Trelleborgs Allehanda publicerade den 21 februari artikeln ”Kvinnliga företagare vill se högre hus”.
De skriver att den kvinnliga företagarföreningen Viqtoria i Trelleborg i en skrivelse till samhällsbyggnadsnämnden i Trelleborg uppmanat kommunen att bygga högt inne i staden för att slippa använda fin åkermark till bostäder. Med en bättre rörlighet på bostadsmarknaden behöver man inte bygga så många nya villor på åkermarken, menar de kvinnliga företagarna.
Skånska Dagbladet publicerade artikeln ”Länsstyrelsen sågar Burlövs framtidsplan” den 13 februari.
De skriver bland annat att Länsstyrelsen påpekar att det krävs särskilda samhällsintressen för att berättiga till bebyggelse på jordbruksmark.
Länsstyrelsen skriver i sitt yttrande att myndigheten inte delar kommunens uppfattning att bostadsbebyggelse i allmänhet är sådana ”väsentliga samhällsintressen” att det berättigar till bebyggelse på jordbruksmark. I stället efterlyses en beskrivning över hur befintliga bostadsområden kan utvecklas och förtätas.
Kommunekologen Christine Guillet i Nyköping satte ned foten när en omfattande exploatering skulle ske på bekostad av tätortsnära åkermark. En vallåker som stoppar näring från bebyggelse som annars skulle ha runnit ut i ån och vidare ut till ett övergött innanhav har ett givet värde.
Det kan förstås tyckas att en åker mer eller mindre inte gör någon skillnad, men det gör det. Då inte bara för dess miljö- och naturvärdens skull, utan också för dess produktionskraft.
Detta rapporterar Södermanlands Nyheter på ledarplats den 11 februari ”Om åkern åker”.
Läs även ”Villaområde på åker stoppades”
Svea Jord & Skog publicerade den 11 februari artikeln ”Att bygga på åkermark fördyrar för samhället”
Artikeln som bygger på en intervju med Anders Larsson, SLU Alnarp inleds så här:
Sverige är ett mycket glest befolkat land. Trots det behöver vi cirka en miljon hektar mer åkermark för vår livsmedelsförsörjning än vad vi har tillgänglig inom våra gränser. En del av förklaringen är att vi helt enkelt asfalterar mycket åkermark.
I den avslutande faktarutan görs följande kommentar:
Sedan slutet på 90-talet är det enligt Miljöbalken inte tillåtet att använda jordbruksmark till något annat än livsmedelsproduktion. I praktiken har den lagen inte haft någon funktion. Ett av skälen är enligt landsbygdsminister Eskil Erlandsson att ingen gått till domstolen och överklagat ett detaljplaneärende där man bebygger jordbruksmark. Man har helt enkelt accepterat när marken exproprierats. En jordbrukare i Örebro län har nu överklagat detaljplanen för en järnvägsverkstad utanför Hallsberg. Det ärendet har inte avgjorts än.
ATL publicerade den 8 februari en artikel baserad på en intervju med föreningens vice ordförande Irene Oscarsson.
I artikeln ”Tunga röster för att bygga tätare” i Hallandsposten den 4 februari skriver de att flera tunga remissinstanser instämmer i det som många laholmare redan har sagt om kommunens framtidsplan. Bygg tätare på färre platser och lämna den goda jorden i fred.
I Lantbrukets Affärer publicerades den 25 januari artikeln ”Striden om marken”.
I artikeln efterlyser de i stället för lagstiftning frivilliga och lokala överenskommelser och nya modeller för att bevara åkermark. Det kan handla om avtal mellan markägare och kommun där kommuner som beslutar att inte bygga mer på åkermark – vilket gynnar fastighetsägarna i staden – kan kompensera de stadsnära markägarna. I Malmö provas en intressant modell med en krans av vindkraftverk på den mark som ligger närmast stadsbebyggelsen, och som tillåter fortsatt brukande, förhindrar bebyggelse och även kompenserar markägarna med nya arrendeintäkter för verken.
Helsingborgs Dagblad publicerade den 21 januari artikeln ”Vi planerar som vi var kvar på 70-talet”. Med anledning av Jordbruksverkets senaste rapport om exploatering av åkermark och Länsstyrelsen i Skånes förslag om en nollvision för exploatering av åkermark har tidningen intervjuat Anders Larsson på SLU Alnarp.
Han tycker att Sverige skulle kunna dubbla sin befolkning utan att behöva bygga på någon jordbruksmark. Men tycker politikerna vuxit fast i ett 70-talstänkande. Och välkomnar länsstyrelsens önskan om ett totalförbud för exploatering av stadsnära åkermark.
Anders Larsson erhöll förra årets belöning ur Anders Stenströms minnesfond. Årets belöning delas ut i samband med föreningen Den Goda Jordens årsmöte i Eslöv söndagen den 17 mars.
Följande citat är hämtat ur artikeln ”Det är väldigt dumt att bygga bort åkermark” i Land Lantbruk 9 januari.
– Befolkningen växer kraftigt och klimatförändringarna kan leda till att stora delar av det södra jordklotet får problem att framställa livsmedel och försörja sig. Det finns en risk att vi kommer att återgå till 1800-talets geopolitik med tvister om den rättmätiga ägaren till jordbruksmark och färskvatten. Därför är det väldigt dumt att bygga bort den åkermark som vi har i Sverige, säger Bo Pellnäs.
Skånskan.se rapporterar den 16 januari i artikeln ”Många svar om Framtidsplanen” att några invånare i Ysby varit väldigt negativa till att låta jordbruksmark bli tomtmark.
Planeringssekreterare i Laholm Karl-Axel Jansson kommenterar:
– Det är lite känsligt område i Ysby, och det är dessutom bra jordbruksmark, det blir nog diskussion om det. Och Ysby ligger så nära Laholm med så det är möjligt att det stryks.
Vi hoppas att Laholms kommun tar sitt förnuft till fånga och slutar att exploatera sin fina åkermark.