Jordbruksmarken -en förutsättning för mat på bordet

Jordens befolkning ökar samtidigt som den odlingsbara marken minskar. Stora delar av Sydeuropa kommer som en följd av klimatförändringarna att få kraftigt försämrade förutsättningar för jordbruksproduktion medan Nordeuropa klarar sig bättre. Exploateringen är ett annat hot mot jordbruksmarken. På 25 år försvann i Europa en areal motsvarande hela Sveriges jordbruksmark under asfalt och betong, och det är ofta den bästa åkermarken som gick till spillo.

Under de senaste femtio åren har ca 70 000 ha av Sveriges bästa åkermark tagits i anspråk för bebyggelse, vägar m m kring våra tätorter samtidigt som livsmedelsimporten ökat. Nästan hälften av vårt livsmedelsbehov täcks idag av import och transporterna går till stor del på vägnätet som lagt mycket åkermark under asfalt. Men import är en osäker lösning särskilt när det gäller något så livsnödvändigt som mat.

Kommunen har det övergripande ansvaret för planering av markanvändningen. Alla kommuner vill växa och erbjuda etableringsmöjligheter som i sin tur ger arbeten, boende och skatteintäkter. Men kommunernas planmonopol är strikt reglerat i lag. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas […]

Av |2016-09-29T09:09:17+02:002016-09-29|Okategoriserade|0 kommentarer

Statistik över åkermark från SCB

I ett pressmeddelande från Statistiska Centralbyrån den 17 december med rubriken ”Markanvändningen i Sverige 2010: Män dominerar markägandet” finner man bland annat följande statistik.

Tätorter fortsätter växa på jordbruksmark

Mellan åren 2005 och 2010 ökade tätortsarealen i Sverige med cirka 9 700 hektar, varav cirka 2 250 hektar utgjordes av åkermark. Senast motsvarande areal åkermark tagits i anspråk för tätortsexpansion var under 5-årsperioden 1990-95. Totalt under perioden 1960–2010 har omkring 67 500 hektar åkermark slukats av växande tätorter.

Ökning av tätortsareal samt därav på åkermark åren 1960–2010
Exploatering aker sve

Mindre än 0,3 hektar åkermark per person
En konsekvens av minskningen av åkerarealen i Sverige i kombination med den ökande befolkningen är att arealen åkermark per person blir allt mindre. I slutet av 1800-talet fanns som mest 0,7 hektar åker per person. Därefter har andelen stadigt sjunkit och var år 2010 nere i 0,28 hektar per person. Detta är ändå betydligt mer än det globala genomsnittet som vid samma tid låg på 0,22 hektar per person.

Av |2013-12-18T13:58:34+01:002013-12-18|Okategoriserade|0 kommentarer

Exploatering av jordbruksmark har ökat

Jordbruksverket publicerade den 4 januari pressmeddelandet ”Exploatering av jordbruksmark har ökat”.

Varje år minskar arealen jordbruksmark i Sverige. Utvecklingen har pågått i mer än ett halvt sekel. Den största delen av minskningen beror på att åkrar och betesmarker växer igen, men en betydande del beror på att jordbruksmark bebyggs.

Jordbruksverket har låtit företaget Metria ta fram en ny metod för att avgöra vilken jordbruksmark som har blivit exploaterad i Sverige under perioden 2006-2010. Under perioden har 3 000 hektar tagits i anspråk och det är en ökning jämfört med tidigare period.

Större problem i goda jordbruksbygder
I rapporten redovisas data över exploateringen fördelat på läns- och kommunnivå. Störst har ökningen varit i Halland och i Skåne.

– Det allvarliga i analysen är att det är i goda jordbruksbygder som exploateringen är som störst. I Halland är takten mer än dubbel jämfört med övriga landet och Skåne är det län som haft näst högst exploateringstakt under senare år, säger Martin Sjödahl, chef för Jordbruksverkets klimatenhet.

Jordbruksmarken är en fondresurs
En åker är en resurs som i princip kan ge livsmedel och andra råvaror i hundratusentals år framåt, men om den bebyggs med exempelvis vägar, parkeringsplatser och lagerlokaler är det i det närmaste omöjligt att återställa den. Framtida […]

Av |2013-01-04T10:05:25+01:002013-01-04|Okategoriserade|0 kommentarer

Länsstyrelsen Skåne backar inte från nollvision

Följande pressmeddelande publicerade Länsstyrelsen i Skåne på sin hemsida den 25 oktober.

Nollvisonen för byggande på skånska åkermark förtydligas i åtgärdsprogrammet för de skånska miljömålen som presenteras i morgon.
– Med den nya skrivningen tydliggör vi att Länsstyrelsen Skånes vision bottnar i miljöbalken, säger Elisabet Weber, länsarkitekt på Länsstyrelsen Skåne.

Nollvisionen för byggande på skånsk åkermark var ett av det mest omdiskuterade förslagen i remissversionen i våras. I det färdiga programmet, Skånska åtgärder för miljömålen, har vissa formuleringar ändrats.
I remissversionen av åtgärdsprogrammet står det så här: ”Kommunerna ska i sin beskrivning till översiktsplanen beskriva vilka särskilda skäl kommunen har till att exploatera på åkermark”.
Den löpande texten avslutas med: ” All bostadsutbyggnad i Skåne bör istället ske inom tätortsområdena genom hållbar förtätning”.
Den beslutade åtgärden är formulerad så här:Begränsad exploatering av åkermark: ”Kommunerna ska i sin beskrivning till översiktsplanen redovisa vilka ´väsentliga samhällsintressen som skall tillgodoses´ när kommunen föreslår exploatering på åkermark”.
Bakgrundstexten avslutas med: ” På lång sikt måste huvuddelen av exploateringen i Skåne ske inom tätortsområdena genom hållbar förtätning av befintliga städer och tätorter. Det finns en stor potential till förtätning och exploateringen av åkermark kan därför begränsas”.
– Vi backar inte från nollvisionen, men kopplar […]

Av |2012-10-26T17:11:08+02:002012-10-26|Okategoriserade|0 kommentarer

Kampen om marken skärps i snabb takt

På Lunds Universitets hemsida publicerades den 17 september följande pressmeddelande angående en ny avhandling:

Allt ska jordens begränsade ytor räcka till för: mat till snart nio miljarder människor, föda åt våra köttdjur, bränsle till våra bilar, skog till vårt papper, bomull till våra kläder. Dessutom ska helst jordens skogar lämnas orörda för att stabilisera klimatet. Humanekologen och ekonomen Kenneth Hermele lägger i dagarna fram en avhandling vid Lunds universitet där han visar att kampen om marken just nu skärps i snabb takt.

Kenneth Hermele har gjort fältstudier i Brasilien, där man sedan 40 år tillbaka odlar sockerrör till biobränsle.

– Inte ens i ett jätteland som Brasilien räcker jorden till för att odla både biobränsle, mat och föda åt boskap utan att det får allvarliga konsekvenser för klimat och biologisk mångfald, säger Kenneth Hermele.

Visserligen odlas inte biobränsle i regnskogen, men odlingen av sockerrör tränger bort sojan som i sin tur expanderar över betesmark. Och ny betesmark finner man i Amazonas.

– I Brasilien utpekas ofta boskapsskötarna som bovarna i dramat eftersom det är de som skövlar regnskogen för att ge djuren bete. I själva verket är deras agerande bara en konsekvens av den ökade odlingen av sockerrör och soja på markområden […]

Av |2012-09-17T13:52:25+02:002012-09-17|Okategoriserade|0 kommentarer

New publication: The global need for food, fibre and fuel KSLAT 4-2012

Land use perspectives on constraints and opportunities in meeting future demand.

With an expected world population of 9 billion people in 2050, the global need for Food, Fibre and Fuel has become a matter of high political concern. Beyond 2030 the production of ”the three F’s” is expected to compete for limited land and water resources. The response to this is largely to increase productivity on land already under cultivation and to expand cultivated areas – with ecological, economic and social consequences as well as greenhouse gas emissions as a result. The overall question is how to manage land and water to meet the demands while at the same time protecting the natural ecosystems that sustain life on the planet. Cross-sectoral policies, efficient use of existing resources and capacity building are some of the necessary strategies to do this, but the question of how to translate strategies into action remains to be answered.

Some of the world’s foremost experts in the various fields concerning food, fibre and fuel discussed this topic from a land use perspective at two seminars arranged by the Royal Swedish Academy of Agriculture and Forestry in 2011. This publication serves as a valuable summary of the presentations and […]

Av |2012-06-12T18:49:22+02:002012-06-12|Okategoriserade|0 kommentarer

Forum Syds årsmöte uppmanar regeringen att förstärka arbetet mot land grabbing i världen

I ett pressmeddelande meddelas att Forum Syds årsmöte uppmanar regeringen att göra mer mot land grabbing i världen.

Forum Syd antog vid helgens årsmöte ett uttalande för att uppmärksamma problemen med land grabbing och uppmana regeringen att agera ännu tydligare. Jordbruksmarken utgör grunden för människors rätt till mat,vatten och energi.
På många håll i världen har jakten på billig och bördig jordbruksmark lett till att småbrukare berövas sin mark och att kompensationen oftast är dålig.

Forum Syds årsmöte välkomnar de åtgärder som den svenska regeringen redan arbetar med men menar att arbetet bör förstärkas. Lokalbefolkningars och ursprungsfolks rättigheter i relation till sin mark och användning av mark för sina olika behov måste erkännas, respekteras och skyddas.

Av |2012-06-08T17:01:16+02:002012-06-08|Okategoriserade|0 kommentarer

Hungerbekämpning – nödvändigt för en hållbar utveckling

FAO Nordic publicerade ett pressmeddelande den 31 maj där det bland annat står följande:

Rapporten Towards the future we want: end hunger and make the transition to sustainable agricultural and food systems, uppmanar regeringar att etablera och skydda rättigheter till resurser, särskilt för de fattiga, skapa incitament för en hållbar konsumtion och produktion, förespråka rättvisa och välfungerande jordbruks- och livsmedelsmarknader, reducera risker och öka motståndskraften för de mest utsatta samt investera offentliga medel i varor som är nödvändiga för allmänheten, främst innovationer och infrastruktur.

En länk mellan hunger och miljö

Rapporten betonar att en minskad hunger och en hållbar utveckling hör ihop och att bättre styrning av jordbruks- och livsmedelssystemen är nyckeln för att nå båda målen.

Jordbruks- och livsmedelssystemen tar redan idag en betydande mängd resurser i anspråk. Livsmedelssektorn står exempelvis för omkring 30 procent av världens energiförbrukning och jordbruks- och boskapssektorn står för 70 procent av all vattenanvändning.

Tre fjärdedelar av världens fattiga och hungrande lever på landsbygden och de flesta av dem är beroende av jordbruk och relaterade aktivteter för att kunna försörja sig. 40 procent av världens utarmade marker finns i områden med höga nivåer av fattigdom. ”Hunger sätter igång en ond spiral av minskad produktivitet, ökad fattigdom, […]

Av |2012-06-01T06:14:32+02:002012-06-01|Okategoriserade|0 kommentarer
Till toppen