Månad: april 2011

Tätare stad lockar mer

Ingen kommer i framtiden att vilja bo i en glest befolkad bilstad med stora trista ytor. Det skriver landskapsarkitekten Anders Larsson och kommunpolitikern Olle Benner i en debattartikel i Sydsvenskan idag.

Frågan om förtätning av stadsbebyggelsen fortsätter att väcka debatt och frammana slagord, men sällan använder man sig av de enklaste fakta och befintlig statistik.

Vem har rätt?

Bor vi i svenskar glest eller tätt? Finns det potential i en förtätning?

Faktum är att vi bor väldigt glest. Ett stort land med en liten befolkning skapar inte direkt behov av att tränga ihop sig. En rapport från 2006, Urban-rural relations in Europe, visar också att Sverige, tillsammans med några östeuropeiska stater, har störst andel ”artificiell” yta per 1000 invånare i hela Europa. Artificiell betyder här hårdgjord yta och sådana slösar vi med.

För den skeptiske räcker det med att skriva in ”Malmö” på någon kartsida på webben, zooma ut lite och jämföra Malmö med Köpenhamn. Man upptäcker då att Köpenhamn inte bara får in cirka tre gånger så mycket människor på samma yta som Malmö, utan man har också bättre tillgång till gröna rekreationsområden.

Men är det problematiskt att sprida ut sig om man nu har mycket mark till förfogande?

Ja, på två sätt, nämligen att man tar god jordbruksmark i anspråk och att man skapar så tråkiga städer.

Läs hela inlägget här.

Var rädd om åkermarken!

I Barometern skrev Staffan Ljungar (C), Ann-Cristin Fredriksson (C) och Anders Andersson (C) en debattartikel den 20 april.

I detaljplanen för Smedby, Flygstaden, ingår åkermark som tillhör den mest välskötta och högst avkastande åkermarken i Kalmar kommun.

Denna mark avser man nu att exploatera till industri- och gatumark. I första hand är det tänkt att småindustrier ska etablera sig här.
Vi vill inte stoppa samhällets utveckling men med tanke på kommande generationers möjlighet att producera giftfria svenska livsmedel måste vi till varje pris värna om åkermarken. Kalmar kommun har dessutom antagit en vision bestående av fyra viktiga delar, av vilken en är att vara en Ekologiskt hållbar kommun. Att då samtidigt föreslå exploatering av delar av kommunens absolut bästa åkermark verkar inte särskilt klokt och framsynt.

Visst går det att importera mat just nu, men vad skulle hända om en kärnkraftsolycka liknande den i Japan inträffade i Europa? Det kan få till följd att stora jordbruksområden för lång tid framåt skulle bli oanvändbara för produktion av livsmedel på grund av radioaktivt nedfall. Ingen tror väl att vi i det läget kan importera giftfri mat till låga kostnader.

Majoriteten i Kalmar kommun säger sig vilja värna om den gröna näringen, som sysselsätter ett stort antal personer både i primärproduktionen, det vill säga lantbrukare, och även i förädlingsledet såsom KLS-Ugglarps, Kalmar Lantmän, Arla och Guldfågeln. Dessutom sysselsätts i nästa led ett flertal andra småföretagare som servar ovanstående, exempelvis åkerier, maskinstationer, elektriker, rörmokare, verkstäder med flera.

Vi tror att det finns många fördelar med att ta fram lämpligare mark för dessa mindre industriföretag runt om i kommunens tätorter som Rockneby, Läckeby, Hagby, Tvärskog etc. Då får man samtidigt underlag till dessa orters lokala företag, affärer, skola och annan service.

Vi vill varna för att för all framtid förstöra våra bästa åkermarksområden i kommunen. Författaren Mark Twain lär en gång ha sagt: Åkermark nyproduceras inte och därför måste vi vara rädda om den åkermark som finns.

Ingen utredning av åkermark i Eslöv

Skånska Dagbladet rapporterar den 20 april att Eslövs kommunfullmäktige avslagit en motion om en ”kartläggning av lantbrukets och tätorternas ömsesidiga påverkan”.

Man bör se upp med var man bygger nya bostäder, så att inte värdefull åkermark går förlorad. Den åsikten tycktes de flesta vara överens om under kommunfullmäktiges möte i måndags. Ändå blev det avslag på en motion med just det budskapet. Det är Hans Andersson (C), även ordförande i intresseföreningen Den goda jorden, som skrivit motionen. Han vill att Eslöv gör en ”kartläggning av lantbrukets och tätorternas ömsesidiga påverkan”.

Kartläggningen ska bland annat ringa in vilka åkermarker man bör bevara, och kunna fungera som ett viktigt redskap i samhällsplaneringen. Henrik Wöhlecke (M), själv lantbrukare och också han medlem i föreningen, delar Hans Anderssons syn på saken.
– Vikten av att behålla den goda jorden kan inte nog poängteras, kommenterade Wöhlecke i talarstolen.

Ändå röstade han nej till motionen.
– Motionären föreslår en omfattande kartläggning som skulle vara mycket resurskrävande, enligt miljö- coh samhällsbyggmasfförvaltningen. Därför måste motionen avslås, menade Wöhlecke som hade medhåll av S.

Den Goda Jorden noterar att en likalydande motion i Falkenberg resulterat att Falkenbergs kommun skrivit ett brev till Länsstyrelsen i Halland med en uppmaning till dem att ta initiativ så att man får en bättre överblick över vilka marker som bör bevaras. Det kanske kan vara en väg att gå även i Eslöv?  Läs mera här.

Brev till statsminister Fredrik Reinfeldt m fl

Till

Statsminister Fredrik Reinfeldt
Miljöminister Andreas Carlgren
Civil- och bostadsminister Stefan Attefall
Landsbygdsminister Eskil Erlandsson
Susanne Gerland, Miljödepartementet

Åkermark och SOU 2009:45

Vi inom föreningen Den Goda Jorden har uppmärksammat att regelverket för kommunernas fysiska planering av mark nu är under översyn efter att SOU 2009:45 (Riksintressen och Miljökonsekvenser) lämnat ett betänkande som utskottsbehandlats och ligger på miljödepartementet för beredning.

Nuvarande regelverk, Plan och Bygglagen, har inte ändrats med avseende på att kommunerna har ansvaret för den fysiska planeringen av mark, inkluderat den knappa resursen åkermark. Kommunpolitiker är valda för att se till den egna kommunens bästa och kan med nuvarande regler inte egentligen lastas för omdömeslöshet, när de köper in och anvisar åkermark att bygga på. Nationellt leder detta emellertid till suboptimering och är ingen bra organisation för hantering av en så viktig fråga.

Ovan nämnda utredning föreslår en översyn av regelverket på så sätt att ökad hänsyn och kontroll måste tas till miljöbalkens kapitel 3 paragraf 4 (Åkermark är av nationellt intresse och få först bebyggas om inget annat alternativ finns). Här har kommunerna varit väl vidlyftiga och inte tagit tillräcklig hänsyn.

Åker utgör bara 8% av landytan, så det finns i de allra flesta fall gott om annan mark att bygga på.

Vi i föreningen Den Goda Jorden vill med anledning av ovanstående göra ett inspel till de beslutsfattare som berörs av frågan och har ansvar för att komma fram till en lösning på problemet.

Beredningsarbetet för framläggande av proposition till Riksdagen har, så vitt vi vet, ännu inte påbörjats. Vi tycker att det är mycket angeläget att Miljödepartementet tar sig an ärendet snarast.

Om inget görs snart ser vi ingen annan lösning än att åkermark måste betraktas som riksintresse för att ge åkermarken det skydd den så väl behöver.

Med vänlig hälsning

För Den Goda Jorden ideell förening.

Hans Andersson
Ordförande

PS!   Bifogar vår broschyr och några versrader som en av våra medlemmar skrivit ner i syfte att snabba på beredningsarbetet. DS.

En hektar om dagen försvinner
och fyra (en hel familj) blir utan bröd och får bekymmer
Reinfeldt, se till att dina mannar beslutar
Att åker bevaras och inte förbrukas

Det kommunala självstyret är akilleshäl
Det må upphöra vad gäller det här
Besluta snabbt att urbana byggen
må ske på annan mark än den som ger oss mat och råg i ryggen

Reinfeldt, hör vår bön
Låt inte vår sak ligga i den långa kön
När Du vår önska uppnått
Vi Dig hylla för Din framsynthet och att Du förstått!

Claes Sandahl medlem i Den Goda Jorden

Jordbruksmarken grund för Skånes livsmedelsindustri

I landskapet odlas våra livsmedel. Kanske tar vi det för givet, mat finns ju alltid att köpa i affären. Men åkermarken utgör basen för en hel sektor i Skånskt näringsliv. Livsmedelsnäringen utgör ett av de mest utmärkande industriklustren i Skåne, med flera högspecialiserade branscher inom primärproduktion, förädling och förpackning.

Det skriver Åsa Odell, ordförande i LRF Skåne och Lotta Törner, VD för Skånes livsmedelsakademi på landskapsobservatorium.se.

Läs hela inlägget här.

Risken för svält i Sverige och Japan

Den Goda Jordens vice ordförande Irene Oskarsson, som även är riksdagsledamot för KD och sitter i miljö- och jordbruksutskottet, publicerar idag följande debattartikel i Expressen.

Japaner kämpar i spillrorna av sitt land med att förse drabbade med de basala behoven. Tak över huvudet och mat för dagen. Även ett rikt land kan kastas över ända av okontrollerade krafter. Nu kan Japan importera både mat och förnödenheter av en villig omvärld. Men vad händer när importmöjligheterna begränsas av en global brist? Japan delar med Sverige dilemmat att vi långt ifrån är självförsörjande vad gäller livsmedel.

Åkermark är inte något vi kan tillverka. Det är en ändlig resurs som tar tusentals år av hårt arbete av både natur och människa för att möjliggöra och få brukbar. De öppna landskap av stenfria åkrar med odlingsbar jord som vi ser breda ut sig i landskapet måste respekteras. Vi har Sveriges godaste åkerjordar i sydvästra Skåne där så kallad baltisk moränjord brukats och förädlats av kunniga bönder under århundraden.

I Sverige lägger vi betong och stål för att uppföra hus och vägar på jord vi sen inte får tillbaka. I Skåne har hittills tio procent av den bästa åkerjorden försvunnit. Utöver detta planeras enbart i Skåne och Halland ytterligare nästa lika mycket läggas under bebyggelse, vägar och järnvägar de närmsta åren.

Vi måste hitta alternativ till att förbruka ändliga och fossila resurser för vår energiframställning. Jordbruket kan framställa bioenergiprodukter som ersätter olja samtidigt som det fortsätter bidra till livsmedelsförsörjningen. En hektar raps kan ge 1200 liter biologisk olja för uppvärmning eller fordonsdrivmedel. Samtidigt kan rapsen användas till fodermjöl som ett led i djurhållningen. Parallellt med att vi bryter oljeberoendet måste vi säkra vår åkermark.

Konkurrensen om den befintliga och potentiella uppodlingsbara marken påvisar det ohållbara i att förlita sig på import som alternativ till egen produktion. Vi importerar i dag mer än hälften av vår mat. Men vad händer om knapphändigheten skulle börja accelerera? Vid en livsmedelskris ser var och en till sitt eget lands behov i första hand. Vår möjlighet till självförsörjning blir då en akut fråga.

Vi kan inte fortsätta som vi gör i dag. Vem värnar om vår åkermark? De som primärt bär ansvaret, våra kommuner, väljer alltför ofta att prioritera en etablering med möjlighet till nya arbetstillfällen framför möjligheter till bevarad livsmedelsproduktion. Åkermarkens status måste lyftas till att bli ett riksintresse där man regionalt samordnar bevarandet och utvecklandet av åkermark. Alternativt måste kommunerna visa genom tydliga markeringar i sina översiktsplaner att man är beredd att se till att den bästa åkermarken inte för all framtid förstörs.

Det var längesen vi svalt i Sverige. Men de senaste veckornas utvecklingen i Japan visar oss hur sårbart vårt samhälle trots allt är. Värdet av att försäkra oss mot svält var något som man för ett par generationer kunde ge vittnesmål om. Kommer vi klara att bespara framtida generationer att slippa svält på samma sätt som vi gjort?

Trelleborg lockar arbetskraft med världens bästa jordbruksmark

I en platsannons på Trelleborgs kommuns hemsida försöker de locka sökande genom att lyfta fram det bästa i kommunen. En av de saker de framhåller är att Trelleborg har världens bästa jordbruksmark. Detta kanske är ett tecken i tiden att åkermarken nu värderas högre än tidigare. Samtidigt är det bara att hoppas att Trelleborgs kommun nu inser att de inte ska exploatera mer åkermark.

Att bygga på åkermark är ingen miljöåtgärd

Miljöpartiet de Gröna i Höganäs har lämnat synpunkter vid samrådsbehandling av ”Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby” samt tillhörande Miljökonsekvensbeskrivning. I denna kan man läsa följande.

4. Att bygga på åkermark är ingen miljöåtgärd

I Miljökonsekvensbeskrivningen kan man (sid 6) läsa följande:

Jordbruksmark tas i anspråk (…) vid en utbyggnad enligt planförslaget. Utifrån ett hushållningsperspektiv är det negativt att jordbruksmark bebyggs. Samtidigt utgör jordbruket i sig en källa för miljöpåverkan genom näringsläckage till mark och vatten. Vid ett genomförande av planförslaget skulle jordbruket upphöra samtidigt som anläggningar för dagvatten skulle genomföras. Dessa förväntas ha en positiv effekt för vattenkvaliteten i Görslövsån, Skälderviken och Öresund.

Planen lyfter alltså fram jordbrukets negativa miljöpåverkan genom näringsläckage (ingenting sägs om giftläckage) och framställer det som positivt för miljön att bebygga jordbruksmark. Att försöka rättfärdiga bebyggelse på fin jordbruksmark av dessa skäl anser vi inte är acceptabelt. Vill man minska näringsläckaget och giftspridning från jordbruket är satsningar på ett ekologiskt hållbart jordbruk en rimligare väg att gå.

Att bygga på åkermark kan aldrig bli en miljöåtgärd, utan bör betraktas som dålig resurshushållning även om jordbruksmark ibland måste tas i anspråk för bebyggelse.

Läs hela yttrandet här.

Våra ändliga naturresurser

Jordbruksmark ska brukas, den ska inte bebyggas med industrier och varuhus. Det anser Peter Harström, Tunabygdens geologiska förening och Jan-Olof Blomberg, Naturskyddsföreningen i Borlänge i en insändare i Dalarnas Tidningar den 8 april. Där de vädjar till Borlänge kommun att tänka mer långsiktigt och leva upp till visionen om en hållbar kommun.

Kommungruppsmöte i Halmstad

Den Goda Jordens kommungrupp har på Lizzies café mött ordföranden i kommunens nya Samhällsbyggnadsutskott, kommunrådet Henrik Oretorp (c). Oretorp berättade om sitt miljöengagemang och sade sig dela Den Goda Jordens ambition att så långt möjligt värna god åkermark. Men det är svårt att på kort sikt få till en förändring bland annat för att en stor del av planerade områden är just på sådan mark. Arbetet med en ny översiktsplan inleds med en delutredning om markanvändningen och kartering av olika markers kvalitet – i bästa fall i regional samverkan. På mötet diskuterades också hur gruppen kan medverka till att den nya skriften ”Hopp för jorden” blir läst av beslutsfattare, opinionsbildare, lärare och intresserade.