Miljömålsnytt
Länsstyrelsen i Skåne ger ut ett nyhetsbrev Miljömålsnytt vars senaste nummer är ett specialnummer med anledning av att de i slutet av förra året lanserade ett nytt åtgärdsprogram: Skånska åtgärder för miljömålen 2012-2016.
Varför ställa åkermark mot logistik?
Under rubriken ”Ingen motsättning” skriver Gösta Hultén på Intelligent Logistik ett inlägg i Helsingborgs Dagblad den 21 januari att Skåne behöver både åkermark och logistikytor. Inlägget är ett svar på ett debattinlägget ”Gör all lantbruksmark i Skåne till riksintresse”, signerat Piper och Steneroth Sillén.
Hultén skriver bland annat: Men att ställa just de i sammanhanget få kvadratmetrarna som används för ny logistik mot Skånes cirka 200 miljoner kvadratmeter jordbruksmark, är feltänkt.
Ta DSV:s nya logistikanläggning vid motorvägen öster om Landskrona. Den ger cirka 550 nya jobb till staden och Helsingborgsregionen. Detsamma gäller övriga nya logistikanläggningar i större städer, som skapat tusentals nya jobb och dessutom är nödvändiga för landets varuförsörjning. I dessa varseltider är få nyinvesteringar mer jobbskapande än logistiketableringar. Det är därför kommunerna slåss om dem.
Vi i den goda jorden inser att det även behövs logistikanläggningar, men förstår inte varför de måste ligga på åkermark och som i fallet med DSV:s nya anläggning, på den absolut bästa åkermarken som finns att uppbringa i landet. Det finns mycket annan mark att placera dem på som inte är lämplig att odla på. Ska vi ha svenska jordbruksprodukter att transportera i framtiden måste vi vara varsamma med den åkermark vi har kvar.
Vi planerar som vi var kvar på 70-talet
Helsingborgs Dagblad publicerade den 21 januari artikeln ”Vi planerar som vi var kvar på 70-talet”. Med anledning av Jordbruksverkets senaste rapport om exploatering av åkermark och Länsstyrelsen i Skånes förslag om en nollvision för exploatering av åkermark har tidningen intervjuat Anders Larsson på SLU Alnarp.
Han tycker att Sverige skulle kunna dubbla sin befolkning utan att behöva bygga på någon jordbruksmark. Men tycker politikerna vuxit fast i ett 70-talstänkande. Och välkomnar länsstyrelsens önskan om ett totalförbud för exploatering av stadsnära åkermark.
Anders Larsson erhöll förra årets belöning ur Anders Stenströms minnesfond. Årets belöning delas ut i samband med föreningen Den Goda Jordens årsmöte i Eslöv söndagen den 17 mars.
Flera partier i Eslöv vill värna åkermarken
Skånskan.se rapporter den 16 januari i artikeln ”MP värnar åkermarken” att Miljöpartiet i en motion till kommunfullmäktige föreslår att Eslöv, i väntan på nationella styrmedel, ”utformar egna riktlinjer för att minska exploateringstrycket på jordbruksmarken”. Fler partier i Eslöv har tidigare tagit ställning för åkermarken.
Det är på tiden att politiker i kommunerna börjar ta ansvar för att värna åkermarken. Hoppas att fler går i Miljöpartiet i Eslövs fotspår.
Svårare att bygga på åkrarna med ny vision
Helsingborgs Dagblad publicerade den 30 december artikeln ”Svårare att bygga på åkrarna med ny vision”.
Samtidigt som befolkningen i Skåne ökar och nya bostäder behöver byggas vill länsstyrelsen värna hårdare om åkermarken. I stället förespråkas förtätning vilket också är huvudinriktningen i Helsingborg.
En rad utbyggnadsplaner på de mindre orterna i kommunen har av olika skäl dragit ut rejält på tiden. I en del fall beror det på att länsstyrelsen gått emot förslagen eftersom värdefull jordbruksmark skulle tas i anspråk och/eller riksintressanta natur- och kulturområden beröras. Allerum/Hjälmshult är ett exempel.
Framöver kan det bli ännu svårare att bygga på landet. I det nya regionala åtgärdsprogrammet för miljökvalitetsmålen 2012-2016 talar länsstyrelsen till och med om ”nollvision” ifråga om att utnyttja den värdefullaste åkermarken i västra och södra Skåne för nya bostäder. Och en sådan vision kan förenas med en stark skånsk utveckling, anser länsarkitekt Elisabet Weber.
I åtgärdsprogrammet som utgår från de nationella miljömålen sägs bland annat att ”på lång sikt måste huvuddelen av exploateringen i Skåne ske inom tätortsområdena genom hållbar förtätning av befintliga städer och tätorter”. Det heter också att ”det finns en stor potential till förtätning och exploateringen av åkermark kan därför begränsas”.
Idéerna om en nollvision har kritiserats av olika kommuner och […]
Bottenbetyg till skånskt miljöarbete
Helsingborgs dagblad publicerade den 14 december artikeln ”Bottenbetyg till skånskt miljöarbete”.
Länsstyrelsen är mer pessimistisk än tidigare: Skånes miljömål kommer inte att nås till 2020.
– Vi gör uppföljningar varje år och nu ser det mer dystert ut än tidigare. Insatserna är helt enkelt inte tillräckliga. Ju närmare vi kommer 2020, desto tydligare blir det att det är så, säger länsstyrelsens miljöstrateg Susanne Dahlberg.
Skånes miljömål bygger på de 16 nationella målen som i sin tur är kopplade till internationella överenskommelser. ”Ingen övergödning”, ”Frisk luft” och ”Bara naturlig försurning” är några exempel. Vilket av dem som är längst ifrån att förverkligas går inte att säga.
– Alla är allvarliga. Vi har också bedömt trenden – om det ser ut som att utvecklingen går åt rätt håll. Sex miljömål av tolv som bedöms regionalt har fått pil ner, vilket är negativt, konstaterar Susanne Dahlberg.
Vems fel är det att miljömålen inte uppnås?
– Det görs jättemånga insatser på olika plan. Problemet är att det på många områden inte finns tillräckliga styrmedel. Antingen att lagen inte är tillräckligt stark eller att det inte satsas tillräckligt mycket pengar.
Den dåliga luften, som bland annat Helsingborg har problem med, lyfts fram som ett exempel på när lagen inte räcker […]
Skydda Skånes värdefulla jordbruksmark
Carl Piper, jordbrukare i Skåne och Marianne Steneroth Sillén, ordförande Naturskyddsföreningen i Skåne län har skrivit debattartiken ”Skydda Skånes värdefulla jordbruksmark” publicerad i Helsingborgs Dagblad den 13 december.
Ska världens munnar mättas, mer bioenergi, fibrer och andra råvaror från åkern tas fram behöver jordbruksmark skyddas från exploatering. Länsstyrelsen i Skånes ”nollvision” för exploatering av jordbruksmark är ett steg i rätt riktning, men inte tillräckligt. Länsstyrelsens ord väger tyvärr lätt när kommunerna planerar hur marken ska användas.
FN-organet FAO beräknar att världens befolkning växer till cirka 9 miljarder personer fram till år 2050. Matbehovet i världen ökar med cirka 60 procent under samma period, oräknat att drygt 800 miljoner människor redan i dag inte får tillräckligt med mat. Samtidigt konkurrerar jordbruket, främst med växande tätorter, om marken och vattnet. Jordbruksmark världen över omvandlas i snabb takt och på ett irreversibelt sätt till bland annat bostadsområden, vägar, köpcentra, fabriker och parkeringsplatser.
Länsstyrelsen i Skåne har formulerat en nollvision för exploatering av jordbruksmark. Ändå hamnar motsvarande över 11 000 fotbollsplaner i Skåne under asfalt och betong de närmaste åren.
Större delen av marken hör till världens mest tåliga, stabila och högavkastande åkermark. Varje hektar man inte odlar i Skåne innebär därmed att mer än en hektar […]
Kommunernas översiktsplaner ger inte tillräcklig vägledning
Bara ett fåtal av de skånska kommunerna ger i sin översiktsplan besked om vilka områden utanför tätort som är lämpliga respektive olämpliga för ny bebyggelse. Det konstaterar Länsstyrelsen i en rapport om markhushållningen i Skåne.
Rapporten ” Får jag lov i öppna landskap?” presentas i dag i samband med Stadsarkitektdagen. Länsstyrelsen har besökt alla Skånes kommuner för att granska översiktsplaner och ärenden om bygglov och förhandsbesked. De viktigaste förbättringsområdena är dessa:
Kommunernas översiktsplaner ger inte tillräcklig vägledning när det gäller markkonflikter utanför tätort. Medborgarens möjlighet att förutse hur den offentliga makten kommer att agera är därför liten, vilket är ett problem ur demokratiskt och rättssäkerhetsperspektiv.
– Den som vill bygga utanför tätort behöver kunna förutse vad som är möjligt, säger länsarkitekt Elisabet Weber.
Natur- och kulturmiljövärden tillgodoses inte tydligt i ärenden om lov och förhandsbesked. Det är önskvärt att det framgår tydligare av beslutet vilka allmänna intressen som berörs av tänkt bebyggelse och motiven till beslutet.
– Samtidigt kan vi konstatera att Länsstyrelsens planeringsunderlag inte är tillräckligt bra och vägledande för kommunerna. Vi tar med oss erfarenheterna i vårt fortsatta arbete med att stödja kommunerna i deras utveckling av översiktsplanerna, säger Elisabet Weber.
Femmor lyfter fram åkrars betydelse
Lokaltidningen Mellanskåne publicerade den 19 november artikel ”Femmor lyfter fram åkrars betydelse”.
En stor lyftkran som slår bort all villabebyggelse, kaninhotell och bo på lantgård. Förslagen på hur relationen mellan människa och jordbruksmark kan stärkas var många bland eleverna i årskurs 5 på Östra skolan i Eslöv.
Under en temadag fick femmorna på Östra Skolan i Eslöv fundera på hur vi kan värna om den åkermark som faktiskt ger oss mat men tävlar med en växande bebyggelse.
– I Skåne har vi fantastiska jordar, som är i världsklass. Men de konkurrerar med städerna som breder ut sig, säger Lisa Björk.
Hon och Jonna Milton stod bakom temadagen. De läser till landskapsarkitekter på Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp. Deras examensarbete handlar om relationen mellan människa och vårt produktiva landskap, det vill säga det landskap som förser oss med mat.
Morgondagens konsumenter
I ett samarbete med Leader-projektet ”Stad och land – hand i hand” som genomförs av Den goda jorden, anordnar de två kreativa workshops. Ett med femmorna på Östra skolan och ett med lantbrukare. Infallsvinklarna är olika: barnen är morgondagens konsumenter medan bönder redan vet att jorden är viktig.
Deras val av examensarbete har väckt en del förvåning.
-Jordbrukslandskapet är som en vit fläck. Det […]
Bygg inte på åkermarken
Kvällsposten/Expressen publicerar den 16 november debattartikeln ”Bygg inte på åkermarken” skriven av LARI-PITKÄ KANGAS, kommunalråd (MP) Malmö stad och PETER LANGERBECK, ordförande i LRF kommungrupp Malmö
Den globala trenden är tydlig. Fler och fler väljer att bosätta sig i städer och 2030 kommer 60 procent av jordens befolkning att bo urbant. Det är en utmaning men innebär också en oerhörd potential för hållbar stadsplanering och skyddandet av värdefull åkermark. I denna kontext träder sex skånska kommunstyrelseordföranden fram och hävdar att det är varje kommuns rättighet att bygga villamattor på Europas bästa jordbruksmark.
Men klimatkrisen och behovet av att säkra åkermark som en resurs är en global såväl som en lokal uppgift. Börjar det kommunala plan-monopolet att användas som ett slagträ i debatten mellan kortsiktiga ekonomiska intressen och långsiktig miljönytta har vi hamnat väldigt snett i lagstiftningen.
Kommunstyrelseordförandena i våra grannkommuner: Staffanstorp, Kävlinge, Trelleborg, Vellinge, Lomma och Svedala finner det förolämpande att de anklagas för att inte tänka på sina kommuninvånares framtid.
Men på vilket sätt gagnas invånarna i Skåne, nuvarande och kommande generationer, av utbyggnaden med asfalterade ytor och monokulturella gräsmattor?
Långsiktiga frågor som till exempel förhindrandet och reducerandet av klimateffekterna eller hur den biologiska mångfalden ska öka lyser med sin frånvaro i […]