I Tjörns kommun pågår arbete med en ny översiktplan. Kommunen har valt att främst arbeta med den så kallade ”cultural planning” metoden för att nå kommunens medborgare. Flera av målen i den energi- och klimatplan som antogs 2008 av samhällsbyggnadsnämnden ligger till grund för den översiktsplan som nu håller på att utarbetas, bl.a. frågor om att inte bygga på jordbruksmark och stöd för lokal mat.
Vid Den Goda Jordens årsmöte i Eslöv den 4 mars föreläste Anders Larsson, landskapsarkitekt vid SLU Alnarp, under rubriken ”Kommunala strategier för förtätning och hushållning av åkermark?”. Här kan du se den presentation han visade.
SVT Sydnytt publicerar ikväll följande text utifrån ett inslag som sändes 19.15. Den Goda Jordens ordförande Hans Andersson tillhör de intervjuade.
Hela 19.15-sändningen kan du se här. Där intervjuas även Anders Larsson, landskapsarkitekt på SLU Alnarp. Inslaget börjar 5 min in i sändningen.
http://svt.se/embededflash/2741572/play.swf
Åkermarkerna i Skåne äts upp av bebyggelse. Nu vill Länsstyrelsen sätta stopp för den exploateringen. Men det hotar utvecklingen menar tillväxtkommunerna.
Sedan 1961 har uppåt 15 procent av åkermarken fått lämna plats för bostäder och enligt en helt färsk rapport som Jordbruksverket kommer att släppa snart har exploateringstakten ökat de senaste åren.
– Det är inte rimligt, säger Elisabet Weber, länsarkitekt.
Mycket av Sveriges allra bästa åkerjord ligger längs Skånes kuster. På samma mark expanderar tätorterna.
Utvecklingen oroar både länsstyrelsen i Skåne och organisationen Den goda jorden.
– Vår generation klarar sig men jag bävar för hur det ska gå för mina barnbarn, säger Hans Andersson, ordförande i föreningen Den goda jorden.
Staffanstorp var länge en liten ort vid ett sockerbruk men har de senaste årtionderna sett enastående tillväxt. En utveckling som man gärna ser fortsätter.
-Det byggs alldeles för lite bostäder, säger Michael Sandin (M), ordförande i kommunstyrelsen i Staffanstorp.
Men länsstyrelsen drar nu i nödbromsen och kräver en nollvision för exploatering av värdefull […]
Länsstyrelsen i Skåne län publicerar idag följande pressmeddelande
Hela remissrapporten hittar du här.
Länsstyrelsen pekar ut 14 särskilt angelägna åtgärder i förslaget till nytt åtgärdsprogram för att nå Skånes miljömål. Ett av förslagen är en nollvision för ytterligare exploatering av skånsk åkermark.
Programmet går nu ut på remiss. Alla skåningar har möjlighet att lämna synpunkter via Facebook.
Det föreslagna programmet innehåller prioriterade åtgärder att genomföra fram till och med 2016. Åtgärderna har delats upp i fem olika skånska utmaningar: Hållbara transporter, Hänsyn till havet, Hushållning med mark och vattenresurser, Skydd av natur- och kulturvärden och Hållbar konsumtion. Syftet är att förbättra möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen i Skåne.
– Förutsättningarna för att nå våra miljömål är beroende av allt miljöarbete som pågår i länet. Det är därför viktigt att alla aktörer aktivt bidrar till genomförandet, enligt Annelie Johansson, chef för Mijöavdelningen på Länsstyrelsen i Skåne län.
Åtgärdsprogrammet pekar ut 14 åtgärder som är särskilt viktiga ur ett regionalt perspektiv, däribland exploateringskompensation vid påverkan på naturen och åtgärder för att fler ska åka kollektivt.
– Länsstyrelsen vill också att kommunerna ska använda planeringen som ett verktyg för att spara på den skånska åkermarken. Vi vill se en nollvision för exploatering av värdefull åkermark, säger […]
Sydsvenskan rapporterar idag att Malmö kommun säger nej till planer på en Ekoby på åkermark. De skriver bland annat:
– Just nu är vi oerhört restriktiva när det gäller bebyggelse ute på landsbygden där vi inte har väldigt god kollektivtrafik. Vi har ett politiskt beslut om att staden ska växa inåt. Bostadsbebyggelse ska hålla sig innanför Yttre ringvägen. Jordbruksmark ska inte användas till bebyggelse, säger Kerstin Åkerwall, planchef på stadsbyggnadskontoret.
Gården är avstyckad och enligt Jörgen Sjöberg går det inte att bedriva jordbruk där längre.
– Men om någon annan så småningom vill bedriva jordbruk är området bebyggt. Har det en gång byggts bostäder kan marken inte återgå till jordbruk, säger planchefen.
Naturskyddsföreningen Mat- och Jordbruksnätverket genom Eva-Lena Rådberg publicerar idag en artikel med rubriken ”Åkermarken minskar! – Vad gör vi åt det?”.
Allt fler människor på jorden ska livnära sig på allt färre hektar produktiv åkermark. Samtidigt som befolkningen växer, håller vi på att förstöra den bästa åkermarken. Torka och erosion är stora problem i stora delar av världen, och dessutom breder städer ut sig och odlingar får ge vika. Också i Sverige bygger vi hus, vägar, köpcentra och industrier på den bästa åkerjorden utan tanke på framtiden.
Texten som pdf: Åkermarken är hotad
ATL rapporterade igår:
Samhället har ett ansvar att hushålla med jordbruksmark i planeringen, skriver länsstyrelsen i Östergötland och ämnet ska dryftas på ett seminarium.
Ansvaret att hushålla med jordbruksmark regleras i miljöbalken, men frågan har enligt länsstyrelsen kommit i skymundan de senaste decennierna.
Det krävs en ökad förståelse för ett långsiktigt bevarande av jordbruksmarken för att klara utmaningar om miljö och global livsmedelsförsörjning.
Därför är det av största vikt att kommuner och planeringsansvariga tar ställning till frågan om hushållning med jordbruksmark, skriver myndigheten på sin hemsida.
Seminariet anordnas torsdagen den 8:e mars och medverkar gör forskare, organisationer och myndighetsföreträdare.
Sydsvenskan uppmärksammar vår prisutdelning vid årsmötet i söndags.
Anders Larsson – landskapsarkitekt och prefekt vid Sverige lantburksuniversitet i Alnarp – prisas för sitt försvar av åkermarken och sina krav på kreativt stadsbyggande. – Grundproblemet är det kommunala planmonopolet, slår han fast.
LOMMA. Anders Larsson anser att lokala intressen i alltför stor utsträckning styr den svenska planeringsprocessen.
– Fö r lokala politiker och tjänstemän är det ofta bekvämare att bygga på obebyggd mark än att förtäta redan befintliga stads- och bymiljöer, Då slipper de konflikter.
– Tyvärr drabbar detta åkermark och natur. Planeringsmässigt borde därför åkermark bli ett riksintresse, säger Anders Larsson.
Pedagogiska exempel, träffsäkra argument, globala utblickar och lokala data forsar ur honom. Det var väl just detta flödande engagemang som åkermarksvärnande föreningen Den goda jorden belönade honom för med 5 000 kr plus ett diplom i helgen.
– De senaste 20 åren har globalt lika mycket åkermark som hela USA:s odlingsbara areal försvunnit: mestadels på grund av torka och ändrat klimat men i Sverige huvudsakligen på grund av asfaltering och bebyggelse.
– Så kan det i nte fortsätta. Marken behövs för att producera mat, säger Anders Larsson.
Han tycker det finns mycket att lära av länder som Tyskland, Holland och Danmark när det gäller såväl landskaps- som stadsplanering.
– […]
Land Lantbruk uppmärksammar idag vår prisutdelning vid årsmötet i söndags.
Landskapsarkitekten Anders Larsson mottog i helgen ett diplom och 5000 kronor från föreningen Den Goda Jorden, som belöning för sitt engagemang för att värna åkermarken.
Grundproblemet med exploateringen av åkermark i Sverige är det kommunala planmonopolet, anser Anders Larsson. Lokala intressen styr alltför ofta planeringsprocessen vid exploatering, menar han:
– För lokala politiker och tjänstemän är det ofta bekvämare att bygga på obebyggd mark än att förtäta redan befintliga stads- och bymiljöer, Då slipper de konflikter, säger Anders Larsson i en intervju i Sydsvenska Dagbladet. Han tycker att jordbruksmarken i planeringen borde klassas som ett riksintresse.
När det gäller både landskaps- och stadsplanering har Sverige mycket att lära av länder som Danmark, Tyskland och Nederländerna, anser Anders Larsson. Ett annat viktigt problem med den svenska stadsplaneringen menar han är att man tillämpar samma plansystem oavsett om det gäller glesbefolkad landsbygd eller folktäta storstadsregioner.
Bloggaren Cornucopia? Evig tillväxt i en ändlig värld? skriver idag ett inlägg där han applicerar frihetens filosofi på miljö och ändliga resurser.
Han skriver bland annat:
Förbrukning av ändliga resurser blir alltså m0rd. Samma sak om man t ex bygger hus på jordbruksmark, som gör att färre människor kan få mat i framtiden. Då berövar man massor med människor deras framtid, dvs m0rd.
Å andra sidan så är många av de friheter vi har idag en konsekvens av just förbrukandet av ändliga resurser. Om vi hindrar förbrukandet av ändliga resurser berövar vi miljarder människor deras (tillfälliga) frihet. Dvs förpassar dem i slaveri.
Redan Erik Axel Karlfeldt avslutade dikten ”Till en jordförvärvare” med följande rader:
Men den som hejdar växtens fart
och lägger jord igen
begår en synd av större art
än den som dräper män.
Gå annorstädes hän och driv
ditt spel till slemt förvärv
och skona markens gröna liv
för dina lustmord, järv!