”Den ’gröna’ staden Helsingborg klimathycklar när åkermark offras.”

Ingrid Runsten skriver i en kolumn på Sydsvenskan om bristen på samarbete mellan de västskånska städerna när det gäller nyetableringar på åkermark.
 
Helsingborgs stad skriver ett avtal med Skanska och satsar på en stor utbyggnad av Väla med mer handel och småindustri, men framför allt med logistikbyggnader. Så offras ytterligare 75 hektar åkermark. De tre stora nordvästskånska kommunerna längs E6: Helsingborg, Ängelholm och Landskrona, tävlar med varandra om att locka till sig logistikföretag.
 
Gör inte vi det så gör någon annan det, är inte mycket till argument. Och begreppet ”samhällsnytta” kan verkligen diskuteras i klimatförändringarnas spår. Det är svårt att förstå hur det kan vara klimatoffensivt att asfaltera åkermark och samtidigt medverka till att flytta ut ännu mer handel från city.
 
Den som kör längs motorvägarna ser logistikladorna överallt. Kommunerna tänker på jobben men kunde valt att samverka när det gäller etableringar för att minska belastningen på […]

Åkermark slukas av shoppingcenter

ATL rapporterar den 17 januari att vår åkermark slukas av shoppingcenter.

Svenskarnas shoppingyta per person är störst i Europa. Anders Larsson, forskare på SLU, är kritisk till att högavkastande jordbruksmark byggs sönder i Sverige och menar att det kan leda till ökad skövling av regnskog i andra länder.

En förklaring till att vi har mycket shoppingyta per person är att Sverige är ett till ytan stort land med få invånare. En annan förklaring, menar Anders Larsson, är att åkermark har ett svagt skydd i svensk lagstiftning i förhållande till många andra länder.

– Men takten som vi bygger sönder våra jordbruksmarker ökar globalt. Oavsett var vi befinner oss byggs vägar, järnvägar, flygplatser, bostäder och annat i en ständigt ökande takt, säger Anders Larsson, som också sitter med i styrelsen för föreningen Den Goda Jorden.

Men det finns exempel där kommuner gjort annorlunda. Uppsala kommun valde exempelvis nyligen att bygga verksamhet på en redan befintlig parkeringsplats och flyttade ner parkeringsplatserna under jord.

– Bara genom att använda våra onödigt stora externa handelsområden på ett bättre sätt skulle vi utan problem klara oss utan att […]

Till toppen