Etikett: Rapporter

Exploatering av jordbruksmark 2011-2015

Jordbruksverket presenterar idag rapporten ”Exploatering av jordbruksmark 2011-2015”. Rapporten visar att jordbruksmark exploateras i samma omfattning som tidigare. Den totala exploateringen åren 2011–2015 ligger på 2 916 hektar jämfört med den föregående perioden 2005-2010 då motsvarande siffra var 3 014 hektar.

Störst areal jordbruksmark exploateras i Skåne – 672 hektar, Västra Götaland – 439 hektar och Östergötland – 321 hektar. Detta är län som har mycket jordbruksmark. Ser man till exploaterad jordbruksmark i relation till den totala arealen jordbruksmark i länet är det Halland som har högsta exploatering med 1,7 promille. På kommunnivå är det Linköping som har exploaterat mest jordbruksmark 118 hektar och som andel av jordbruksmarken har Järfälla exploaterat 3,82 procent.

Rapporten hittar du här

Jordbruksmarkens värde

Jordbruksverket har tagit fram tre skrifter om jordbruksmarkens värde som ger argument för att bevara jordbruksmarken som en produktionsresurs för framtida generationer.

Det är dels en övergripande skrift ”Jordbruksmarkens värde” och dels två skrifter som beskriver kommunens möjligheter att arbeta med jordbruksmarkens värden; ”Kommunens möjligheter att bevara och utveckla jordbruksmarkens värden” och ”Ett stödverktyg för kommunens arbete med jordbruksmarken”.

 

Markhushållning i planeringen – Jordbruksmarken i Skåne

Länsstyrelsen Skåne har tagit fram ett nytt planeringsunderlag: Markhushållning i planeringen – Jordbruksmarken i Skåne.

Planeringsunderlaget kan du hämta eller läsa här.

I ett följebrev till planeringsunderlaget skriver Länsstyrelsen i Skåne:

Skåne har Sveriges bästa jordbruksmark och markhushållningsfrågor i Skåne handlar ofta om jordbruksmark. Ny bostadsbebyggelse, lokaler för verksamheter samt infrastruktur kräver utrymme och gör att trycket på den oexploaterade marken är hårt.

Länsstyrelsen har tagit fram ett planeringsunderlag som ska ge vägledning och underlag vid kommunens markanvändningsbeslut. Detta är en del av Länsstyrelsens uppdrag kring uppföljning, stöd och underlag till kommunerna i den fysiska planeringen. Länsstyrelsen har tidigare uppmärksammat frågan om markhushållning och jordbruksmarken i samband med det regionala åtgärdsprogrammet för miljökvalitetsmålen.

Planeringsunderlaget ger en bakgrund till frågan om markhushållning – med fokus på jordbruksmarken i Skåne – och sätter in frågan i ett regionalt, nationellt och globalt sammanhang. Rapporten visar hur Länsstyrelsen Skåne ser på jordbruksmarkens värde i kommunernas planering, ur ett resurshushållningsperspektiv och som en regional och mellankommunal fråga.

Planeringsunderlaget är tänkt att användas tillsammans med några av Jordbruksverkets rapporter och vägledningar: Exploatering av jordbruksmark 2006-2010, Väsentligt samhällsintresse? Jordbruksmarken i kommunernas fysiska planering, Kommunens arbete med jordbruksmarkens värden: ett stödverktyg, Jordbruksmarkens värden samt Kommunens möjligheter att bevara och utveckla jordbruksmarkens värden.

Här kan du hämta eller läsa dessa rapporter och vägledningar.

 

 

Miljömålsberedningens slutbetänkande

Här kan du läsa Miljömålsberedningens slutbetänkande. Den Goda Jorden kommer att lämna ett yttrande över detta slutbetänkande och vi tar gärna emot era synpunkter.

I Miljömålsberedningens slutbetänkande går det att läsa följande i sammanfattningen som rör en hållbar användning av mark:

Hållbar användning av jordbruksmark

En förutsättning för jordbrukslandskapets värden är själva brukandet av marken. Ett fortsatt svenskt jordbruk, där de negativa miljöeffekterna kan hanteras inom pågående produktion, är därför en av förutsättningarna för att uppnå en långsiktigt hållbar markanvändning. I takt med de ökade anspråken på marken anser vi att det är mycket viktigt att bevara jordbruksmarken och att skapa förutsättningar för ett konkurrenskraftigt jordbruk. Eftersom den svenska jordbrukspolitiken är en del av EU:s gemensamma jordbrukspolitik krävs även insatser på EU-nivå för att åstadkomma en långsiktigt hållbar användning av jordbruksmark.

Markanvändningen har också betydelse för att minska utsläppen av växthusgaser. Genom att minska utsläppen från organogena jordar och öka kolinlagringen kan jord- och skogbruket bidra till att nå både nationella mål och internationella åtaganden.

Ekologisk produktion är ett viktigt komplement till det konventionella jordbruket för att uppnå en hållbar användning av jordbruksmark. Särskilt den biologiska mångfalden gynnas av ekologisk produktion eftersom kemiska bekämpningsmedel inte är tillåtna och längre och mer varierande växtföljder tillämpas.

Vi föreslår därför:

  • · Etappmål om bevarande av jordbruksmark.
  • · Etappmål om en gemensam jordbrukspolitik som främjar en långsiktigt hållbar användning av jordbruksmark.

Vi lyfter även fram tre särskilt angelägna frågor genom bedömningar:

  • · Förutsättningar för att bevara och stärka ett öppet och variationsrikt landskap.
  • · Ett livskraftigt svenskt jordbruk kan stärka odlingslandskapets natur- och kulturvärden.
  • · Skapa förutsättningar för minskade utsläpp av växthusgaser från skogs- och jordbruksmark.

Jordbruksmarken – en naturresurs att förvalta

Länsstyrelsen i Jämtland har tagit fram en skrift som ska ge ett kunskapsunderlag om jordbruksmark i Jämtlands län och en gemensam grundsyn kring värdet av jordbruksmarken.

Läs hela skriften här.

I skriften presenteras Länsstyrelsens grundsyn kring jordbruksmark

Vid handläggning av olika typer av ärenden som direkt eller indirekt berör jordbruksmark har Länsstyrelsen denna samlade grundsyn:

Ur ett framtida mat- och energiperspektiv är det problematiskt att jordbruksmarken bebyggs, försumpas eller växer gen, särskilt med hänsyn till miljö- och rättviseaspekter i ett globalt perspektiv. Problematisk är även byggnation i anslutning till jordbruksmark, också i mindre skala. Jordbruksmarken är en platsbunden naturresurs, som tar lång tid att skapa och har stor betydelse för landskapsbilden. Vår jordbruksmark är speciell då den har en naturligt hög
produktionsmässig kvalitet och utsätts för relativt låg grad av slitage.

Betesmarker är, tack vare att de betas, ofta rika på biologisk mångfald, vilket i sig är en försäkring inför ramtiden. Jordbruksmark levererar många livsviktiga ekosystemtjänster. Med ökad nederbörd och temperaturökning kan klimatet för odling i vår region komma att bli ännu bättre än i dag, samtidigt som förutsättningarna för andra platser kan bli sämre. Behovet av livsmedels- och energiproduktion kan öka i framtiden, även om ekonomiska intressen saknas i dag. Med hänsyn till försiktighetsprincipen är det därför viktigt att se på jordbruksmarken som en platsbunden naturresurs och därför bevara den.