Månad: januari 2009

Politiker i vånda offrar åkermarken

Norrköpings kommunfullmäktige tog igår beslut om att den bördiga jordbruksmarken vid Krusenhov på södra Malmölandet ska förvandlas till industrimark. Trots att de är medvetna om att värdefull åkermark går till spillo förmår de inte att fatta beslut som bevarar denna för framtiden. När ska vi börja ta ansvar för kommande generationers matförsörjning och sluta tänka på kortsiktiga vinster.

Jobben vägde tyngst, Norrköpings tidningar

Ekar ut – sågverk in, Folkbladet

Fullmäktige enigt i svårt beslut om Malmölandet, Folkbladet

Värna åkermarken på Malmölandet

I samband med Den Goda Jordens styrelsemöte i Norrköping publicerades följande insändare i Folkbladet.

Riksföreningen Den Goda Jorden ser med bestörtning på Norrköpings kommuns planer att använda jordbruksmark i högsta världsklass för industriändamål. Åkermarken på Krusenhofs gård på Malmölandet är bland den bästa i landet, för att inte säga i världen. Att offra den för industrietablering eller logistikändamål är en orimligt kortsiktig värdering och en brist på ansvar som fullständigt urholkar kommunens inriktning mot hållbar utveckling. Man kan inte tala om hållbar utveckling och samtidigt för alltid förstöra en omistlig del i den ekologiska kedjan.

Vi har förståelse för att Norrköpings kommun vill satsa på sågverksetablering och en utveckling av sin hamn. Det finns goda möjligheter att göra det utan att offra oersättliga miljö- och naturresursvärden. Kommunen förfogar över betydande landområden där åtskilliga skulle kunna vara lämpliga för nya industrietableringar utan att åkermark tas i anspråk.

I Miljöbalken slås fast att brukningsvärd jordbruksmark endast får tas i anspråk för väsentliga samhällsintressen och endast om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Vi anser inte att Norrköping kommun beaktat Miljöbalkens krav.

Malmölandets unika resurser borde ses som en tillgång av och i kommunen, både ekonomiskt och ur miljösynpunkt. Norrköping är en jordbrukskommun och jordbruket kommer att vara en framtidsbransch. Behovet av livsmedel kommer att öka, spannmål kan komma att bli en bristvara. Att så flagrant som i föreliggande detaljplaneförslag nonchalera åkermarkens värde kommer att bli en belastning för kommunen.

Vi uppmanar Norrköpings kommunfullmäktige att i sammanträdet på måndag kräva en ny behandling av ärendet, där åkermarkens oersättlighet och framtida betydelse beaktas. Vi förväntar oss en redovisning från kommunens sida av vilka alternativ som övervägts.

Snabb expansion oroar lantbrukare

Varberg kommuns expansion går ut över de gröna näringarna. Det menar LRF-avdelningen i Träslövsläge, som vill att kommunen ska planera mer långsiktigt för att säkra värdefull åkermark.

Sveriges Radio Halland uppmärksammar problemet med ett inslag. Lyssna här.

Ordföranden, Jan Arvidsson säger att många lantbrukare utanför centralorten, precis som på många andra håll i landet, oroas av den nuvarande utvecklingen.

– Det bara rullar på i en väldig takt. Vi känner att vi inte är lika värdefulla längre, säger han.

LRF i Träslövsläge pekar bland annat på de regionala miljömålen, där bland annat vikten av att skydda värdefull åkermark mot exploatering för bostäder och industriändamål lyfts fram.

LRF-avdelningen vill också att kommunen ska sluta köpa upp jordbruksmark, för att de jordbruk som idag finns kvar i närheten av centralorten ska kunna planera långsiktigt och utvecklas.

Man pekar också på att dom gröna näringarna står för omkring 15 procent av sysselsättningen. Inför
den översiktsplan som kommunen ska ta fram till nästa år efterlyser man därför en bättre dialog.

– Det är ju inte så att det inte kan byggas någonting, men man måste ha en rejäl diskussion, säger Jan Arvidsson.

LRF-avdelning lämnar synpunkter på exploatering av åkermark

Då Staffanstorps kommun planerar exploatering av stora arealer åkermark, vilket får stora konsekvenser för livsmedelsnäringen inom kommunen, vill vi i Staffanstorps Sydvästra LRF-avdelning anföra följande synpunkter:

Den goda jorden

I miljöbalkens tredje kapitel kan man läsa om de grundläggande bestämmelserna för hushållning med mark. 4 § fastslår att jord- och skogsbruk är av nationellt intresse. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen.

Åkermarkens beskaffenhet graderas i klasserna 1-10, varav 10 är den bästa (ekonomiskt avkastningsvärde). I Sverige finns ca 2,8 miljoner ha åkermark, varav dessa ca 2,2 -2,3 miljoner ha hänförs till klass 1-5. Skåne har ca 0,45 miljoner ha och av dessa var det 1970 endast 0,2 miljoner ha som tillhörde klasserna 8-10. Mark i klass 8-10 tillhör Europas bästa jordar. Det är endast i Skåne vi hittar klasserna 8-10 och Staffanstorps kommun är en av de kommuner där dessa jordar finns. Vi anser att det föreligger ett stort nationellt intresse av att bevara all åkermark som tillhör klass 8-10, då marken är vår största och viktigaste ändliga naturresurs och den går varken att återskapa eller att flytta.

Pågående verksamhet

På den mark som planeras att exploateras pågår det idag livsmedelsproduktion.

Denna genererar idag flest arbeten inom regionen.

I planbilagan (sid 41) anges det att utvecklingen på jordbrukets område gör att livsmedelsförsörjningen kan klaras av allt färre jordbruksföretag på allt mindre arealer. Stora ytor behövs inte längre för livsmedelsproduktion.

Vi anser att påståendet ovan är helt felaktigt. Visserligen ökar hektarskördarna, men i framtiden är all åkermark viktig för livsmedels- och energiproduktion. Inom en snar framtid kommer världskonflikterna med stor sannolikhet att handla om tillgång på livsmedelsproduktion och framförallt tillgång på vatten.

Produktionen från vår åkermark kommer att bli allt viktigare, då klimatet kommer att förändras. Framöver kommer vi även att behöva producera energi på åkrarna och då ökar behovet av åkermark ytterligare.

Intresset för ekologiskt odlade produkter ökar. Ekologisk produktion ger lägre avkastning och ett större arealunderlag behövs. Även efterfrågan på närodlade produkter kommer att kräva arealer i närområdet.

Ändlig resurs

Lantbruksföretagen som producerat energi på åkermark har ofta beskyllts för att det är oetiskt att inte producera livsmedel på befintlig åkermark, men man hör aldrig att det är oetiskt när kommunen rullar ut villamattorna på åkermark som producerar livsmedel. Mark som producerat energi kan enkelt återgå till livsmedelsproduktion men mark som exploaterats för bebyggelse är förlorad för all framtid.

Om man skall planera för bostäder i kommunen anser vi att man i största möjliga mån förtätar samhällen inom kommunen och planerar för flerfamiljshus för att spara på vår absolut viktigaste och ändliga resurs, åkermarken.

Hantering av dagvattnet

Utsläpp av dagvattnet måste särskilt beaktas. Enligt det nya vattendirektivet får man icke försämra vattnets kvalitet i våra vattendrag, vilket gör reningen av dagvattnet mycket viktig innan det släpps ut i våra vattendrag.
Skillnaden i avrinning från åkermark jämfört med exploaterad mark är avsevärd. Åkermark kan buffra nederbörden men från exploaterad mark får man en direkt avrinning. Fördröjs inte avrinningen till våra vattendrag stiger vattnet fort i dessa och översvämmas, vilket ger stora skador på låglänt åkermark och bebyggelse.
Vid exploatering är det också viktigt hur dagvattennätet ansluts till befintliga vattendrag, dikningsföretag, ledningar etc. och att kommunen tar ansvar för hur denna anslutning sker. Befintliga vattendrag och ledningar är en gång i tiden dimensionerade för att avvattna åkermark och klarar inte av att ta emot avrinning från framtidens asfalterade ytor.

Styrelsen för Staffanstorp Sydvästra LRF-avdelning

1.000-tals hektar av de bästa jordarna hotas

I FOKUSÖRESUND Nytt om Öresundsregionen Nr 5 2007 hittade vi följande notis.

En studie som Länsstyrelsen gjort visar att under åren 2002 – 2004 exploaterades 831 hektar åkermark i Skåne och Halland. För att få en uppfattning om planerad exploatering av åkermark har de skånska översiktsplanerna analyserats. 44 procent av de utbyggnadsarealer som markerats i översiktsplanerna ligger på åkermark. 8 900 hektar åkermark kan därmed komma att exploateras under de närmaste 20 – 30 åren. Närmare hälften av denna areal tillhör de allra bästa jordarna.

Rapport om exploatering av åkermark

Jordbruksverket skrev 2006 en rapport om exploateringan av åkermarken under de senaste tio åren.

Ur förordet:
Jordbruksmarken är i vissa områden utsatt för ett hårt exploateringstryck. För att kunna avgöra om åtgärder behöver sättas in och i så fall var behövs bra bakgrundsdata. Statistiska centralbyrån har därför fått i uppdrag av Jordbruksverket att visa på hur stor andel av jordbruksmarken som försvinner till byggande och vägar under perioden 1996/98 till och med  2005. Information om omfattningen av exploateringen av jordbruksmark har tagits fram per kommun.

Ur rapportens sammanfattning:
Arealen exploaterad jordbruksmark vid bebyggelse- och vägutbyggnad under perioden 1998–2005 har beräknats till 3 150 ha, varav 2 490 ha nybyggnation och 660 ha för vägutbyggnader. Den arealer som här redovisas för bebyggelseutveckling avser endast den areal som bebyggelsen direkt kan beräknas ta i anspråk. Följdförändringar i form av utbyggnad av gatunätet, tillkomst av parker osv. ingår inte i beräkningarna. Den minskning av jordbruksmark som har skett under studerad period förklaras endast till
en mindre del av bebyggelse- och vägutbyggnad. Förlängs perioden till att omfatta 10-årsperioden 1996–2005 kan motsvarande exploaterad jordbruksareal beräknas till 3 430 ha, varav 2 700 ha för bebyggelse och 730 ha för vägutbyggnad. Arealen exploaterad jordbruksmark har ökat under den studerade perioden och är år 2005 mer än tre gånger så stor som år 1996, samtidigt som nyproduktionen av bostäder och lägenheter i det närmaste också har tredubblats. Ca 75 procent av den jordbruksmark som bebyggts har använts till småhusbyggande. Exploateringen av jordbruksmark vid vägutbyggnad är mera ojämt fördelad över perioden. Det stora motorvägsbyggandet kring Malmö är klart dominerande.

Här kan du läsa Jordbruksverkets rapport 2006:31 ”Exploatering av jordbruksmark vid bebyggelse- och vägutbyggnad1996/98-2005”

Synpunkter på översiktsplan i Staffanstorp

Den ideella föreningen Den Goda Jorden lämnade idag följande synpunkter på förslaget till Översiktsplan för Staffanstorps kommun.

1.
Den produktiva åkerjorden (landets bördigaste och en av Europas bästa) är Staffanstorps viktigaste naturresurs. Vi är emot att 1100 hektar högklassig jordbruksmark exploateras. Huvudinriktningen för all planering bör vara att åkerjorden skall bevaras i produktion för kommande generationer.

2.
Hållbar utveckling innebär att människor även i framtiden ska kunna föda sina familjer. Om man aningslöst exploaterar den bästa åkermarken riskerar man att framkalla svält, vilket redan idag är en realitet för en betydande andel av jordens befolkning. Spelreglerna som gäller för marknadskrafterna medverkar inte till den långsiktighet som krävs. Detta står klart för många av dagens lantbrukare, trots att de kortsiktigt skulle kunna vinna fördelar av att låta exploatera marken. Men människor kan inte äta pengar.

3.
Staffanstorp bör profileras som ett nationellt livsmedelscentrum med anknytning till viktiga närliggande utbildnings- och forskningscentra som Hvilan, Alnarp och Lunds universitet.

4.
Jordbruket är den största verksamheten inom kommunen. Jordbruksmarken är inte ett ”vitt” fält, som planerarna fritt kan förfoga över.

5.
”Karaktärsboende” är ett orealistiskt förslag och bör helt utgå ur översiktsplanen. Bygger man ett samhälle mitt på en jordbruksslätt så får man acceptera de begränsningar som det innebär.

6.
”Karaktärsboende” innebär tomter på 5000 – 3000 m2 på bästa jordbruksmark och är en  felanvändning, särskilt som beskrivningen av den framtida användningen av marken är uddig och t o m utopiskt romantisk. Vi vill påpeka att ekologisk
odling kräver stallgödsel, vilket förutsätter att odlingen ligger mer än 300 meter från annan bebyggelse.

7.

Gullåkra oskiftade by är en kulturhistoriskt viktig miljö, som kommer att tappa sin karaktär om man exploaterar Kryddgården som ligger precis intill.

8.
Kyrkheddinge och Nordanå bör inte byggas ut enligt planerna. De är små oaser som bör få behålla sin genuina lantliga prägel, vilken är skälet till att människor vill bo där. Dessutom kommer de inte att få hållplatser inom överskådlig tid och
kraftledningarna kan inte flyttas.

9.
Det är inte hållbart att lägga villamattor för att expandera Hjärups och Staffanstorps samhällen. Tillväxt bör i Staffanstorp och Hjärup läggas max 1 km från stationerna. Skanskas övergivna fabrik och Sockerbruket i Staffanstorp lämpar sig väl för sådan stationsnära tätbebyggelse. Ingen ny bebyggelse bör läggs söder om väg 11 i Staffanstorp, som är en naturlig gräns. Samma sak gäller norr om Gullåkravägen och öster om Väståkravägen i Hjärup.

10.
Expansion i Sydvästskåne bör styras till områden där marken inte har lika högt värde för jordbruket och där det finns kollektivtrafik för bekväm pendling till arbetsplatserna.

Staffanstorp
2008-01-14

Olle Benner

sammankallande för Den Goda Jorden i Staffanstorps kommun

Ny kommungrupp protesterar mot att exploatera åkermark

Sydsvenskan uppmärksammade i december ett pressmeddelande från Den goda Jordens nya kommungrupp i Staffanstorp.

”Staffanstorp hotar ta maten ur munnen på 40 000 människor” skriver föreningen Den goda jorden i ett pressmeddelande. Den ideella föreningen som får ekonomiskt stöd av Lantbruksakademin har under ett möte på Hvllans trädgårdsgymnasium i veckan bildat lokalgrupper som ska arbeta för att kommunledningarna inte ska exploatera jordbruksmark.

I Staffanstorp håller åkermarken väldigt hög klass. Kommunen vill i sin översiktsplan bygga på 10 procent av den, 1100 hektar, för att inom trettio år kunna dubblera sin befolkning.   ”Åkerjorden får inte bli en stads-smet (urban sprawl) som täcker landskapet”, skriver Den goda jorden som även ser Max Lab och ESS i Lund som hot mot ”en av våra viktigaste naturresurser”.

Kommungrupper i Skåne tar strid för åkermarken

Skånska dagbladet skrev följande artikel i december:

Den ideella föreningen Den Goda Jorden har bildat lokala grupper i  bland annat Kävlinge och Staffanstorp. Tanken är att motståndet mot  ökad bebyggelse på högklassig åkermark ska intensifieras.
– Vi tänker förmedla fakta om åkerjordens förmåga, säger Hans  Andersson, ordförande i den rikstäckande föreningen.

I Staffanstorp har åkermarksfrågan blivit aktuell i samband med att en  ny, omfattande översiktsplan håller på att tas fram. Planen innehåller mycket byggande. Tanken är att Staffanstorps kommun  inom en trettioårsperiod ska ha dubbelt så många invånare som i dag.
– Kommunpolitikerna borde ta sig en tankeställare, säger Hans Andersson.
– Om några år är vi nio miljarder människor i världen. Det är inte  säkert att vi i Sverige i framtiden kan köpa så billig mat på  världsmarknaden, fortsätter han och vänder sig mot att man tar i  anspråk ”de mest produktiva åkrarna som vi har i Europa”
– Politikerna skulle lära sig av indianerna. De ser sju generationer  fram i tiden när de planerar, fortsätter Hans Andersson.

Det finns andra bättre lämpade platser att bygga på, menar Hans  Andersson.
– I Veberöd och Sandby och längre upp mot Höör och Hässleholm är det
betydligt svagare jordar, säger han.
Olle Benner (mp) blir lokal ledare för Den Goda Jorden i Staffanstorp.
Även i Lund, Malmö, Kristianstad och Kävlinge har lokala grupper bildats.