordbruksmarken. På 25 år försvann i Europa en areal motsvarande hela Sveriges jordbruksmark under asfalt och betong, och det är ofta den bästa åkermarken som gick till spillo.

Under de senaste femtio åren har ca 70 000 ha av Sveriges bästa åkermark tagits i anspråk för bebyggelse, vägar m m kring våra tätorter samtidigt som livsmedelsimporten ökat. Nästan hälften av vårt livsmedelsbehov täcks idag av import och transporterna går till stor del på vägnätet som lagt mycket åkermark under asfalt. Men import är en osäker lösning särskilt när det gäller något så livsnödvändigt som mat.

Kommunen har det övergripande ansvaret för planering av markanvändningen. Alla kommuner vill växa och erbjuda etableringsmöjligheter som i sin tur ger arbeten, boende och skatteintäkter. Men kommunernas planmonopol är strikt reglerat i lag. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Men det är ofta skralt med tillämpningen.

Vi behöver en kommunal planering och en långsiktig livsmedelsstrategi där jordbruksmarken kommer i fokus och ändrade klimatförutsättningar, en växande befolkning och ökad efterfrågan på närodlad, ekologiskt producerad mat beaktas i större utsträckning.

Om detta handlar seminariet ”Jordbruksmarken -en förutsättning för mat på bordet” den 4 oktober i Alnarp.

Plats: Stora Aulan, Sundsvägen 6, SLU, Alnarp
Tid: 2016-10-04 kl 9.30-15.00
Arrangör: Skogs- och Lantbruksakademin, Sveriges Lantbruksuniversitet och Föreningen Den Goda Jorden

Inbjudan, program m m finns på http://www.ksla.se/aktivitet/jordbruksmarken-en-forutsattning-for-mat-pa-bordet/

Statistik över åkermark från SCB

I ett pressmeddelande från Statistiska Centralbyrån den 17 december med rubriken ”Markanvändningen i Sverige 2010: Män dominerar markägandet” finner man bland annat följande statistik.

Tätorter fortsätter växa på jordbruksmark

Mellan åren 2005 och 2010 ökade tätortsarealen i Sverige med cirka 9 700 hektar, varav cirka 2 250 hektar utgjordes av åkermark. Senast motsvarande areal åkermark tagits i anspråk för tätortsexpansion var under 5-årsperioden 1990-95. Totalt under perioden 1960–2010 har omkring 67 500 hektar åkermark slukats av växande tätorter.

Ökning av tätortsareal samt därav på åkermark åren 1960–2010
Exploatering aker sve

Mindre än 0,3 hektar åkermark per person
En konsekvens av minskningen av åkerarealen i Sverige i kombination med den ökande befolkningen är att arealen åkermark per person blir allt mindre. I slutet av 1800-talet fanns som mest 0,7 hektar åker per person. Därefter har andelen stadigt sjunkit och var år 2010 nere i 0,28 hektar per person. Detta är ändå betydligt mer än det globala genomsnittet som vid samma tid låg på 0,22 hektar per person.

Exploatering av jordbruksmark har ökat

Jordbruksverket publicerade den 4 januari pressmeddelandet ”Exploatering av jordbruksmark har ökat”.

Varje år minskar arealen jordbruksmark i Sverige. Utvecklingen har pågått i mer än ett halvt sekel. Den största delen av minskningen beror på att åkrar och betesmarker växer igen, men en betydande del beror på att jordbruksmark bebyggs.

Jordbruksverket har låtit företaget Metria ta fram en ny metod för att avgöra vilken jordbruksmark som har blivit exploaterad i Sverige under perioden 2006-2010. Under perioden har 3 000 hektar tagits i anspråk och det är en ökning jämfört med tidigare period.

Större problem i goda jordbruksbygder
I rapporten redovisas data över exploateringen fördelat på läns- och kommunnivå. Störst har ökningen varit i Halland och i Skåne.

– Det allvarliga i analysen är att det är i goda jordbruksbygder som exploateringen är som störst. I Halland är takten mer än dubbel jämfört med övriga landet och Skåne är det län som haft näst högst exploateringstakt under senare år, säger Martin Sjödahl, chef för Jordbruksverkets klimatenhet.

Jordbruksmarken är en fondresurs
En åker är en resurs som i princip kan ge livsmedel och andra råvaror i hundratusentals år framåt, men om den bebyggs med exempelvis vägar, parkeringsplatser och lagerlokaler är det i det närmaste omöjligt att återställa den. Framtida generationer måste också ha förutsättningar för att producera mat. En växande befolkningen och en pågående klimatförändring pekar mot att Sverige framöver behöver ta ett större ansvar för livsmedelsproduktion. Att exploateringen är oåterkallelig gör att långsiktiga avvägningar behövs innan god mark exploateras.

– Tyvärr ser vi att dagens regelverk är otillräckligt, jordbruksmarken har inget reellt skydd. Samtidigt är det glädjande att frågan nyligen har lyfts fram och ska utredas av politikerna i miljömålsberedningen, säger Olof Enghag på Jordbruksverkets klimatenhet.

Mer information
Läs rapporten Exploatering av jordbruksmark 2006-2010
Tabell med data över exploatering per län och kommun

Länsstyrelsen Skåne backar inte från nollvision

Följande pressmeddelande publicerade Länsstyrelsen i Skåne på sin hemsida den 25 oktober.

Nollvisonen för byggande på skånska åkermark förtydligas i åtgärdsprogrammet för de skånska miljömålen som presenteras i morgon.
– Med den nya skrivningen tydliggör vi att Länsstyrelsen Skånes vision bottnar i miljöbalken, säger Elisabet Weber, länsarkitekt på Länsstyrelsen Skåne.

Nollvisionen för byggande på skånsk åkermark var ett av det mest omdiskuterade förslagen i remissversionen i våras. I det färdiga programmet, Skånska åtgärder för miljömålen, har vissa formuleringar ändrats.
I remissversionen av åtgärdsprogrammet står det så här: ”Kommunerna ska i sin beskrivning till översiktsplanen beskriva vilka särskilda skäl kommunen har till att exploatera på åkermark”.
Den löpande texten avslutas med: ” All bostadsutbyggnad i Skåne bör istället ske inom tätortsområdena genom hållbar förtätning”.
Den beslutade åtgärden är formulerad så här:Begränsad exploatering av åkermark: ”Kommunerna ska i sin beskrivning till översiktsplanen redovisa vilka ´väsentliga samhällsintressen som skall tillgodoses´ när kommunen föreslår exploatering på åkermark”.
Bakgrundstexten avslutas med: ” På lång sikt måste huvuddelen av exploateringen i Skåne ske inom tätortsområdena genom hållbar förtätning av befintliga städer och tätorter. Det finns en stor potential till förtätning och exploateringen av åkermark kan därför begränsas”.
– Vi backar inte från nollvisionen, men kopplar den tydligare till lagtexten i miljöbalken, 3 kap 4 §. Värnandet om åkermarken är ett nationellt intresse. Det går att förena en nollvision för den värdefullaste åkermarken med en stark skånsk utveckling, om merparten av byggandet sker genom förtätning av städer och tätorter. Det är fullt möjligt att klara efterfrågan på bostäder, och samtidigt hushålla med Skånes mark- och vattenresurser, säger Elisabet Weber.

Kampen om marken skärps i snabb takt

På Lunds Universitets hemsida publicerades den 17 september följande pressmeddelande angående en ny avhandling:

Allt ska jordens begränsade ytor räcka till för: mat till snart nio miljarder människor, föda åt våra köttdjur, bränsle till våra bilar, skog till vårt papper, bomull till våra kläder. Dessutom ska helst jordens skogar lämnas orörda för att stabilisera klimatet. Humanekologen och ekonomen Kenneth Hermele lägger i dagarna fram en avhandling vid Lunds universitet där han visar att kampen om marken just nu skärps i snabb takt.

Kenneth Hermele har gjort fältstudier i Brasilien, där man sedan 40 år tillbaka odlar sockerrör till biobränsle.

– Inte ens i ett jätteland som Brasilien räcker jorden till för att odla både biobränsle, mat och föda åt boskap utan att det får allvarliga konsekvenser för klimat och biologisk mångfald, säger Kenneth Hermele.

Visserligen odlas inte biobränsle i regnskogen, men odlingen av sockerrör tränger bort sojan som i sin tur expanderar över betesmark. Och ny betesmark finner man i Amazonas.

– I Brasilien utpekas ofta boskapsskötarna som bovarna i dramat eftersom det är de som skövlar regnskogen för att ge djuren bete. I själva verket är deras agerande bara en konsekvens av den ökade odlingen av sockerrör och soja på markområden som tidigare användes till boskapsskötsel, menar Hermele.

Konkurrensen om odlingsbar jord har skärpts mycket på senare år. Rika länder lägger under sig mark i fattiga länder. Det sker genom handel och ojämnt utbyte av ekologiska resurser, genom utlokalisering av smutsig industri och genom dumpning av miljösopor.

– Ett resultat av denna kamp om jordens jordar är det nygamla fenomenet ”land grabbing”, säger Kenneth Hermele. Jordhungriga aktörer – allt från länder till företag till pensionsstiftelser – investerar i mark i fattiga länder. Det är ett mönster som bara alltför mycket påminner om den koloniala arbetsfördelningen.

Kenneth Hermele argumenterar för att Robert Thomas Malthus (1766-1834) kanske kommer att få rätt ändå till slut. Malthus ansåg att befolkningen i Storbritannien ökade mycket snabbare än produktionen av mat och att detta ofrånkomligt kommer att leda till svält. Teorin fick ett enormt genomslag under början av 1800-talet men ansågs föråldrad när ny teknik, fossila bränslen och den koloniala expansionen ändrade på förutsättningarna. Idag, menar Hermele, är vi tillbaka vid de gränser som Malthus såg.

Avhandlingen försvaras offentligt lördagen den 22 september 2012 kl 10.

Lokal: Världen, Sölvegatan 10, Geocentrum I, Lund.

För information och ytterligare upplysningar kontakta Kenneth Hermele på telefon 0739 49 45 64, eller per mejl kenneth.hermele@hek.lu.se

Avhandlingen heter Land Matters. Agrofuels, Unequal Exchange, and Appropriation of Ecological Space. Finns att ladda ner här: http://www.lu.se/o.o.i.s?id=12588&postid=2969351