Om Daniel

Denna skribent har ännu inte fyllt i någon information.
Hittills har Daniel skapat 980 blogginlägg för.

Kommunen hotar livsmedelsförsörjningen

I Corren den 10 september skriver Mats Tobiasson, Agronom från Sätuna, som bland annat arbetat med rådgivning och försök i lantbruket, en debattartikel med rubriken ”Kommunen hotar livsmedelsförsörjningen”.

Vårt samhälle är helt beroende av åkerjord och i Sätuna är åkermarken bra eller mycket bra, skriver Mats Tobiasson. Han menar att Linköpings kommun är på väg att förstöra odlingsmark med sina exploaterinsplaner för Sätuna.
Översiktsplanering är svårt. Frågestunden med planerarna i onsdags kväll den 5 september i Kaga bygdegård om planerna för Sätuna bekräftade det, och att åkerns samhällsvärde negligeras i planeringen.

Åkermarken i Sätuna är bra eller mycket bra, och får ett allt större värde. Bara 2 procent av svenskarna arbetar med lantbruk, men cirka 95 procent av vår mat kommer från jord- och trädgårdsbruk. Vårt samhälle är alltså helt beroende av åkerjorden, så länge den nu räcker: Världsbefolkningen blir större, jordförstöring minskar arealen, och våra höga skördar har vi bland annat tack vare ändliga resurser som fosforn i konstgödsel och olja som drivmedel. Utan dessa minskar skördarna radikalt, men ändå försöker vi dessutom ersätta olja med åkergrödor. Detta blir en svårlöst ekvation.

Efterfrågan på mark stiger globalt, och från 2002 till 2010 ökade priserna i snitt med 400 procent. Sverige hör till […]

Av |2012-09-21T17:05:49+02:002012-09-21|Okategoriserade|0 kommentarer

Hur tillåts lokala intressen förstöra jordbruksmarken i Sättuna?

I Corren den 21 september skriver Sigvard Henriksson, Utbildad och verksam inom byggnadsteknik, byggnads- och fastighetsjuridik, i en insändare ”Hur tillåts lokala intressen förstöra jordbruksmarken i Sättuna?” en replik till Mats Tobiasson, Corren, 10 september.

Det kändes bra att en jordbruksexpert fick tillfälle att yttra sig. Att jordbruksmarken i Sättuna är av hög klass har jag vetat länge. Det fick jag veta när jag som byggsakkunnig en tid arbetade för dåvarande Lantbruksstyrelsen och hörde deras jordbruksexperter uttala att odlingsjorden i Sättuna är en av Östergötlands bördigaste och mot torka mest pålitliga jordar. Tobiasson hänvisar till det förslag till översiktsplan för Sättuna som varit utställt för granskning.

I nämnda planförslag går man helt emot Plan- och bygglagens föreskrifter om att ?markområden skall användas för det ändamål som områdena är mest lämpade för etc.”, och man går även emot Miljöbalkens lagföreskrifter som säger att ?brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses genom att annan mark tas i anspråk”. Av förslaget framgår att man i planeringen kan bortse från dessa föreskrifter genom att hänvisa till ett kommunalt beslut som anger ?att man för bebyggelseutveckling gör anspråk på […]

Av |2012-09-21T16:56:05+02:002012-09-21|Okategoriserade|0 kommentarer

Energi eller mat eller ???

På Jordbruksverkets blogg ”Se landet” skrev Christel Gustafsson, Jordbruksverkets landsbygdsstrateg, inlägget ”Energi eller mat eller ???” den 14 september.

I flera tidningar kan man idag läsa att EU-kommissionen inom någon månad väntas lägga ett förslag om skärpta krav på biobränslen. Själva målet att 10% av bränslen ska vara förnybara år 2020 ligger kvar. Tillägget innebär att högst 5 procent får komma från bränslen gjorda på grödor som kan användas till livsmedel eller foder. Miljöskäl anges bland annat som orsak till tillägget.

Tanken att man inte får använda sådant som skulle kunna ätas till energi är inte ny. Miljömärkningen Svanen har varit inne på samma linje tidigare.

Alarik Sandrup från Agroetanol säger i en intervju i ATL att ”förslaget strider mot allt sunt förnuft”. http://www.atl.nu/lantbruk/biobr-nsle-p-gr-dor-hotas-av-eu Jag håller faktiskt med, logiken haltar.

Det kan vara vettigt att diskutera vad vi använder maten till. Inte minst med tanke på att 1/3 av de globalt producerade livsmedlen slängs, så kallat matsvinn. Men i det här fallet är det väl mer relevant att diskutera vad vi använder vår jordbruksmark till.

Det hade kanske varit mer logiskt att begränsa vad vi använder åkermarken till, snarare än att begränsa vad vi använder potentiella livsmedel till? På en viss åker ska man […]

Av |2012-09-17T13:58:01+02:002012-09-17|Okategoriserade|0 kommentarer

Kampen om marken skärps i snabb takt

På Lunds Universitets hemsida publicerades den 17 september följande pressmeddelande angående en ny avhandling:

Allt ska jordens begränsade ytor räcka till för: mat till snart nio miljarder människor, föda åt våra köttdjur, bränsle till våra bilar, skog till vårt papper, bomull till våra kläder. Dessutom ska helst jordens skogar lämnas orörda för att stabilisera klimatet. Humanekologen och ekonomen Kenneth Hermele lägger i dagarna fram en avhandling vid Lunds universitet där han visar att kampen om marken just nu skärps i snabb takt.

Kenneth Hermele har gjort fältstudier i Brasilien, där man sedan 40 år tillbaka odlar sockerrör till biobränsle.

– Inte ens i ett jätteland som Brasilien räcker jorden till för att odla både biobränsle, mat och föda åt boskap utan att det får allvarliga konsekvenser för klimat och biologisk mångfald, säger Kenneth Hermele.

Visserligen odlas inte biobränsle i regnskogen, men odlingen av sockerrör tränger bort sojan som i sin tur expanderar över betesmark. Och ny betesmark finner man i Amazonas.

– I Brasilien utpekas ofta boskapsskötarna som bovarna i dramat eftersom det är de som skövlar regnskogen för att ge djuren bete. I själva verket är deras agerande bara en konsekvens av den ökade odlingen av sockerrör och soja på markområden […]

Av |2012-09-17T13:52:25+02:002012-09-17|Okategoriserade|0 kommentarer

Seminarium – Markrättigheter

Kom och diskutera de senaste trenderna inom markområdet och lyssna till experter från FAO och International Land Coalition.

Launch of Voluntary Guidelines on the Responsible Governance of Tenure of Land, Fisheries and Forests

Kan frivilliga riktlinjer bidra till ett starkare rättighetsfokus och minskad fattigdom när markresurserna blir alltmer eftertraktade? Spelar riktlinjer någon roll för storskaliga markinvesteringar? Vad kan biståndet bidra med? Kom och diskutera de senaste trenderna inom markområdet och lyssna till experter från FAO och International Land Coalition.

Tid: 18 september, 10.00-16.00

Plats: Hörsalen, Sida

http://publish.mynewsdesk.com/se/edit/events/38983

Av |2012-09-10T12:33:21+02:002012-09-10|Okategoriserade|0 kommentarer

Bördig åkermark hotas när stan växer

SR P4 Östergötland publicerade den 9 september inslaget ”Bördig åkermark hotas när stan växer”.

Bördig åkermark försvinner när städer växer, och det oroar bland annat lantbrukarna. Något som blivit ett hett ämne i Linköping när fler bostadsområden byggs.
http://sverigesradio.se/api/flash/player_embed.swf?8
Men kommunalrådet Muharrem Demirok (C) anser att Linköping är en av de kommuner som är bäst på att skydda åkermark från bebyggelse.

– Vi använder tre procent av åkermarken för att värna 97 procent. Det är genomgående i hela kommunen och där är vi unika i Sverige, säger han.

Det är i Linköpings och Norrköpings gemensamma översiktsplan från 2010 som det fastslås att kommunerna ska kunna ta åkermark i anspråk för att bygga attraktiva bostäder och för att utveckla städerna. Det är väl motiverat, heter det i översiktsplanen.

Men det står också att det innebär att som mest cirka tre procent av åkermarken i Linköpings och Norrköpings kommuner tas i anspråk. Det är 0,014 procent av all åkermark i länet. Men på Lantbrukarnas riksförbund, LRF, är man kritisk till att kommunen vill tillåta byggen på bördig åkermark.

– Framförallt den här åkermarken som har hög avkastningspotential vill vi inte att det byggs på. Och inte minst den som ligger nära städerna där människorna bor – den kommer det […]

Av |2012-09-09T17:30:42+02:002012-09-09|Okategoriserade|0 kommentarer

Jordbruksmarken högsta prioritet

SVT Sydnytt publicerade den 3 september och artikeln ”Jordbruksmarken högsta prioritet”.

Pålssons första arbetsdag.  Utnyttjandet av den skånska jordbruksmarken är den fråga som Skånes nya landshövding räknar med att få ta tag i allra först.

När hon på sin första arbetsdag mötte media var det just jordbruksmarken som Margareta Pålsson nämnde som den högst proriterade. Länsstyrelsen har i flera omgångar slagit larm om situationen i sydvästra Skåne där alltmer av landets bästa jordbruksmark bebyggs.

Den nya landshövdingen räknar också med att få arbeta vidare med situationen för de ensamkommande flykingbarnen-

-Alla skånska kommuner måste ta sitt ansvar, säger  hon, väl medveten om att hennes egen hemkommun Åstorp tillhör de mer svårövertalade.

Den tredje fråga hon nämner gäller hennes hjärtebarn från riksdagsåren, utbildningsfrågorna.

-Vi måste få alla skånska ungdomar att gå igenom gymnasiet.

Dessutom vill hon se kortare handläggningstider för bostadsbyggande och miljöprövningar.

Av |2012-09-09T07:41:35+02:002012-09-09|Okategoriserade|0 kommentarer

Nej till nya bostäder i Diseröd – vill skydda åkermark

Kungälvs-Posten publicerade den 5 september artikeln ”Nej till nya bostäder i Diseröd – vill skydda åkermark”.

Myrensjöhus vill bygga sju bostäder i Diseröd. Den värdefulla åkermarken gör dock att samhällsbyggnadsutskottet föreslås säga nej.
Enligt förslaget vore byggnationen en naturlig utveckling av samhället som redan i dag korsas av en gång- och cykelbana.
Utskottet tar sitt beslut under torsdagen.

Av |2012-09-06T18:26:58+02:002012-09-06|Okategoriserade|0 kommentarer

Jordbruksmark får bebyggas med bostäder

Dala-Demokraten publicerade den 5 september artikeln ”Jordbruksmark får bebyggas med bostäder”.

Mark- och miljööverdomstolen har beslutat att tre personer som vill bygga i Hjortnäs ska få ett positivt besked. Ärendet har hållit på sedan 2007 och överklagats många gånger.

– Beslutet innebär att kommunen nästan inte längre kan använda jordbruksmark som skäl att säga nej till byggande, säger Annelie Stenberg (M) ordförande i samhällsbyggnadsutskottet.

Hon påpekar att kommunen i dialog med LRF arbetet för att behålla jordbruksmark.
– Det handlar om att jordbruket är en viktig näring som vi vill ha kvar och att vi vill behålla det öppna landskapet. Detta beslut kan nu användas som prejudikat. Släpper man fram ett hus så kommer fler.

2007 sa dåvarande byggnadsnämnden nej till de tre personer som ville bygga i utkanten av Stur-åkern. Kommnens skäl var att Sturåkern är den största sammanhängande jordbruksmarken i Hjortnäs och enligt LRF den bästa jordbruksmarken i kommunen.
De som vill bygga överklagade och framhöll att en grannfastighet är bebyggd, att tomten ligger i kanten av området och bara slås för ensilage.
Länsrätten och kammarrätten gick emot kommunen och ansåg att de sökande hade rätt att få bygga på tomten. När kommunen 2011 följde kammarrättens dom och sa ja, överklagade det beslutet av fyra […]

Av |2012-09-06T18:24:04+02:002012-09-06|Okategoriserade|0 kommentarer

Igenplanterad åkermark får inte odlas igen

Länstidningen Norr/Vimmerby Tidning publiceerade den 31 augusti artikeln ”Igenplanterad åkermark får inte odlas igen”.

 

Det råder stor brist på åkermark i regionen. När familjen Pettersson i Hult i Mariannelund hörde att Sveaskog skulle sälja mark samtidigt som de sökte ny mark att bruka, fick de beskedet att ingen mark såldes. Därefter beslutade Sveaskog att sälja ut skog, inte bara för att förstärka privata skogsbruk i glesbygden, utan också till kapitalstarka storstadsbor.

 

För att kunna fortsätta driva gården och kunna vidarutveckla den konkurrenskraftigt ansåg Susanne och Börje Petersson i Hult att de behövde mer mark.
– Det är mycket osäkert med arrendemark och speciellt med de regler som gäller för EU-stöd. Många ser hellre marken obrukad och de får ändå ut gårdsstöd, säger Susanne Petersson.

Igenplanterad mark
Bristen på åkermark är stor och därför började makarna titta på om det fanns några alternativ.
Mycket mark i regionen köptes på 1960-talet upp av det privata bolaget Bruzafors Hällefors.
Känslokallt ödelades därefter gårdarna och planterades igen med skog. Det så öppna landskapet och odlade marken beskogades.
– Min far var lantbruksnämndens ombud när de planterade igen. Det skulle inte vara något jordbruk i Sverige, säger Alf Tagesson.

Röta
Så speciellt bra skog har det inte […]

Av |2012-08-31T17:11:45+02:002012-08-31|Okategoriserade|0 kommentarer
Till toppen