Månad: april 2011

Om hållbar samhällsutveckling

Claes Sandahl, Färgelanda, Medlem i LRF och Den Goda Jorden ideell förening, skriver idag i en insändare i Skånska Dagbladet om hållbar samhällsutveckling. Begreppet ”hållbar samhällsutveckling” förekommer i många sammanhang. I företags miljöpolicys, i kommuners plandokument, i motioner till Riksdagen med flera. Det har blivit ett modeuttryck, där ingen förklarar konkret vad som menas.

Läs hela insändaren här.

Protokoll från årsmötet

Den Goda Jorden ideell förening höll sitt årsmöte i Slöinge församlingshem den 6 mars. Vid mötet var 41 medlemmar närvarande. I anslutning till årsmötet delades belöning ur Anders Stenströms minnesfond ut till Gunnel Bengtsson. Som inbjuden talare till årsmötet talade Peter Einarsson utifrån temat ” Den svenska åkermarken i ett globalt perspektiv.”. Protokollet från Den Goda Jordens årsmöte hittar du här.

Nytt bostadsområde planeras på åkermark i Kävlinge

Skånska Dagbladet rapporterar idag om Kävlinge kommuns planer på ett nytt bostadsområde på åkermark.

Snart är landsbygden mellan Hög och Löddeköpinge ett minne blott. Kommunen planerar ett nytt bostadsområde för runt tusen nya invånare i den östra delen av Löddeköpinge. I samband med planeringen av en ny väg som ska föra genomfartstrafiken runt de centrala delarna av Löddeköpinge, planerar kommunen också för ett nytt bostadsområde mellan Löddeköpinge och Hög.
På ett 400 000 kvadratmeter stort område ska villor blandas med radhus och flerfamiljshus på upp till tre våningar.

Läs hela artikel här.

Snabba på utredningen om att skydda åkermarken

I tidningen Västerbygden idag finns en artikel om en av Den Goda Jordens engagerade medlemmar Claes Sandahl som under några år även var ledamot i styrelsen.

Claes Sandahl, lantbrukare på gården Hagane i Färgelanda, har skrivit en dikt till statsminister Fredrik Reinfeldt för att skynda på en utredning om att skydda åkermarken.
– På det här sättet hoppas jag kunna skynda på utredningsprocessen och att det ska leda till ett framsynt beslut, säger Claes Sandahl, som är engagerad i Föreningen Den Goda Jorden.

Claes och Inger Sandahl driver sedan 20 år tillbaka en mjölkgård strax utanför Färgelanda.
– Jag var ekonomichef på det som en gång var Volvo Dalslandsverken och numera är IAC i Färgelanda och hoppade av för att bli mjölkbonde , säger Claes.
Han blev Krav-bonde 1995 och har levererat mjölk till Arla fram till nu. Men numera är han pensionär och har slutat med mjölkproduktionen. I stället föder han upp kvigir för leverans till Conny Carlsson på Hede.

Översiktsplan
Det var i  samband med att Färgelanda kommun gjorde en översiktsplan(ÖP 2006) år 2005 som Claes engagerade sig i föreningen Den Goda Jorden.
– Jag var mycket engagerad i olika möten och samråd inför översiktsplanen och nog den ende som inte var politiker som var med på mötena, säger Claes.
Kommunen ville satsa på sjönära boende och bygga både industrier och bostäder på åkermark nära tätorten.
– Jag reagerade starkt på de planerna  och kom på det sättet i kontakt med Anders Stenström och var med på det första mötet när föreningen Den Goda Jorden bildades, säger Claes Sandahl, som också satt med i styrelsen sedan föreningen bildades 2005.

Rovdrift
Idag har han hoppat av styrelsearbetet, men är fortfarande medlem i föreningen Den Goda Jorden som startades för att hindra rovdriften på bra åkermark nära tätorterna.
Det är framför allt i Skåne och södra delarna av Sverige som föreningen har fäste.
Man räknar med att ca 400(ska vara 4000) hektar av den bästa åkermarken försvunnit på tio år i Sverige. Ytterligare 9000 hektar åkermark är i farozonen i Skåne och Halland de närmaste 25 åren.
Den Goda Jorden arbetar för att den bästa åkermarken ska skyddas som ett riksintresse. Men tre riksdagsmotioner i frågan har avslagits, med hänvisning till en statlig utredning(SOU 2009:45) som idag ligger på miljödepartementet.
– Jag ringde upp och frågade vad som händer och fick reda på att man ännu inte har någon på departementet som ansvarar för utredningen, säger Claes Sandahl.

Frusterad
– Det gjorde mig frusterad på allvar och därför satte jag mig ner och skrev en dikt riktad direkt till statsminister Fredrik Reinfeldt, säger Claes.
Den sittande utredningen har underrubriken ”Riksintressen och miljökonsekvenser”. Uppdraget är att titta på hur olika typer av riksintressen – naturreservat, kulturvärden, kraftledningar, kraftverk med mera får för konsekvenser.
Den Goda Jorden och även LRF har arbetat för att jordbruksmark ska kunna vara ett riksintresse.

Planmonopol
– Det finns en rad problem på vägen. Det kommunala planmonopolet och det kommunala självstyret är ett hinder. Inom LRF värnar man äganderätten – dvs att markägaren ska få bestämma över sin mark, säger Claes Sandahl som nu hoppas att hans dikt till Reinfeldt ska kunna sätta fart på utredningen.
– Det är bråttom. Allt mer åkermark tas i besittning, medan befolkningen och värdssvälten ökar. Liksom klimatfrågan är det här en ödesfråga inte bara för politiker utan också för alla företag som är måna om sin miljöprofil, menar Claes Sandahl.
Han har försökt påverka matjättar som Coop, ICA, Axfood, Arla med flera att inte bygga på åkermark.
– Det är som att slå undan benen för sig själv när man arbetar med livsmedel, anser Claes Sandahl.

Claes Sandahls dikt till statsminister Fredrik Reinfeldt.

Beträffande åkermarken

En hektar om dagen försvinner
och fyra (en hel familj) blir utan bröd och får bekymmer
Reinfeldt, se till att dina mannar beslutar
Att åker bevaras och inte förbrukas
Det kommunala självstyret är akilleshäl
Det må upphöra vad gäller det här
Besluta snabbt att urbana byggen
må ske på annan mark än den som ger oss mat och råg i ryggen
Reinfeldt, hör vår bön
Låt inte vår sak ligga i den långa kön
När Du vår önska uppnått
Vi Dig hylla för Din framsynthet och att Du förstått!

Dags att skydda matjorden

I bloggen Trädgården Jorden – det civiliserade Eden skrev Gunnar Rundgren ett inlägg 2009 om hoten mot åkermarken. Han avslutar inlägget så här:

De flesta städer, hus och vägar byggs på åkermark. I Kina omvandlas 600 000 hektar om året till hus och vägar. I Sverige har 345 000 hektar täckts med vägar.
Det är ironiskt att folk är upprörda över att jordbruksmark tas i bruk för produktion av biobränsle medan de gladeligen kör sin bil – med bensin – på asfalterad åkermark.

Det är hög tid att vi får en internationell konvention för matjorden. Vilket parti tar initiative för att Sverige driver frågan, t.ex. i UNEP?

Läs hela inlägget här.

Ett liknande inlägg har även publicerats på Newsmill.

Tankar kring matpris och mark

På VK-bloggen(Västerbottens-Kuriren) skrev Jan Nilsson ett inlägg om mat och åkermark den 20 februari. Han skriver bland annat:

Vi har gjort av med mycket av vår bästa jordbruksmark. Mycket har lagts under betong, asfalt och gräsmattor. Det har varit billigt och lättsamt och vi har hittills klarat oss utan marken. Jag tror att vi nu måste  tänka långsiktigt miljö- och marknadsekonomiskt och se till att så mycket som möjligt av bra odlingsmark sparas. Det kan hända att våra barn och efterkommande inte kommer att ha lika lätt att framställa ”billiga” matvaror. Det är troligt att deras mat måste tas fram med mindre energi. Då kan vi behöva all ”premiummark” vi har. Man kan glädjande nog spåra den tanken i nyare översiktsplaner runt om i Sverige. T.ex. i Uppsalas. (Sök på ”jordbruksmark” i dokumentet)

Jag tror att vi ska ta in budskapet när internationella veterankapitalister investerar i jord och ”freda” så mycket bra odlingsmark vi kan, inte bara i söder. Skulle energin bli mycket dyrare i en framtid blir transporterna också det och hela Sverige behöver mat.

Läs hela blogginlägget här.