Miljön och demokratin förlorare
På VK bloggen (Västerbottens Kuriren) har Jan Hägglund skrivit ett inlägg angående behandlingen av IKEA:s etablering i UMEÅ under rubriken ”Miljön och demokratin förlorare”.
På VK bloggen (Västerbottens Kuriren) har Jan Hägglund skrivit ett inlägg angående behandlingen av IKEA:s etablering i UMEÅ under rubriken ”Miljön och demokratin förlorare”.
Sydsvenskan publicerade den 26 juni artikeln ”Blandade känslor om byggstopp på åkrar”.
Länsstyrelsens planer på att spara på Skånes åkrar väcker blandade känslor.
Flera miljögrupper välkomnar en nollvision för all utbyggnad på jordbruksmark, men kommunerna anser att ett exploateringsstopp hotar det kommunala självstyret.
Det framgår av ett nittiotal remissvar som strömmat in till länsstyrelsen i Malmö med synpunkter på ett föreslaget åtgärdsprogram för att nå Skånes miljömål.
I programmet listas fjorton åtgärder som beskrivs som särskilt viktiga för att skapa hållbara transporter, hänsyn till havet och hushållning av mark- och vattenresurser.
– Många ställer sig bakom de förslag vi lagt fram, men det framförs en hel del protester från kommunalt håll mot att förslagen kan innebära ett ingrepp i kommunernas självstyre och planmonopol, säger Tommy Persson på länsstyrelsens miljöavdelning.
Det är främst Kävlinge och Staffanstorp, men också Sydsvenska handelskammaren, som ställer sig skeptiska till länsstyrelsens tankar om att skapa en nollvision för exploateringen av värdefull åkermark. Deras invändningar går ut på att en sådan nollvision kan hämma Skånes ekonomiska tillväxt och att den kan bli en bromskloss för en nödvändig utbyggnad av bostadsbeståndet i sydligaste Sverige.
De får mothugg från en rad miljöorganisationer, bland annat Svenska naturskyddsföreningen och Den goda jorden, som vill gå längre än att […]
Sydsvenskan publicerade den 26 juni artikeln ”Nollvision ska freda åkrar från nybyggen”.
Länsstyrelsen väcker hopp hos Lundalantbrukare med en nollvision för att hindra ny bebyggelse på jordbruksmark.
– Nu räcker det. Vi behöver inte bygga mer på åkermark i Skåne, punkt, säger Elisabeth Weber, länsarkitekt på länsstyrelsen.
Där har man kommit fram till en nollvision efter en översikt av samtliga kommuners översiktsplaner.
Ett åttiotal frågvisa jordbrukare kom när Lantbrukarnas riksförbund, LRF, höll diskussionsmöte i Hemvärnsgården i Kyrkheddinge.
– Det är många planer på gång och åkermark är en komplex fråga, säger Cecilia Hansson, översiktsplanchef vid Lunds kommun.
Enligt översiktsplanen ska bra åkermark undantas så långt möjligt. Istället förespråkas förtätning och nybygge där det redan byggts, på så vis utnyttjas kollektivtrafiken också bäst. Men när Lund expanderar sker det ändå på jordbruksmark.
– Vi har sådan fantastisk jord här. När man väl har asfalterat går det inte att riva upp och odla på den marken igen, säger Kerstin Svensson, lantbrukare i Sjöstorp utanför Dalby.
Hennes tidsmässiga och geografiska perspektiv är långt större än det som omfattas av en kommunal översiktsplan.
– Vi förvaltar bara vår jord. Jag tror att vi alla behöver vakna upp. Det är för lätt att bara bygga nytt.
Länsstyrelsen är inne på samma linje och flaggar för hårdare krav på […]
Land Lantbruk publicerade den 22 juni artikeln ”Cykelväg med aptit på åkermark”.
Strax utanför Uppsala delar en planerad cykelväg just nu bokstavligen lantbrukets och stadens behov av mark mitt itu. En strid där även ett av de politiska partierna valt sida.
Kampen om åkermarken tar sig konkreta uttryck utanför Uppsala. Där vill kommunen och företagare ha en ny cykelväg – men inte lantbrukarna, som då får sin åkermark delad mitt itu.
Sedan många år har Uppsala kommun planer på en sammanhängande cykelväg längs med Fyrisån mellan Uppsala och byn Ulva Kvarn drygt 15 kilometer norrut. Två etapper av cykelvägen är redan byggda från varsin ändpunkt. Men nu är det stopp i bygget sedan ett tiotal markägare överklagat.
– Vi förstår att de vill ha tillgång till stränderna och Fyrisåns vattenspegel. Men får vi en cykelväg här så innebär det dödsstöten för vårt jordbruk. Vi har 120 djur, 40 av dem är mjölkkor som går och betar på vallarna efter ån. De måste kunna ha fritt tillträde dit, säger Solveig och Bengt Andersson som tillsammans med sonen driver ett jordbruk vid Prästängens gård till Upsala Nya Tidning (UNT).
Den planerade cykelvägen kommer dessutom att dela familjen Anderssons jordbruksmark i två delar.
Men det är många, både […]
Den Goda Jorden kommer även i år att delta med egen monter under Borgeby fältdagar 27-28 juni. Ni hittar oss i monter S146. Kom och ta del av vårt informationsmaterial och diskutera hur vi kan arbeta för att få till stånd ett bättre skydd av åkermarken.
Välkommen till Borgeby Fältdagar 27- 28 juni 2012
Den naturliga mötesplatsen för professionella lantbrukare
Öppettider: 27 juni kl. 9-19, 28 juni kl. 9-17
Lantbruksmässan i fält lockar besökare från hela norra Europa. Den erbjuder en lyckad kombination av demoodlingar, företagsutställningar, praktiska maskindemonstrationer och seminarier. 2012 är temat energi. Det blir fokus på energieffektivisering och produktion av förnyelsebar energi inom lantbruket som vindkraft, solenergi och biogas.
ATL publicerade den 24 juni artikeln ”Riomöte överens om mark”.
Länderna som deltog i FN:s konferens om hållbar utveckling i Rio de Janeiro i Brasilien har kommit överens om att begränsa markförstörelsen i världen.
Förhandlingarna i Rio slutade med att ett tioårigt ramverk för hållbar konsumtion och produktion antogs.
– G77 har här i Rio varit mycket stödjande, de länderna vill ha det här ramverket. USA har varit mindre stödjande. De har svårt att acceptera att man ska förändra konsumtionsmönster, kommenterade Gunilla Blomquist, tjänsteman på Miljödepartementet, på regeringens hemsida.
– I programmet finns visioner, mål och ett antal program att börja arbeta med. Bland annat program kring hållbara livsstilar, upphandling, hållbart byggande och konstruktion.
Återställa mark
Ett viktigt beslut enligt UNCCD:s (United Nations Convention to Combat Desertification) generalsekreterare Luc Gnacadja, är att 100 av de deltagande länderna kom överens om att sträva mot att bli neutrala i förhållandet mellan hur mycket produktiv mark som förstörs och hur mycket mark som återställs.
Till år 2030 kommer troligtvis efterfrågan på mat att öka med 50 procent, energi med 45 procent och vatten med 30 procent och det tar mycket mark i anspråk, enligt Luc Gnacadja.
– Det kommer att leda till en större avskogning om vi inte förbinder […]
Helsingborgs Dagblad publicerade den 21 juni artikeln ”Domstolens beslut stoppar kommunens markaffär”.
Förvaltningsrätten i Malmö sätter stopp för kommunens markköp i Teckomatorp. Priset, drygt 31 miljoner för 30 hektar, är ett överpris och gynnar dessutom markägaren på ett sätt som inte är tillåtet när myndigheter köper mark av privatpersoner, konstaterar domstolen.
I Teckomatorp, strax söder om järnvägen, ligger en bit mark som kommunen gärna vill åt. Markägaren var villig att sälja men priset, drygt en miljon kronor per hektar, var på tok för högt tyckte oppositionen och överklagade majoritetens köpplaner till förvaltningsrätten.
– Det är en flagrant överträdelse. Jag reagerade direkt eftersom priset var betydligt högre än priset för mark i grannkommunerna, säger Lennart Pettersson (C), kommunfullmäktigeledamot och en av de elva Svalövsbor som överklagat beslutet.
– Det är bra att kommunen bygger nya bostäder, men inte till ett överpris. Det är trots allt skattebetalarnas pengar, säger Gunilla Gyllenspetz, boende i Billeberga, även hon en av dem som överklagat.
Hon tillägger:
– Svalöv är en liten kommun och vi måste vara rädda om kommunens pengar.
Den aktuella marken ligger i Teckomatorp, närmare bestämt på fastigheten Teckomatorp 9:7 som tillhör Teckomatorpsgården. Området består av flera olika delar, en del ligger direkt öster om gården, en annan i […]
Miljömålsberedningen har fått i uppdrag att ta fram en strategi för långsiktigt hållbar markanvändning – med syfte att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen (dir. 2011:91). I denna delrapport redovisar Miljömålsberedningen en problemanalys som grund för det fortsatta arbetet. Analysen inkluderar prioriteringar och avgränsningar för det fortsatta arbetet. Delrapporten innehåller även en tidplan för kommande rapporteringar.
Miljömålsberedningens uppgift är att föreslå strategier för hur generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska nås. Fokus ska läggas på särskilt svåra områden som kräver långsiktiga politiska avvägningar. Avvägningar kan behöva göras både mellan miljömål och mellan miljömål och andra viktiga samhällsmål. Strategierna ska innehålla etappmål, åtgärder och styrmedel. Det innebär att både målen och vägarna fram till målen – åtgärderna och styrmedlen – ska finnas med i strategierna.På så sätt åstadkoms handlingsorienterade strategier.
En långsiktigt hållbar markanvändning är avgörande för att vi ska kunna nå många av miljökvalitetsmålen. Markanvändning är också av stor betydelse för många viktiga samhällsintressen och näringar exempelvis jord- och skogsbruk, infrastruktur och energiproduktion. Hur marken används påverkar även många kulturmiljövärden och har även betydelse för turism, friluftsliv och rekreation. För att åstadkomma en långsiktigt hållbar markanvändning måste därför många olika intressen och anspråk beaktas.
15 juni 2013 lämnas delrapportering med inriktning på skydd och skötsel av landområden […]
I Land Lantbruk den 15 juni publicerades följande text av Carl Jonsson.
Land Lantbruk publicerade den 19 juni artikeln ”Stor aptit på åkermark i Norge”:
Exploateringen av jordbruksmark i Norge har minskat något de senaste åren, men fortfarande är det stora arealer som bebyggs varje år.
Förra året försvann totalt 5271 hektar åkermark eller brukningsbar jord i Norge på grund av markexploatering. Det är 1 procent lägre än 2010 och 42 procent lägre än hur mycket jord som i genomsnitt exploaterats de senaste tio åren.
Mest jord i Norge försvann till exploatering under 2001-2004, då över 10000 hektar jordbruksmark exploaterades årligen.
Även stora arealer nyodling
2011 nyodlades totalt 7892 hektar åker i Norge. Det är något mindre arealer ä rekordåret 2010, men samtidigt betydligt mer än de arealer som plöjts upp varje år under åren 2000-2009.