Månad: juni 2012

Samverkan för strategisk och långsiktigt hållbar markanvändning stad/land

Hushållningssällskapet Halland har genom Elisabeth Falkhaven tagit fram en förstudie i projektet ”Samverkan för strategisk och långsiktigt hållbar markanvändning stad/land”.

Sammanfattning
De som medverkat i processen i denna förstudie har varit mycket engagerade i markanvändningsfrågan och intresserade av att bidra med sin tid och kompetens. Det har gett ett spännande resultat att arbeta vidare med. Det stora engagemanget från alla medverkande parter gör oss övertygade om att ett fortsatt arbete med frågan om markanvändning kommer att ha stora förutsättningar att leda till ett positivt resultat.

Det är ett hårt exploateringstryck på åkermark och annan mark runt många av våra städer utefter västkusten.
• Lantbrukaren/Markägaren äger eller brukar marken.
• Kommunerna äger det övergripande planeringsansvaret.
• Länsstyrelserna äger myndighetsansvaret för kontrollen av att både lantbrukare/ markägare och kommun följer de lagar, regler och förordningar som gäller för byggnation, naturbruk, kulturvård, skogsbruk, miljöpåverkan m.m.

Det finns ett behov av att ta ett helhetsgrepp kring planering, förvaltning och användningen av marken och landskapet. Kan vi skapa utrymme för att agera långsiktigt och hållbart vad gäller marken och dess användning inom de system som råder idag?
Att ta fram ett mer rättvisande system för värderingen av marken skulle kanske leda till att man väljer att bygga på annan plats än på högt avkastande åkermark?

Mer dialog mellan olika parter och dialog som ligger rätt i tidsschemat i arbetet med planeringen av resursen mark efterfrågas av de parter som medverkat i denna studie. Både mellan lantbrukare/markägare och kommun och olika intressenter.

Vi föreslår därför att vi arbetar vidare med frågan genom att i steg 1 genomföra ett regionalt pilotprojekt. Där kan ex. de kommuner som medverkat i förstudien; Halmstad och Varberg, testa fram en arbetsmodell tillsammans med 3-9 lantbrukare/markägare. Här kan vi förslagsvis använda oss av den erfarenhet man fått i projektet Lantbruget i Landskabet. Det innefattar mycket dialog mellan olika parter vid väl avvägda tidpunkter i processen med markplanering. Under tiden vi driver pilotprojektet bör vi arbeta fram ett koncept tillsammans med Danmark för att gå vidare med ett större internationellt projekt.

Övergripande vision vi föreslår att vi arbetar efter
Att planera för och använda marken till det den är bäst lämpad till utifrån ett långsiktigt hållbart perspektiv med marken i fokus.

Läs hela förstudien här.

Oenighet kring nollvision för bygge av åkermark

Yvonne Nilsson, Centerpartiet Staffanstorp, har skrivit följande insändare publicerad på centerpartiets hemsida.

I Spegeln nr 5 skriver Jimmy Olsson att det skulle råda politisk enighet kring länsstyrelsens förslag om nollvision för byggande på åkermark. Detta reagerar vi inom Centerpartiet i Staffanstorp hårt på eftersom vi reserverade oss mycket kraftfullt mot det remissvar som kommunstyrelsen klubbade igenom. Vi är djupt bekymrade över att den moderata kortsiktiga ekonomiska tillväxthysterin har fått så rotat fäste, att även politiskt fristående skribenter försvarar Michael Sandins ohållbara framtidsvisioner.

Det 1000-åriga brukandet av den unika skånska bördiga jordbruksmarken har i generation efter generation brukats och varit den viktigaste förutsättningen för den sydvästskånska regionens utveckling och välstånd. Som tack för det vill nu Moderaterna i snabb takt för evigt förstöra den jord som försett och förser oss med vårt dagliga bröd.

Sedan 2006 har det varje år i södra Sverige försvunnit lika mycket odlingsbar jordbruksmark som motsvarar Staffanstorps tätort. Detta är inte en hållbar lösning och det är därför som nu jordbruksverket har satt upp miljömål med preciseringar av ”ett rikt odlingslandskap”. Man har föreslagit att den svenska åkermarken inte får bli mindre än 2,6 miljoner hektar och idag uppskattas arealen till 2,63 miljoner hektar. Det innebär att vi i kommunerna måste bli innovativa och hitta nya lösningar för framtida stadsplaneringar. Ett sådant exempel i Staffanstorp är bebyggandet av sockerbrukstomten. Vi måste tänka i större perspektiv, samtidigt som vi ökar antal bostäder i kommunen ska vi producera mat till många människor i norra Europa.

Vi inom Centerpartiet står för det långsiktigt hållbara på en global och lokal nivå och är inte beredda att som socialdemokraterna kompromissa med moderaterna för en kortsiktig ekonomisk tillväxt.

Exploatering av åkermark får kritik

Lokaltidningen Mellanskåne publicerade den 15 juni artikeln ”Exploatering av åkermark får kritik”.

Den högklassiga åkermarken gör att planerna på 200 nya bostäder i Västra Sallerup väcker åsikter. Både Centerpartiet och Nya kommunpartiet i Eslöv ser helst att marken bevaras.

– Det finns mark på andra ställen i kommunen som är betydligt mer lämpad för bostadsbyggande och i första hand ser vi en förtätning, inte bara i staden, utan även i övriga orter i kommunen framför nya bostadsområden på jordbruksmark, säger Annette Linander, gruppledare för Centerpartiet i Eslöv.

Men om det trots allt ska byggas i Västra Sallerup så vill Centern att kommunen tar i ordentligt och satsar på mer blandad bebyggelse med högre hus.
– Ska man ta bra jordbruksmark ur drift för byggnation ska man nyttja marken till fullo, säger Annette Linander.

Nya kommunpartiet vill inte att det byggs något mer på väster över huvud taget. Ordföranden Bertil Jönsson tycker dessutom att kommunledningen sviker sina löften och hänvisar till en diskussion under kommunfullmäktiges sammanträde i fjol.
– Vi framförde åsikten om att inte fortsätta med en utbyggnad mot väster utöver redan fastställda detaljplaner. Min uppfattning är att kommunalrådet Cecilia Lind lovade att så inte kommer inte ske, säger Bertil Jönsson.

Han tycker att bostadsplanerna rimmar mycket illa med länsstyrelsens nollvision för utbyggnad på högklassig åkermark.
– Därför hoppas jag att länsstyrelsen reagerar och får kommunen på bättre tankar, säger Bertil Jönsson.

”Ohållbart att bara fortsätta bygga på åkrarna”

Helsingborgs Dagblad publicerade den 12 juni artikeln ”Ohållbart att bara fortsätta bygga på åkrarna”

Kommunen har redan inskrivet i sina dokument att man ska vara försiktig med att bygga på åkermark.

Men organisationen Jordens Vänner i Helsingborg tycker att kommunen inte är bäst i klassen i det ämnet.

– Ta till exempel Mariastaden. Där började man bygga längst bort från stationen och har inte kommit fram till den än. Samma gäller i Påarp, säger Stig Broqvist från Jordens Vänner.

Han gör tummen ner för Östra Ramlösa.

– Jag är inte så glad för att man vill bygga där, det kunde räcka att bygga fram till Österleden. I ett nytt område börjar man ju alltid med bostäderna och innan man kommit så långt att eventuella affärer är på plats har folk vant sig vid att ta bilen. Det är ett mönster vi sett förr.

Att förtäta är bättre än att bygga på åkermark, men Jordens Vänner höjer ett varnande finger även där.

– Man får inte bygga i parker och andra viktiga grönområden.

Men varför är det fel att bygga på åkermark?

– Det minskar Sveriges självförsörjningsgrad när det gäller jordbruk. I dag är den ungefär 50 procent. Vi borde klara att försörja oss själva och våra djur i högre utsträckning, säger Stig Broqvist.

Länsstyrelsen har samma synpunkter som Jordens Vänner när det gäller att bygga på åkermark.

Och det är något som länsstyrelsen vill se mindre av. Sedan början av 1960-talet har 15 procent av den skånska åkermarken exploaterats och enligt Jordbruksverket sker det i allt raskare takt.

Snart sjösätter länsstyrelsen en nollvision för att bygga på värdefull åkermark. Men länsstyrelsen kan inte utan vidare stoppa sådana projekt.

– Vi vill ha bättre diskussioner med kommunerna, hjälpa till att hitta andra lösningar, som att förtäta. Det är trots allt ohållbart att bara fortsätta bygga på åkrarna, säger Tommy Persson på länsstyrelsen.

Strid om att bygga på åkermark

Helsingborgs Dagblad publicerade den 12 juni artikeln Strid om att bygga på åkermark.

Socialdemokraterna vill lägga bostadsplanerna på Östra Ramlösa på is. Först ska det förtätas inne i stan, tycker partiet. Men alla är inte med på det.

Efter sommaren ska stadsbyggnadsnämnden ta nästa steg mot att skapa ett helt nytt bostadsområde, Östra Ramlösa.

Då ska ett förslag till mål och riktlinjer för att bygga 3 000 bostäder klubbas, både flerfamiljshus och enfamiljshus.

Men: Östra Ramlösa ska byggas på finaste åkermark. Det är ett faktum som nu får Socialdemokraterna att sätta klackarna i backen.

– Vi kommer att säga nej till att fortsätta utveckla planerna för Östra Ramlösa just nu, säger Bengt Larsen (S), vice ordförande i stadsbyggnadsnämnden.

I sitt förslag till budget för nästa år vill hans parti att Österleden tills vidare ska vara en gräns för bostadsbyggande. Det ska inte byggas på åkermark så länge det finns andra alternativ.

Och det gör det, tycker Bengt Larsen.

– Utan att göra alltför mycket våld mot stadens grönytor kan vi förtäta bebyggelsen inne i staden under många år framåt. Det kommer att dröja innan vi behöver bygga Östra Ramlösa, säger han och nämner några områden:
Längs med Vasatorpsvägen, där Drottninghög ska byggas ut. Mariastaden. Området H+. Längs med Landskronavägen och Planteringsvägen.

– I dag finns det dessutom en annan syn på biltrafiken. Allt fler unga tar inte körkort och vill bo centralt, säger Bengt Larsen.

Men att förtäta är inte heller alltid så enkelt. Länsstyrelsen sa nej till Saltkristallerna, som också omfattade bostäder, och har lyft varningsflagg för att området H+ kommer för nära hamnen. Allt handlar om riksintressen.

– Vi ska förstås ta hänsyn till riksintressena, det är en utmaning för oss. Vi måste bli bättre på att prata med länsstyrelsen och bättre på den juridik som omger ett projekt. Det är ofta där det stupar, säger Bengt Larsen.

Frågan är emellertid om Socialdemokraterna får sin vilja igenom när budgeten spikas på onsdag. Eller på mötet i augusti.

Magnus Jälminger (M), ordförande i stadsbyggnadsnämnden, säger att den borgerliga treklövern vill bygga Östra Ramlösa. Men det kan finns en osäkerhet kring när.

– Vi vill skapa handlingsfrihet genom att hela tiden ha ett antal byggplaner på väg. Det ger oss olika möjligheter. Det kan bli så att vi sätter igång första etappen av Östra Ramlösa om två, tre år. Det kan också bli så att det dröjer lite längre, säger han.

Något som förstås också påverkar är om planerna överklagas eller inte.

Lägga på is ett okänt antal år framåt – det vill Magnus Jälminger inte. Men han håller med Socialdemokraterna om en sak: man ska värna gröna områden, inklusive åkermark så mycket det går.

Sverigedemokraterna, som kan bli vågmästare om de rödgröna håller ihop i den här frågan, vill inte stoppa Östra Ramlösa om inte natur- och kulturvärden påverkas.

Bygga på åkermark splittrar C

DT.se publicerade den 9 juni artikeln Bygga på åkermark splittrar C.

Frågan ifall hus ska få byggas på åkermark splittrade det gamla bondepartiet på fullmäktigemötet. I votering valde flera att gå emot kommunstyrelsen. De önskade hårdare reglering i kommunens Miljöpolicy.

Frågan togs till en början upp av Börje Nahlbom (MP), som tyckte att formuleringen i punkt fyra på policyn skulle skärpas. Den nuvarande lydelsen är att kommunen ska i möjligaste mån inte bygga eller asfaltera på åkermark.
Curt Svärd (C) som har var ordförande i att ta fram policyn menade på att Länsstyrelsen inte gick hela vägen ut.
– Jag föreslår i stället att vi tar lydelsen i Miljöbalkens tredje kapitel fjärde paragrafen, säger Curt Svärd.
Den lyder: Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhälls-intressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Börje Nahlbom tyckte att den lydelsen var bra och gav sitt bifall.
– Antar vi en så sträng skrivelse så kommer Länsstyrelsen att pröva det här. Förtätningen i byarna blir svårare när folk lättare kan överklaga. Ska vi bygga uppe på bergen? sa Jaak Kerstell (C) i en replik och menade på att Länsstyrelsen kan fortsätta hålla koll på byggloven.
– Vi har planer på att bygga vid Kyrkbyn, vilket är förmodligen kommunens bästa jordbruksmark. ”Länsstyrelsen har nog sina ögon på oss”, det hoppas jag att de har, svarade Curt Svärd.
Efter votering stod det klart fullmäktige antagit kommunstyrelsens förslag 22-11. För Curt Svärds förslag röstade sju ledamöter från C, samt MP och två från S.
Anki Enevoldsen (C) föreslog att namnet på Miljöpolicy 2012-2014 skulle ändras så att enbart namnet var kvar. Anledningen är att 2014 är ett valår och Anki Enevoldsen önskar att policyn ska bestå till nästa mandatperiod. Vilket fullmäktige biföll.

New publication: The global need for food, fibre and fuel KSLAT 4-2012

Land use perspectives on constraints and opportunities in meeting future demand.

With an expected world population of 9 billion people in 2050, the global need for Food, Fibre and Fuel has become a matter of high political concern. Beyond 2030 the production of ”the three F’s” is expected to compete for limited land and water resources. The response to this is largely to increase productivity on land already under cultivation and to expand cultivated areas – with ecological, economic and social consequences as well as greenhouse gas emissions as a result. The overall question is how to manage land and water to meet the demands while at the same time protecting the natural ecosystems that sustain life on the planet. Cross-sectoral policies, efficient use of existing resources and capacity building are some of the necessary strategies to do this, but the question of how to translate strategies into action remains to be answered.

Some of the world’s foremost experts in the various fields concerning food, fibre and fuel discussed this topic from a land use perspective at two seminars arranged by the Royal Swedish Academy of Agriculture and Forestry in 2011. This publication serves as a valuable summary of the presentations and comments made during the seminars. A list of recent articles and reports of relevance to the subject of matter is included.

Author: Lisa Holmgren. 96 pages. ISBN 978-91-86573-25-6.

Click for more information and pdf.

Forum Syds årsmöte uppmanar regeringen att förstärka arbetet mot land grabbing i världen

I ett pressmeddelande meddelas att Forum Syds årsmöte uppmanar regeringen att göra mer mot land grabbing i världen.

Forum Syd antog vid helgens årsmöte ett uttalande för att uppmärksamma problemen med land grabbing och uppmana regeringen att agera ännu tydligare. Jordbruksmarken utgör grunden för människors rätt till mat,vatten och energi.
På många håll i världen har jakten på billig och bördig jordbruksmark lett till att småbrukare berövas sin mark och att kompensationen oftast är dålig.

Forum Syds årsmöte välkomnar de åtgärder som den svenska regeringen redan arbetar med men menar att arbetet bör förstärkas. Lokalbefolkningars och ursprungsfolks rättigheter i relation till sin mark och användning av mark för sina olika behov måste erkännas, respekteras och skyddas.

Klagomål på Ikeaplan

I Skånska Dagbladet publicerades den 4 juni artikeln Klagomål på Ikeaplan.

Politikerna i miljönämnden tycker det planeras på tok för många parkeringsplatser vid Ikeas planerade kontorshus och hotell i Svågertorp. Det är orimligt att använda fin åkermark till parkeringar, tycker politikerna, och pekar på de fina möjligheterna att åka kollektivt till området.

Det är i ett yttrande över planförslaget som ska göra det möjligt för Ikea att bygga dels ett internationellt kontor, dels ett hotell med 100-120 rum en bit från företagets varuhus i Svågertorp som den rödgröna majoriteten tycker att planen innehåller för många p-platser.
Det handlar dels om cirka 300 platser i ett parkeringshus intill kontorshuset, dels handlar om ungefär lika många platser till i en markparkering i anslutning till parkeringshuset – plus en hel del p-platser i anslutning till hotellet.

Att bygga parkering på Malmös fina åkermark i området är orimligt och motverkar stadens miljömål, att Malmö ska växa resurssnålt och att staden ska bli både renare och tystare.
”Istället borde detaljplanen framhäva de goda kommunikationsmöjligheterna i Hyllie och, för Ikeaetableringens del, visa på möjligheten att dra nytta av närheten till Ikeavaruhuset på Svågertorp och dess parkeringsfaciliteter”, skriver politikerna i sitt yttrande.

De tycker dessutom att det redovisade parkeringsbehovet i planen låter väl stort och att man inte tagit hänsyn till att Citytunnelstationen i Hyllie ligger ganska nära.
”Planområdets norra del ligger inte mer än cirka 1 kilometer från Hyllie station vilket i denna Öresunds klimatsmartaste stadsdel borde uppmuntra till andra färdsätt än bil”, tycker de rödgröna i sitt remisssvar, och tycker att de 300 platserna för markparkering helt enkelt stryks i planförslaget förutom då några enstaka platser för rörelsehindrade bilister.
Som SkD tidigare berättat har ett tjugotal boende vid Vintrievägen också ifrågasatt detaljplanen. Men då har det främst handlat om oro för att biltrafiken på Vintrievägen kommer att öka kraftigt.

Miljöbalken gäller

I Trelleborgs Allehanda den 5 juni publiceras en insändare av Gunnar Eriksson, Miljösamordnare. Ett svar på de sex kommunalrådens debattartikel (den 30 maj).

Okunnigheten hos de sex moderata kommunalråden verkar formidabel vad gäller kommunala självstyret vs Länsstyrelsens uppdrag.

Länsstyrelsens uppdrag är att verka för att, som i detta fallet, Miljöbalkens av Riksdagens beslutade miljömål efterlevs. Detta har resulterat till Länsstyrelsens förslag på prioriterade åtgärder som kan genomföras för att hushålla med åkermark. Där står också i förslaget att kommunerna i sin beskrivning till översiktsplanen även ska beskriva vilka särskilda skäl kommunen har till att exploatera åkermark. Där står också att man ska göra en Miljökonsekvensbeskrivning för att synliggöra markanvändningskonflikter och att konsekvensbeskriva bebyggelselokaliseringar.

Nu påstår de sex moderaterna felaktigt att Länsstyrelsen gör intrång på det kommunala planmonopolet, att detta är en fråga för kommunerna och inte för Länsstyrelsen, att Länsstyrelsen arbetar mot sitt mandat och att Länsstyrelsen försöker vingklippa det kommunala självstyret!

Det vore bättre om de sex moderata kommunalråden läser in vad Riksdagen beslutat i Miljöbalken och rättar sig efter detta.

Vad gäller Trelleborg så finns både potential och behov att bygga och förtäta inom tätorten. Självklart ska tillgänglig mark inom tätorten användas och lika självklart så ska det byggas på höjden så att den tillgängliga marken används på bästa sätt.

Påståendet att man har bekymmer med överklaganden på byggplaner talar bara om att det råder stor flathet och brist på ledarskap för att genomdriva beslut. De som bor i en tätort får ta fördelarna med närhet till all service som erbjuds men att de då också måste inse att ett samhälle med tiden förändras och att det inte alla gånger går att tillmötesgå deras mer eller mindre egoistiska intressen.