Anders Stenström har avlidit

Det är med stor sorg och saknad vi meddelar att Den Goda Jordens grundare och hedersordförande Anders Stenström idag, den 20 oktober 2008 stilla somnat in i hemmet på Berte, Slöinge efter en tids sjukdom. Han blev 61 år gammal.

Det är grymt och sorgligt att en så kär vän, bror, make, pappa och farfar ryckts ifrån oss. Vi är många som tycker att Anders hade mer att uträtta, han var inte färdig! Han har dock sått många värdefulla frön till andra att förvalta.

Som den sanna miljökämpe han var så intresserade oljepriset honom in i det sista. Han såg gärna att oljan blev dyrare. En billig olja hämmar de miljövänliga alternativen.

Om du vill, lämna en hälsning till Anders här under.

Stöd gärna Hjärnfonden, Svenska hjärntumörföreningen eller Den Goda Jorden!

Anders Stenström

Av |2008-10-20T17:06:15+02:002008-10-20|Okategoriserade|6 kommentarer

Mp-motion vill bevara åkermarken i Varberg

Även på det lokala planet i Varbergs kommun har miljöpartiet lagt en motion om bevarande av åkermarken. Detta resulterade i följande artikel i Hallands Nyheter 21 oktober.

Mp-motion vill bevara åkermarken

Var rädd om jordbruksmarken! Det är innebörden i en motion från miljöpartisten Marinette Edlund. Allt mer jordbruksmark tas i anspråk för bostäder, service och industri. I Varberg är Holmagärde och Göingegården aktuella exempel.
Samtidigt ökar kraven på att marken ska försörja oss med livsmedel, energiråvaror och drivmedel. Ekvationen går inte ihop.

Odlad jord är enligt lagen ett riksintresse. I Miljömål för Hallands län anges att en strategi för skydd av värdefull jordbruksmark ska tas fram senast 2010.
I kommunernas planering tas mycket liten hänsyn till detta. Två procent av den svenska jordbruksmarken har försvunnit mellan 1999 och 2005 till följd av exploateringar, enligt Jordbruksverket.
Ödeläggelsen av livsviktig jordbruksmark måste hejdas. Varberg bör genomföra en inventering av återstående jordbruksmark med avseende på odlingsvärdet och utpeka de områden som för all framtid ska undantas från exploatering. Resultatet ska inarbetas i kommunens översiktsplan, föreslår Marinette Edlund.

Av |2008-10-20T15:50:59+02:002008-10-20|Okategoriserade|0 kommentarer

Seminarium med anledning av Världshungerdagen

I Sverige uppmärksammades Världshungerdagen den 16 oktober med ett seminarium på Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA). Seminariet behandlade frågorna om hur vi kan minska antalet hungriga? Hur påverkar klimatförändringarna denna kamp? Och hur ska vi ställa oss till satsningarna på bioenergi?

Rolf Eriksson, statssekreterare på Jordbruksdepartementet var inledningstalare och ur hans anförande hittar vi bl a följande punkter.

  • Jordbruksministerns vision är att vi ska  ”bruka utan att förbruka”. Vår tid måste bruka naturresurserna på ett ansvarsfullt sätt för kommande generationer. Jordbruket och miljön har ett symbiotiskt förhållande och en ömsesidig påverkan. Att bedriva jordbruk innebär att både positiva såväl som negativa effekter för miljön kan uppstå. Att minimera de negativa effekterna så långt som det är möjligt är vår tids utmaning. Vilka effekter som uppstår beror naturligtvis på hur jordbruket bedrivs men också på de förutsättningar som finns givna genom klimatförhållandena och jordarten.
  • År 2050 behöver vi producera 60 % mer mat men tillgången till vatten ökar inte, vi lever med samma vatten sedan tidernas begynnelse och tillgången till mark ökar enbart marginellt. I det här sammanhanget ser vi vikten av att bruka utan att förbruka, dvs. att nyttja de tillgängliga resurserna i form av mark och vatten så […]
Av |2008-10-20T14:25:13+02:002008-10-20|Okategoriserade|0 kommentarer

Ny motion i riksdagen om skydd av jordbruksmarken

Tina Ehn och Bodil Ceballos (mp) har lämnat in motion 2008/09:MJ500 Jordbrukets politik till riksdagen.

Läs hela motionen här. Nedan följer ett utdrag ur motionen.

Skydda jordbruksmarken

Jordbruksmarken är den primära resursen till all livsmedelsproduktion. Utan åkermark att odla i, finns inga möjligheter att producera vår livsnödvändiga föda. Med dagens situation med koncentration av befolkningen till våra större städer och dessutom i kombination med fenomen som ”Urban sprawl” (städernas allt större utspridning), asfalterade ytor, såsom vägar och köpcentran kommer det grundläggande behovet av åkermarken för livsmedelsproduktion i konflikt med behovet av allt större yta för samhällets exploatering. Speciellt allvarlig blir förstås denna konflikt när det handlar om övriga samhällsintressens exploatering av den allra bördigaste åkermarken.

……………..

Att det för framtiden är mycket viktigt att bevara åkermarken kan inte nog understrykas.

Hur ska framtida generationer klara försörjningen av livsmedel om det inte finns god jord att odla i?

För att säkerställa en god livsmedelsförsörjning även för kommande generationer bör den bördigaste åkermarken inte bara vara av nationell betydelse utan även tillmätas Riksintresse!

Av |2008-10-14T08:29:43+02:002008-10-14|Okategoriserade|0 kommentarer

Malmö och den goda jorden.

Malmös stadsbyggnadsdirektör Christer Larsson och miljödirektör Katarina Pelin har skrivit ett debattinlägg i Sydsvenskan “Malmö måste konsumera mindre“. De skriver bland annat:

Malmö är omgärdat av Sveriges bästa jordbruksmark och det är viktigt att hushålla med den mark vi har. Konflikter om markanvändningen är ofrånkomliga. Vi anser att marken i Malmö framför allt skall bidra till att skapa en attraktiv, tät och blandad stad. Det är resursslöseri att i så hög grad som idag utnyttja marken till en ytkrävande bilism.
Marken är för värdefull för ett så passivt användande. Färre parkeringsplatser per Malmöbo är rimligt både med hänsyn till markens och klimatets bästa. Marken bör först och främst användas till att skapa boende, arbete, parker och offentliga rum med många mötesplatser.

För oss i Den goda Jorden är frågan om inte marken först och främst bör användas för att producera livsmedel eller alternativt energi?

Läs hela artikeln.

Av |2008-10-06T15:14:47+02:002008-10-06|Okategoriserade|0 kommentarer

Blogg om ”Earth overshoot day”

I bloggen Idéer, tankar och reflektioner skriver Heiti Ernits följande med anledning av ”Earth overshoot day”.

…….

Ett antal ekonomer och forskare från Nef (New Economic Foundation) har nyligen släppt rapporten Green New Deal” (GND) där de skriver att världen är tvungen till en kraftfull mobilisering för att kunna möta de pågående och framtida problemen. Begreppet ”New Deal” myntades av presidenten Franklin D. Roosevelt på 30-talet och innebar en sällan skådad mobilisering för att kunna komma tillrätta med den ekonomiska krisen. Kriget mot terrorismen borde vara kriget mot miljöförstöring, fattigdom, svält, sjukdomar och klimatförändringar.

Vi står enligt rapportförfattarna inför en trippel sammanstörtning (’triple crunch’) bestående av finanskrisen, accelererande klimatförändringar och skenande energipriser. Detta kommer att ställa stora krav på politiker och världens makthavare. Vi kommer alla att bli påverkade – frågan är hur mycket som kan göras för att landningen skall bli så mjuk som möjligt. Hur tacklar vi arbetslösheten, skenande mat och energipriser, en oreglerad marknad, bristen på råvaror, klimatförändringar, peak-oil, svält, sjukdomar och det ökade antalet naturkatastrofer?

Frågan är komplex. Och tydligt är att det kommer att krävas multilaterala avtal och gränsöverskridande samarbete mellan länderna. Det måste till massiva satsningar på grön energi och grön teknologi, grön arbetskraft, regleringar och […]

Av |2008-10-01T17:49:04+02:002008-10-01|Okategoriserade|0 kommentarer

Hur mycket mark behövs för att försörja Sverige?

Bloggen Nidhögg har gjort nedanstående beräkning på behovet av åkermark.

För att försörja en person i Sverige med bibehållen levnadsstandard krävs 1.1 hektar till mat, 0.5 hektar till skogsprodukter och 3.5 hektar för biomassa ägnat åt drivmedel. Vi är cirka nio miljoner individer i landet vilket gör att ytan som krävs för att försörja oss är lika med 45 900 000 och Sveriges totala yta, inklusive dess sjöar, städer och golfbanor är 45 029 490, alltså måste vi importera produkter till ett värde av cirka 900 000 hektar.

Den tillgängliga jordbruksmarken är för närvarande 3 466 562, vi behöver 9 900 000 med andra ord tre gånger så mycket. Skogen upptar 23 506 500 vilket innebär att vi klarar skogsråvaran med råge, men räknar man in biomassa så blir kalkylen en annan, 31 500 000 hektar måste avsättas för att kunna tillverka energi, detta är bra mycket mer än det som erbjuds. Övrig mark är inaktuell då det gäller humanförsörjning, lägger man ihop den faktiska tillgången på 26 973 062 hektar och ställer den mot behovet på 45 900 000 hektar så inser man snabbt att vi bara har ungefär hälften av vad vi behöver och att resten importeras hit.

Frågan är, hur länge kan vi fortsätta att importera 45-50 % av vårt behov från en värld som lider […]

Av |2008-10-01T17:19:55+02:002008-10-01|Okategoriserade|0 kommentarer
Till toppen