Månad: mars 2010

Hur klarar vi en värld med 9 miljarder människor?

Den 10 mars arrangerades ett seminarium på Vetenskapsakademien med rubriken ”Hur klarar vi en värld med 9 miljarder människor?” Föreläsare var bland andra ärkebiskop Anders Wejryd, Lisa Sennerby Forsse, rektor vid SLU, Hans Rosling, professor vid Karolinska Institutet, och Kjell Aleklett, professor vid Uppsala universitet. Moderator för seminariet var Anders Wijkman, Tällberg Foundation.

Föredragen kan ses på SVT Play uppdelat i tre delar. Jag rekommenderar särskilt ärkebiskopens inledande föredrag!

Här kan du se del 1

Här kan du se del 2

Här kan du se del 3

Rädda åkermarken

Per-Erik Nilsson aktiv i Den Goda Jordens kommungrupp i Lund har skrivit en insändare i Lokaltidningen Lund. Han avslutar insändaren så här;

Ett träd som sågas ned kan planteras om, en nedlagd bilindustri, ett varv eller en läkemedelsindustri kan återuppstå, men en kvadratmeter åkermark som är bortschaktad, asfalterad, bebyggd är förstörd och kan aldrig ersättas. Möjligen kan nästa istid ställa allt till rätta igen.
Det är väl långt.
Reagera, nu.
Snart är det för sent.

Läs hela insändaren här

Yttrande angående översiktsplan i Lund

Den Goda Jordens kommungrupp i Lund har skrivit ett yttrande angående Lunds översiktsplan. Nedan följer ett kort utdrag ur yttrandet. Läs hela yttrandet här.

Den kalkrika baltiska moränleran, som sydvästra Skåne begåvats med, har unika egenskaper för att uthålligt producera mat av hög kvalitet. Denna åkerjord har en enastående förmåga att kunna leverera växttillgängligt vatten över en hel växtsäsong så att skörd kan fås även en sommar helt utan regn. Detta kan vara värt att beakta när man förutspår ett mer nyckfullt klimat. Den baltiska moränen ger därtill upp till fyra gånger så stor avkastning jämfört med åkermark i andra delar av Skåne.

………….

Avslutningsvis förutsätter vi också att innan beslut tas i denna viktiga fråga, det görs klart vem som enligt dagens regelverk har ansvaret för att det (åtminstone) inom planeringsperioden finns mat att tillgå. Är det kommunen (i kraft av sitt s k planmonopol), staten, marknadskrafterna eller den enskilda lantbrukaren utanför Lunds tätort.

Fysisk planering av tätortsnära landsbygd i Sverige och Danmark

Hur behandlas den tätortsnära landsbygden, och då främst jordbruksmarken, i den fysiska planeringen? Med den frågan som grund gjordes denna översiktliga studie av det svenska och det danska planeringssystemet, under tidig höst 2009. Studien avslutas med en jämförelse av och en diskussion kring de båda systemen, med syfte att se om det finns positiva danska metoder för att skydda jordbruksmark i planeringen, vilka skulle kunna prövas i Sverige. Projektet utfördes av Eva-Marie Samuelson, student vid landskapsarkitektprogrammet SLU Alnarp, under nio veckors kontorspraktik på LRF Skåne. Handledare var Lisa Germundsson, LRF Skåne.

Sammanfattning
I Sverige värderas jordbruksmarken efter ett klassificeringssystem stiftat på 70-talet. Systemet delar in jordbruksmarkerna i klass 1 till 10, varav de tre bästa klasserna 8 till 10, är landets bästa sett ur odlingsperspektiv. Samtliga jordar i topp-tre klasserna finns i Skåne, till stor del på den västa sidan. Samma sida av Skåne växer nu i hög takt, tack vare läget i Öresundsregionen. På femton år beräknas hela regionen växa med upp till en kvarts miljon invånare, varav en stor del av dessa tros bosätta sig på den svenska sidan av sundet. Utvecklingen är i grund och botten något positivt, men då städerna och tätorterna i västra Skåne till stor del omges av landets bästa åkermark är det, med hänsyn till hushållningen av den resurs marken utgör, av vikt att exploateringen utförs på ett klokt sätt.

Dagens fysiska planering i Sverige riktar sig först och främst mot tätortens välmående och utveckling. De verktyg som kommunernas planerare har att tillgå lägger störst fokus på bebyggelse medan åkermarksklassificeringen från 70-talet saknar en stark förankring i plansystemet.

I Danmark utgör jordbruket en viktig näring för hela landets ekonomi. Inom den fysiska planeringen tar jordbruket plats bredvid bebyggelseutvecklingen i de uppsatta kraven för det kommunala planarbetet. Verktyg för att säkra värdefulla jordbruksverksamheters plats i planeringen tas fram i form av jordbruksanalyser. År 2007 genomfördes en strukturreform i Danmark, vilken skakade om hela myndighetsstrukturen och förde det danska systemet för fysisk planering betydligt närmare det svenska. Omställningen är av stor
betydelse för arbetet med planläggingen av Danmark. Vissa tendenser tyder på en förändring av den traditionella planeringen, som en effekt av strukturreformen.

Jordbruksmark har en tydligare roll inom fysisk planering i Danmark om man jämför med Sverige. Ett antal grundläggande avvikelser i Danmark leder fram till den slutsatsen.

  • Zoneringen – tack vare att även det öppna landskapet tilldelats en zon finns en tydligare motpol till tätorternas ökande yta i planeringen.
  • Statens redogörelse av intressen – tack vare ett antal samlande dokument blir visionen för landets utveckling tydlig och en helhetsbild skapas.
  • Miljøcentrens breda vetorätt – hårdare tyglar för statens förlängda arm ger dem bättre möjlighet att bevaka statens intressen i planläggningen.
  • Jordbruksanalyser – de nya jordbruksanalyserna lyfter fram jordbruket och dess marker som en verksamhet.
  • Ekonomi – jordbruket är en viktig resurs för den danska ekonomin.
  • Tradition – två tredjedelar av Danmarks yta utgörs av jordbruksmark, vilket gör verksamheten påtagligt närvarande över hela landet.

Läs hela studien här

Hallands Nyheter granskar Varbergs översiktsplan

Hallands Nyheter startade i veckan en artikelserie med anledning av Varbergs kommuns förslag till ny översiktsplan.

Läs första artikeln här.
Läs andra artikeln här.
Läs tredje artikeln här.

Den Goda Jorden har i det avslutade KSLA-projektet uppvaktat Varbergs kommun för att få dem att ta större hänsyn till bevarande av åkermark.

Läs projektsammanfattning här.

Den Goda Jordens kommungrupp har skrivit ett brev till Varbergs kommun med anledning av översiktsplanen.

Läs brevet här.

I Länsstyrelsens Handlingsplan – så genomför vi de regionala miljömålen i Hallands län står det bl a följande om Varberg;

I Varbergs ÖP uttalas att god jordbruksmark i möjligaste mån ska bevaras och endast får tas i anspråk om alternativ saknas.

Det ska bli spännande att se om man lever upp till detta eller i vanlig ordning lyckats kringgå det lagskydd som åkermarken faktiskt har idag i Miljöbalken och Plan- och bygglagen.

Globala behov kräver även lokalt ansvar

Gunnel Bengtsson (C), kommunråd i Halmstad skiver idag en debattartikel i Hallandsposten under denna rubrik som hon inleder så här:

För en långsiktigt hållbar utveckling fordras det produktion av livsmedel för att föda världens befolkning och produktion av förnybar energi för att ersätta fossila bränslen. Detta är globala behov som också kräver lokalt ansvar. En nödvändig resurs för produktion av livsmedel och energi är odlingsmark.

Från att under några decennier varit en resurs av mindre värde är åkermarken åter skyddsvärd och det nationella miljökvalitetsmålet ”God hushållning med mark” kräver att jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas.

Läs hela debattartikeln här.

Uppdrag: Rädda goda jorden

Inför Den Goda Jordens årsmöte publicerade Skånska Dagbladet en artikel där ordförande Hans Andersson och styrelseledamoten Torsten Winther kommer till tals.

– Det går inte att fortsätta att rulla ut villamattor över den finaste jordbruksmarken. Vi måste stanna upp och se vad som håller på att hända, varnar Hans Andersson, ordförande i föreningen ”Den goda jorden”, och menar att det på sikt inte kommer att finnas nog med mat för jordens befolkning om de rikaste jordarna används som tomtmark.

Läs hela artikeln här.