Exploatering av jordbruksmark

John Andersson, som för Jordbruksverket utreder hur jordbruksmark kan graderas, skriver på plattformen ”Den svenska maten – om livsmedelsstrategin” om exploatering av jordbruksmark.

Frågan om exploatering av jordbruksmark är inte helt enkel. Å ena sidan är det viktigt att vi har bra mark att odla vår mat på och andra sidan är det viktigt att få bra och billiga bostäder.

Äganderätten till marken är en annan viktig aspekt. Bonden ska ju ha rätt att göra vad hen vill med sin mark. Mot detta står samhällets behov av att säkra livsmedel för sin befolkning.

Jordbruksverkets ståndpunkt när det gäller exploatering av jordbruksmark är att man ska följa lagstiftningen (så klart!)

I miljöbalkens 3 kapitel 4 paragraf står att:
Jord- och skogsbruk är av nationell betydelse.

Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.

Det innebär alltså att man, för varje område där man ska ta jordbruksmark och bygga på, ska […]

Ge produktiv åkermark bättre skydd

Om livsmedelsproduktionen ska öka måste Miljöbalken revideras så att produktiv åkermark klassas som väsentligt samhällsintresse i exploateringsärenden, skriver Göran Nilsson, agronom från Ängelholm i en debattartikel i ATL.

I diskussioner kring den urbana expansionen framhålls ibland att det är billigare att bygga på åkermarken än att förtäta i staden.

Men om livsmedelsproduktionen ska öka, livsmedels­beredskapen höjas och åkermarkens användning diversifieras av hälso- och klimatskäl – då kanske det finns anledning att räkna in en mängd ”osynliga” värden på åkermarken i olika kalkyler och planeringsstrategier.

Propåer har framförts om att åkermark skulle kunna innefattas i begreppet ”riksintresse” i den fysiska planeringen. Om det finns en stark opinion kanske lagstiftarna kan nås av önskemål om att revidera Miljöbalken så att produktiv åkermark får en annan tyngd och bättre skydd i relation till vad som anges som ”väsentliga samhällsintressen” i exploateringsärenden.

Vem tar på sig rollen som ”åkermarkskramare” för att värna den goda svenska jorden?

Läs hela debattartikeln här.

Av |2020-06-02T18:05:09+02:002020-06-02|Debattartikel, Insändare, Okategoriserade|0 kommentarer

Låt åkermarken få ett lagligt skydd.

Den Goda Jordens ordförande Anne-Marie Lindén och ordförande i LRF:s kommungrupp, Ängelholm Bengt Nilsson skriver idag i en debattartikel i HD, NST och Sydsvenskan att asfalterade ytor som vägar och parkeringsplatser kommer aldrig att producera något som människor kan leva av.

Åkermarken är en ändlig resurs. Låt den därför få ett lagligt skydd och inte som nu vara varje kommuns angelägenhet.

Hur åkermarken används måste samordnas regionalt, och helst nationellt. Jordbruksverket bör ha en mer aktiv roll när det gäller att slå vakt om åkermarken. Plan- och bygglagen behöver ändras så att länsstyrelserna får rätt att ingripa mot en detaljplan som strider mot Miljöbalkens regler om jordbruksmark.

Rent vatten och åkermark blir sannolikt två av de viktigaste resurserna i en icke alltför avlägsen framtid.

Läs hela debattartikeln här.

Detaljplanering, lagstiftning och rättsfall

Detaljplanekonferensen ”Planbestämmelser som verktyg – hur blir visionen verklighet?” arrangerades av SKL och Boverkets PBL kompetenssatsning i oktober 2017. Johan Larsson, SKL föreläste där under rubriken ”Att verka på en juridisk spelplan”. Plan- och bygglag och miljöbalk, kommunallag och förvaltningslag – när stadsbyggnadsidén ska bli juridiskt bindande i detaljplanen gäller det att vara insatt i regelverket som styr innehållet. Vi gör en genomgång av lagstiftningen med fokus på detaljplanering och rättsfallens betydelse.

Hans powerpoint kan du se här (Den sista halvan är mest relevant för vår sak)

Förbjudet bygga på jordbruksmark med ändring i miljöbalken?

Är det slut med villaområden och motorvägsavfarter som byggs på jordbruksmark? En föreslagen ändring i miljöbalken kanske kan få den effekten.

Den frågan ställer sig Tobias Robinson, Tyrens på deras Miljöbloggen i ett inlägg publicerat den 4 oktober.

Om detta stämmer och det blir så som han skriver kan detta bli den enskilt största förbättringen av skyddet av jordbruksmark under föreningen Den Goda Jordens tioåriga historia. Vi väntar med spänning på det kommande lagförslaget.

Läs blogginlägget ”Förbjudet bygga på jordbruksmark med ändring i miljöbalken?” här.

Av |2016-10-05T07:37:00+02:002016-10-05|Okategoriserade|1 kommentar
Till toppen