”Den goda jorden” visar på ett feltänk
Östgötatidningen publicerade den 7 mars debattartikeln ”Den goda jorden” visar på ett feltänk” skriven av Bengt Ohlsson och Pär-Martin Hedberg, Barabor.
Burlövs plan ifrågasatt
Sydsvenska Dagbladet publicerade den 24 februari artikeln ”Burlövs plan ifrågasatt”.
De skriver:
Flera skånska kommuner vill bygga på jordbruksmark. I Burlöv är Kronetorpsområdet norr om Arlöv aktuellt. Här tänker man sig en ny och attraktiv stadsdel.
Det tycker Länsstyrelsen är en mindre bra idé. Odlingsmarken behövs i framtiden för landets och världens livsmedelsförsörjning.
– Nollvisionen är inget idiotstopp. Men kommunerna måste övertyga oss om att undantag är motiverade, sade landshövding Margareta Pålsson nyligen.
Burlövs kommun tycker att nya bostäder håller som motivering. Länsstyrelsen ser hellre att man bygger nytt och på höjden inom befintlig bebyggelse.
Hopp för åkermarken?
Gunnar Rundgren skriver på sin blogg Trädgården Jorden – det civiliserade Eden om två av våra medlemmar som verkligen drabbats av exploateringen av åkermark.
– Vi såg egentligen en lysande framtid. Vi hade gjort alla hundår med marknadsföring och nu skulle vi skörda, säger Göran Göransson och fortsätter. Läget var vår största fördel och vår nackdel, skulle det visa sig.
Eva och Göran Göransson på Västragård i skånska Burlöv hade hittat ett sätt att få sitt lantbruk lönsamt. De blev i stället överkörda av andra marknadskrafter. På den mark som de arrenderat från kommunen och brukat sedan 1986 ligger i dag motorvägen och ett köpcentrum, Stora Bernstorp.
Grävskopor skrapar bort åkermarken och det växande kornet på Eva och Göran Göranssons gård
Vi berättar paret Göranssons historia i boken Jorden vi äter. Kanske det finns en lite ljusning för åkermarkens ställning i Sverige
Åkermark får ge vika
Två aktuella exempel där åkermarken får ge vika för kommande exploatering.
Hallandsposten rapporterade den 25 februari i artikeln ”Klart för köp av jordbruksmark” att Jordbruksverket givit Laholms kommun förvärvstillstånd för 23 hektar jordbruksmark för att utvidga Nyby industriområde söderut.
Med anledning av prisnivån på över tio miljoner samt att ägandet övergår från fysisk till juridisk person krävs förvärvstillstånd från Jordbruksverket för att köpet ska gå igenom.
Helsingborgs Dagblad rapporterar den 25 februari i artikeln ”Tio hus planeras mot grannars vilja” att Mark- och miljödomstolen beslutat att länsstyrelsen skulle ompröva ett beslut om att avslå en begäran om att upphäva en detaljplan. Länsstyrelsen avslog dock på nytt begäran om att upphäva detaljplanen.
De skriver:
Länsstyrelsen poängterar att det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten, något som får göras inom vida ramar. Ett kommunalt beslut om en detaljplan bör bara upphävas om man anser att kommunen har gjort en felaktig avvägning mellan olika intressen eller om handläggningen skett på fel sätt i kommunen. Det tycker man inte har varit fallet den här gången.
Årsmöte 2013
Den Goda Jorden ideell förening kommer att hålla sitt årsmöte söndagen den 17 mars kl 13 på Hotell Stensson i Eslöv.
Årsmötet inleds med att landshövdingen i Skåne Margareta Pålsson föreläser under temat ”Skånes åkermark är värdefull”.
Inbjudan med dagordning hittar du här.
Verksamhetsberättelse, Ekonomisk redovisning och verksamhetsplan hittar du här.
Anmälan om deltagande senast 10 mars till Berte Museum, Slöinge 0346 – 40513, Hans Andersson, Stehag 0413 – 34361, eller info(a)dengodajorden.se
Önskas lunch à 125 kronor på Hotell Stensson kl 12 meddela detta vid anmälan.
Är du intresserad av samåkning/bussresa från Berte Museum i Slöinge meddela detta vid anmälan.
Kvinnliga företagare vill se högre hus
Trelleborgs Allehanda publicerade den 21 februari artikeln ”Kvinnliga företagare vill se högre hus”.
De skriver att den kvinnliga företagarföreningen Viqtoria i Trelleborg i en skrivelse till samhällsbyggnadsnämnden i Trelleborg uppmanat kommunen att bygga högt inne i staden för att slippa använda fin åkermark till bostäder. Med en bättre rörlighet på bostadsmarknaden behöver man inte bygga så många nya villor på åkermarken, menar de kvinnliga företagarna.
Länsstyrelsen sågar Burlövs framtidsplan
Skånska Dagbladet publicerade artikeln ”Länsstyrelsen sågar Burlövs framtidsplan” den 13 februari.
De skriver bland annat att Länsstyrelsen påpekar att det krävs särskilda samhällsintressen för att berättiga till bebyggelse på jordbruksmark.
Länsstyrelsen skriver i sitt yttrande att myndigheten inte delar kommunens uppfattning att bostadsbebyggelse i allmänhet är sådana ”väsentliga samhällsintressen” att det berättigar till bebyggelse på jordbruksmark. I stället efterlyses en beskrivning över hur befintliga bostadsområden kan utvecklas och förtätas.
”Vi behöver mer åkermark”
I artikeln ”Vi behöver mer åkermark” i Sydsvenskan den 5 februari säger Skånes nya landshövding Margareta Pålssons att byggande på åkermark ska undvikas nästan till varje pris.
Världens befolkning ökar och många tar sig från fattigdom till medelklass. Då äter man mer och andra saker. Det påverkar livsmedelsförsörjningen. Vi kommer att behöva mer mark att odla på.
– Jag kan förstå om kommunpolitiker inte tycker att den viktigaste delen av deras uppdrag är att tänka på världens livsmedelsförsörjning. Men staten måste göra det.
Rapporten ”Tätare Skåne”
Strukturbild för Skåne presenterade den 1 februari rapporten ”Tätare Skåne ”.
Hur ska Skåne möta en växande befolkning och dess krav på bostäder och arbetsplatser och samtidigt värna om Europas bästa åkermark? Hur kan Skåne arbeta med förtätning för att skapa en mer hållbar utveckling? Och hur analyseras effekten av täthet?
I rapporten Tätare Skåne beskrivs och illustreras enkla verktyg för att analysera förutsättningarna till förtätning på ortsnivå. Utifrån detta kan den kommunala planeringen laborera med olika strategier för att nå det som eftersträvas med förtätningsåtgärderna. För att illustrera var och hur förtätning lämpligast bör lokaliseras och placeras, somt vilka funktioner som bör ingå, har sex indikatorer tagits fram och sammanställts i en värderos. Rapporten avslutas också med en praktisk tillämpning av indikatorerna och värderosen i tre skånska orter: Landskrona, Svedala och Klippan.