Etikett: Blogginlägg

Åkermarken och framtiden

Supermiljöbloggen skriver riksdagsledamoten Tina Ehn (MP) idag ett inlägg.

Diskussionen om hur vi ska kunna försörja framtidens växande befolkning pågår. Vissa finner svar i en allt ökande produktion i ett allt intensivare jordbruk. Länder med växande ekonomi och växande befolkningar köper odlingsmark i andra länder.
Den globala handelspolitiken tar inte ansvar för vem som får tillgång till mat och vem som får klara sig på resterna.
Livsmedelssuveränitet och livsmedelsstrategier är ord som skapar engagemang i den politiska debatten då och då.
Men hoten mot den odlingsbara marken, nämns alltför sällan, pressen på jordbruksmarken och dess bördighet och produktionsförmåga tas ej på tillräckligt stort allvar. Men den pågående utveckling kräver att vi lyfter frågan om hur vi behandlar förutsättningar att kunna odla de grödor vi behöver.
Alltmer av åkermark tas i anspråk då städer växer, då köpcentran etableras och av vägbyggen som kräver alltmer av markytan. Städer är dessutom ofta belägna där den bördigaste åkermarken finns.
Problemet med utspridd bebbyggelse såsom villaområden kallas ofta ”urban sprawl” eller stadsutglesning, vilket ökar i Europa. Enligt en ny rapport täcks varje år ett område stort som Berlin med vad som kallas urban bebyggelse.
Var man än befinner sig, vart man än reser ser man maskiner, som flyttar grus, berg, jord.
Asfalt breder ut sig över åkermark, trycket från de tunga maskinerna påverkar bördigheten i jorden.
Det är allvarligt att värdefull åkermark fått en så kompromissbar roll. Aldrig ställs förlusten av åkermark och därmed förlusten av möjlighet för livsmedelsproduktion, mot ett nytt köpcentra en väg eller utbredda bostadsområden.
När en kommun planerar för ett nytt externt köpcentra, lockar man med tillväxt och nya arbetstillfällen. Ett köpcentra producerar i verkligheten ingenting alls, och det mesta vi kan köpa där , produceras någon annanstans ofta väldigt långt borta.

En viktig aspekt på varför våra små städer och landsbygdskommuner utarmas bidrar också köpcentran till då de breder ut sig, och därmed slår ut lokala boendebutiker.
Människor får längre till sina butiker, vilket gör det krångligare och dyrare att transportera sig till dagligvarubutiken.
Expansionen av stormarknaderna gör att fler åker bil för att handla mat. I en studie ökade inköpsresorna med tre till elva gånger för dem som blev kunder i den nybyggda stormarknaden. I Linköping ökade bilresorna för inköp av dagligvaror med 50 procent när externhandeln byggdes ut.
Fler bilresor innebär en ökad påverkan på miljön, i form av utsläpp från bilarna men också i form av exploatering av mark för att upprätthålla vägar, parkeringsplatser etc
För en omställning till ett mer hållbart framtida samhälle kommer mer åkermark att behöva tas i bruk. Dels för att kunna producera livsmedel, men även för att odla energigrödor.

Samtidigt som behovet av åkermarken som naturresurs ökar, så ökar dessvärre också exploateringen av åkermark.

I många länder, som exempelvis både Danmark och Norge finns en restriktiv lagstiftning mot nyetablering av externa köpcentrum. Det finns också ett starkare skydd av odlingsbar jord. Det är dags att vi även i Sverige inser vikten av ett ökat skydd för åkermarken, det som talar för att vår åkermark kan vara alltmer värdefull är dessutom det faktum att vi har rikligt med vattentillgångar och ett ganska lågt tryck av växtsjukdomar på grund av ett förhållandevis svalt klimat.

En komplicerande faktor kring nyttjande av åkermarken är att det inte finns något enskilt intresse som bevakar åkermarkens bevarande. Det långsiktiga livsviktiga värdet av åkermarken väger mycket lätt när det i det kortsiktiga perspektivet finns stora ekonomiska vinster att hämta i exploateringen av åkermarken. Det är dags att ta ett sådant ansvar.
För att säkerställa en god livsmedelsförsörjning även för kommande generationer bör den bördigaste åkermarken inte bara vara av nationell betydelse utan även tillmätas Riksintresse.

Vår bästa åkermark “asfalteras” i allt snabbare takt—utveckling som bör bromsas!!

Bloggaren Wengor skrev följande inlägg 26 maj:

Har precis tipsat en vän via mail om angelägen artikel.I senaste Miljöaktuellt online finns nämligen en artikel om att stadstillväxten i Europa tar alltmer mark i anspråk. Varje år motsvarar markbehovet en storstad med Berlins geografiska utsträckning. Vi ser själva dessa problem i t ex Skåne. göteborgstrakten, Mälardalen och Östergötland. Det här problemet rymmer både försörjningsfrågor och miljöfrågor. Vi har tidigare traditionellt haft en relativt hygglig självförsörjningsnivå på livsmedel och vi hyllar ofta öppna landskap och natur. Min övertygelse är att vi behöver se upp med och bromsa den här utvecklingen.Jag tror vi är många med den uppfattningen. Här borde vår driftige landsbygdsminister Eskil Erlandsson och miljöministern Andreas Carlgren gemensamt gripa in…….

Spara vår bördiga åkermark

Göran Andersson skriver följande på http://www.tryggivarberg.se:

Ungefär 45% av alla livsmedel i Sverige är importerade och med det så ligget vi bland de högsta i Europa. Med ökade oljepriser kommer transporterna bli dyrare och med en stigande världsbefolkning så blir våra livsmedel dyrare. Vi behöver använda vår egen åkermark till att producera livsmedel.

Vid projektering av nya bostäder och industrilokaler bör vi vara restrektiva när det gäller att använda bördig åkermark. Kortsiktigt så är det marginellt billigare att bygga på åkermark men långsiktigt så blir det mycket dyrt då vi riskerar att inte kunna producera den mängd livsmedel vi behöver.

Spara den goda jorden till framtida generationer.

Jordbruksmarken grund för Skånes livsmedelsindustri

I landskapet odlas våra livsmedel. Kanske tar vi det för givet, mat finns ju alltid att köpa i affären. Men åkermarken utgör basen för en hel sektor i Skånskt näringsliv. Livsmedelsnäringen utgör ett av de mest utmärkande industriklustren i Skåne, med flera högspecialiserade branscher inom primärproduktion, förädling och förpackning.

Det skriver Åsa Odell, ordförande i LRF Skåne och Lotta Törner, VD för Skånes livsmedelsakademi på landskapsobservatorium.se.

Läs hela inlägget här.

Dags att skydda matjorden

I bloggen Trädgården Jorden – det civiliserade Eden skrev Gunnar Rundgren ett inlägg 2009 om hoten mot åkermarken. Han avslutar inlägget så här:

De flesta städer, hus och vägar byggs på åkermark. I Kina omvandlas 600 000 hektar om året till hus och vägar. I Sverige har 345 000 hektar täckts med vägar.
Det är ironiskt att folk är upprörda över att jordbruksmark tas i bruk för produktion av biobränsle medan de gladeligen kör sin bil – med bensin – på asfalterad åkermark.

Det är hög tid att vi får en internationell konvention för matjorden. Vilket parti tar initiative för att Sverige driver frågan, t.ex. i UNEP?

Läs hela inlägget här.

Ett liknande inlägg har även publicerats på Newsmill.

Tankar kring matpris och mark

På VK-bloggen(Västerbottens-Kuriren) skrev Jan Nilsson ett inlägg om mat och åkermark den 20 februari. Han skriver bland annat:

Vi har gjort av med mycket av vår bästa jordbruksmark. Mycket har lagts under betong, asfalt och gräsmattor. Det har varit billigt och lättsamt och vi har hittills klarat oss utan marken. Jag tror att vi nu måste  tänka långsiktigt miljö- och marknadsekonomiskt och se till att så mycket som möjligt av bra odlingsmark sparas. Det kan hända att våra barn och efterkommande inte kommer att ha lika lätt att framställa ”billiga” matvaror. Det är troligt att deras mat måste tas fram med mindre energi. Då kan vi behöva all ”premiummark” vi har. Man kan glädjande nog spåra den tanken i nyare översiktsplaner runt om i Sverige. T.ex. i Uppsalas. (Sök på ”jordbruksmark” i dokumentet)

Jag tror att vi ska ta in budskapet när internationella veterankapitalister investerar i jord och ”freda” så mycket bra odlingsmark vi kan, inte bara i söder. Skulle energin bli mycket dyrare i en framtid blir transporterna också det och hela Sverige behöver mat.

Läs hela blogginlägget här.

Jordens resurser snart slut – även i Botkyrka

Bloggen Hågelby skriver ett intressant inlägg om Botkyrka kommuns exploateringsplaner på åkermark.

Inga generationer före oss har lånat så mycket av framtiden som nu.
Så gör även Botkyrka kommun.
Många ”tunga” forskare visar på att vår livsstil nu är på kollisionskurs med Moder Jord – Naturen.
Klimatförändringar talar sitt tydliga språk.
I en nära framtid är t.ex. efterfrågan på olja större än tillgången – peak oil.
I en nära framtid är efterfrågan på mat större än tillgången!
För närvarande ökar jordens befolkning med mer än 82 miljoner människor per år. Alla dessa skall äta mat.

Hållbar tillväxt går icke ihop med att bygga en gigantisk nöjespark på bästa jordbruksmark, som Botkyrka kommun snart gör i Hågelby.

I den nya boken ”Den stora förnekelsen” (som vi till viss del refererar till) sammanfattar författarna tekn. Dr. Anders Wijkman o prof. Johan Rockström de utmaningar våra samhällen står inför när det gäller klimat, resurser och miljö. Bokens titel anspelar främst på oviljan hos de allra flesta politiker, företagsledare och ekonomer att inse att vi närmar oss den absoluta gränsen för uttaget av vissa resurser på jorden.

Botkyrka kommuns politiker kliver definitivt över gränsen när de nu står i begrepp att exploatera det fantastiska och unika landskapet (med riksintresse) i Hågelby –Skrefsta och bygger en nöjespark över hela det historiska herrgårdslandskapet med dess fullvärdiga jordbruksmark.

Politker i Botkyrka kommun, läs boken!!!

Det duger inte att ensidigt satsa på nöjespark och på så sätt utsläcka de värden som just utgör jordens mest värdefulla resurs. En upplevelseindustri skapar ej ett bestående värde. Det framstår som om Botkyrkapolitikerna betraktar kortsiktiga och konstlade upplevelser som bättre och mer lönsamma än den verklighet i form av naturlig natur, som vi redan har. Försök att sätta ett värde på den historiska naturen!

Hur lämpligt är det att bygga på åkermark?

I bloggen ”Robert Petersson – Linköping, Miljö och Centerpolitik skrev Robert den 6 februari ett inlägg om byggplaner på landsbygden runt Linköping. Han avslutar inlägget så här:

”Det gör att jag är motståndare till denna ensidiga inriktning av var det är lämpligt att bygga. Sämre marker planterades tidigare igen och även om det är arbetskrävande och medför kostnader är de dock möjliga att återställa, så är icke fallet för mark som tagits i anspråk av vägar och byggnader som inte kommer att kunna transformeras till åker i överskådlig tid.

Och skälet? Just för att råder brist på bra åkermark, om inte redan just idag, så kommer vi inom en snar framtid att få det. Det beror på att utnyttjandet och behovet kommer att öka på grund av främst 5 faktorer.

1. Världens befolkning kommer att öka från 6 till 9-10 miljarder inom 50-100 år. Redan idag svälter människor och med en ökad befolkning krävs mer åkermark. Visst kan viss omfördelning av livsmedel göras från de rika till de fattiga länderna men det lär inte räcka.

2. Behovet av att frångå fossila bränslen, dels för att minska koldioxidutsläppen och dels på grund av Peak Oil, gör att användning av biobränsle kommer att öka markant och då kommer också konkurrensen om åkermarken att öka. Viss del kommer att komma från skogs men åkermark för att producera biomassa kommer ändå att behövas.

3. Ekologiskt och miljövänligt jordbruk kommer att öka i omfattning framöver och då grunden är ingen eller minimal användning av konstgödsel och bekämpningsmedel kommer produktiviteten inom jordbruket att minska och för att producera samma mängd mat behövs därför mer areal av åkermark.

4. Jordbruksmark förstörs idag världen över, Vindar blåser bort matjorden, urlakning av näringsämnen pågår och de globala klimatförändringarna skapar allt torrare områden som gör att tidigare varit högavkastande jordbrukområden övergår till ofruktsam öken.

5. Vi kan inte skapa mer åkermark. Den nedhuggning av främst regnskogar som ändå görs idag påskyndar bara växthuseffekten och klimatförändringarna samt att jorden snart förstörs av erosion och tropiska skyfall.

Sist men inte minst så är det viktigt att också komma ihåg att idag producerar svenskt jordbruk bara runt 70 % av den mat som konsumeras i Sverige, resten importeras. Vad händer när andra länder slutar exportera när de själva behöver maten?

Jag tycker det är en bra utveckling att också utveckla landsorten och de mindre orterna i Linköpings kommun men jag anser också att vi måste vara mer varsamma vilken mark som tas i anspråk. Den åkermark vi har idag är faktiskt den enda vi har.

Läs hela blogginlägget här.

Mänsklighetens resursutnyttjande överstiger jordklotets bärkraft

I bloggen ”Cornucopia? Evig tillväxt i en ändlig värld?”  kunde man läsa följande den 20 januari:

Men när vi lever över ekosystemtjänsternas egna resurser så sliter vi på ekosystemets bärkraft. Vi befinner oss i overshoot. Ekosystemets egen produktion av resurser minskar när skogar och jordbruksmark eroderar bort och blir till öken, eller bebyggs med fabriker som producerar … solceller, eller när utsläpp förvandlar rent vatten till odrickbart osv.

Läs hela bloggen här.

Bygg klokt i Kumla

Torbjörn Ahlin, Centerpartiet, skriver följande i sin blogg den 1 december.

Kumla kommun håller på att ta fram en ny översiktsplan som ska vara vägledande för nybyggen och förändringar av den fysiska miljön. Ett tungt inslag i liggande förslag till översiktsplan är att bygga 800 (åttahundra) bostäder ute på slätten öster om centralorten i Sånnersta och Brånsta. Det handlar om villor men också radhus och parhus.

I Centerpartiet anser vi att detta är ett dåligt förslag. För mycket av bra naturresurser i form av god åkerjord förstörs. Vi ifrågasätter också storskaligheten som sådan. Vi anser dock att man mycket väl kan förtäta befintliga byrader och bygga villor utefter de befintliga vägarna i byarna.

Läs hela inlägget här.