Ett mycket anmärkningsvärt svar på en fråga till Anders Borg i en intervju på Svenska Dagbladet.
Vilken mark vill du bygga på?
–Vi har i dag hinder för att jordbruksmark ska kunna användas för bostadsbyggande. Det tycker jag är konstigt, särskilt vad gäller våra storstadsregioner.
Jordbruksverkets presenterar idag slutrapporten från det utredningsuppdrag de haft rörande Jordbruksmarken i kommunerna fysiska planering.
Den innehåller utöver tidigare presenterade slutsatser en utblick kring hur lagstiftningen för jordbruksmarken ser ut i Tyskland, England, Danmark och Norge.
Land Lantbruk publicerade den 15 januari artikeln ”Film om jord vill väcka debatt”.
De rapporterar där från Global Soil Week i Berlin i höstas. För att sätta fart på debatten om mänsklighetens behov av produktiva jordar hade IASS tagit fram filmen ”Let’s talk about soil” (Låt oss prata om jord) fram. Se den här.
Under temat ”Tappa mark” ägnade de fyra dagar åt att diskutera hur man kan öka beslutsfattares, företags och jordbrukares förståelse för jordarnas roll för världsvid tillgång till vatten, energi och säker livsmedelsförsörjning.
Man debatterade bland annat om EU behöver en jordskyddslagstiftning samt hur man kan styra markinvesteringar utan att varken förlora jordar eller öka fattigdomen bland lokalbefolkningen.
The 68th United Nations General Assembly has designated the 5th of December as World Soil Day and declared 2015 as the International Year of Soils. The FAO Global Soil Partnership (GSP) Secretariat will serve as the Secretariat of the International Year of Soils and will establish an organizing committee composed by willing partners in order to prepare a joint plan of activities for the year. The GSP goal is to make IYS 2015 a memorable year demonstrating that the soils community can really contribute to the efforts for food security, hunger eradication, climate change adaptation, poverty reduction and sustainable development.
På European Soil Portal finns även denna illustration över markens funktioner. Se illustrationen här
På European Soil Portal har vi hittat följande illustration över över förhållandet mellan mark och mat.
Den Goda Jorden lämnade i januari 2014 ett yttrande över Rapport från expertgruppen för hållbar användning av jordbruksmark. En del i arbetet med Miljömålsberedningen.
Det bussreseprojekt som Den Goda Jordens Regionavdelning Skåne drivit med Daniel Andersson som projektledare har nu slutredivisats till Sparbanksstiftelsen Öresund som finansierat projektet.
IKEA har fått tillstånd av den Norska regeringen att bygga ett nytt varuhus utanför Oslo på några av Norges bästa åkerjordar. Ett beslut som vållat stor diskussion i vårt västra grannland.
NRK rapporterade den 26 december i art ikeln ”Önsker seg mer matjord i 100 årsgave” om ett nyårsbrev från Merete Furuberg i Norsk Bonde- og Småbrukerlag till Statsminister Erna Solberg.
De skriver bland annat:
Lederen i Bonde- og Småbrukerlaget mener et av de viktigste samfunnsoppdragene er å øke jordbruksarealet i landet og øke fruktbarheten på den matjorda vi har.
Men hun mener utviklingen går i motsatt retning og skriver at det fulldyrkede jordbruksarealet er nede på 1969-nivå, samtidig som befolkningen har økt betraktelig siden den gang. Dette har ført til at antall dekar jordbruksareal per person er på et bunn-nivå.
«Et styrket jordvern er nå nødvendig. Nedbygging av matjord må stanses. God jul og godt nyttår. Med vennlig hilsen Merete Furuberg.»
I ett pressmeddelande från Statistiska Centralbyrån den 17 december med rubriken ”Markanvändningen i Sverige 2010: Män dominerar markägandet” finner man bland annat följande statistik.
Tätorter fortsätter växa på jordbruksmark
Mellan åren 2005 och 2010 ökade tätortsarealen i Sverige med cirka 9 700 hektar, varav cirka 2 250 hektar utgjordes av åkermark. Senast motsvarande areal åkermark tagits i anspråk för tätortsexpansion var under 5-årsperioden 1990-95. Totalt under perioden 1960–2010 har omkring 67 500 hektar åkermark slukats av växande tätorter.
Ökning av tätortsareal samt därav på åkermark åren 1960–2010
Mindre än 0,3 hektar åkermark per person
En konsekvens av minskningen av åkerarealen i Sverige i kombination med den ökande befolkningen är att arealen åkermark per person blir allt mindre. I slutet av 1800-talet fanns som mest 0,7 hektar åker per person. Därefter har andelen stadigt sjunkit och var år 2010 nere i 0,28 hektar per person. Detta är ändå betydligt mer än det globala genomsnittet som vid samma tid låg på 0,22 hektar per person.