Månad: november 2011

Yttrande över förslag till översiktsplan 2012 för Malmö

I det underlag som framtagits inför översiktsplanen har många trender studerats och utretts ingående.
Dock har frågan om vår livsmedelsförsörjning inte behandlas trots att det borde vara känt att människans
behov av mat, förutom bostad, är avgörande för vårt samhälles framtid. Detta även inom den korta period
som översiktsplanen avhandlar. Denna brist i beslutsunderlaget beror förmodligen på att man från
kommunalt håll inte uppfattar att frågan om livsmedelsförsörjningen är en kommunal fråga.

Föreningen Den Goda Jorden anser därför att ansvaret för exploatering av den allra bästa åkermarken och
därmed ödeläggelsen av livsviktiga produktionsresurser måste finnas på en högre nivå.

Ett moratorium för exploatering av god åkermark krävs tills livsmedelsförsörjningen blir allsidigt utredd.
Det är uppenbart att de som idag är inblandade i exploateringsbesluten inte har insikt i vilka oersättliga
värden som förstörs.

Även om Malmö kommun inte anser att kommuninnevånarnas framtida livsmedelsförsörjning är en
kommunal fråga vill Föreningen Den Goda Jorden ändå föreslå att det planeringsorgan som har
kommunens uppdrag att ta fram översiktsplanen införskaffar kompetens avseende de areella näringarnas
behov.

Föreningen Den Goda Jorden har bland sina medlemmar många, ofta äldre jordbrukare som känner stor
sorg och ångest över att den allra bästa åkermarken (den baltiska moränleran i sydvästra Skåne)
exploateras och förstörs. Detta trots att de i många fall skulle ha större ekonomiskt utbyte av att marken
exploateras. Här handlar det istället om insikt och ansvar. Något som annars tycks vara en bristvara i
samhället. Vi i föreningen är övertygade om att det i framtiden kommer att vara ett starkt
konsumentintresse att regionen kan producera mat av god kvalitet.

Sveriges självförsörjningsgrad har på några årtionden minskat till 50% från att tidigare varit
självförsörjande. Med vår nuvarande starka köpkraft kanske vi kan fortsätta så en tid. I andra delar av
världen är det brist på köpkraft. Enligt FAO lever en miljard människor i svält. Problemen blir också värre
när många andra får bättre köpkraft och konkurrerar om odlingsresurserna.

Man kan förledas tro att de överskott av vissa slag av jordbruksprodukter som ibland uppkommer inom t
ex EU tyder på att det inte skulle vara några problem med vår framtida livsmedelsförsörjning. Den
insiktsfulle förstår dock att det handlar om kortsiktig handelspolitik och inte alls om de enorma volymer
som behövs.

Stora produktiva odlingsområden kan inom några årtionden komma att översvämmas. Andra områden
håller på att bli obrukbara p g a saltanhopning i marken och för stora uttag av vatten. Tio procent av
Kinas åkerjord rapporterades nyligen vara förgiftad av industriutsläpp. Att inte värna om de yppersta av
våra egna odlingsresurser ter sig oansvarigt.

Föreningen Den Goda Jorden anser att det samarbete som påbörjats inom skåneregionen måste ge
konkreta resultat så att exploateringen på den bästa åkermarken undviks. Inriktningen att förtäta och
”växa inåt” är bra men ytterligare nytänkande behövs. Mer insatser behövs för att samarbetet i regionen
ska fungera. Man bör inte satsa resurser på att framhäva enbart den egna kommunens attraktivitet eller se
just den egna kommunen som en motor för omgivande kommuner. Dagens politiker har ansvar för att
Skåne som helhet får en hållbar utveckling.

Utbyggnad av kollektivtrafiken måste ske på så sätt att inga nya stationssamhällen skapas på den bästa
åkermarken. Att finansiera ny miljövänlig kollektivtrafik med byggrätter på god åkermark är inget hållbart
beteende.

Föreningen Den Goda Jorden menar att all framtida exploatering utanför den Yttre ringvägen måste
avfärdas.

Hans Andersson
Ordförande i den ideella föreningen Den Goda Jorden

Seminarium – Svensk och internationell markanvändning

Under senare år har behovet att producera mer mat, fiber, bioenergi och foder fått ökat internationellt fokus. Produktionen har ett gemensamt: de är alla beroende av fotosyntesen och därmed mark. Konkurrensen mellan grödorna skärps. Hur ska vi behålla de bördiga markerna i biologisk produktion? Finns det ytterligare arealer av odlingsvärd mark att ta i anspråk? Akademien har under året haft flera aktiviteter med fokus på mark och markanvändning såväl nationellt som internationellt. Vid detta seminarium får vi en summering från dessa aktiviteter.

Tid: Torsdag 8 december 2011, kl 12.30–15.00
Plats: KSLA, Drottninggatan 95 B, Stockholm

Anmälan: senast 1 december

Avgift: kostnadsfritt

Mer information hittar du här!

Ladda ner: Inbjudan till seminariet Svensk och internationell markanvändning

Slå vakt om Hallands jord

Bertil Nilsson, Vallås skriver idag i en insändare på Hallandsposten en kommentar till insändare av Gunnar Gullander 7/11.

Insändaren refererar till ett seminarium i Varberg i Anders Stenströms anda. Där konstaterade landshövding Lövdén att mycket av Skånes bästa jordar ”försvunnit”.

Seminariets värdkommun Varberg redovisade en ödmjuk inställning till exploatering av åkermark. Vidare nämns Åmotsplanen i Laholm och Wrangelsroområdet i Halmstad som skrämmande exempel på exploatering av god jord. På Wrangelsro hade ju Anders Stenström ett informationstält om just ”Den goda jorden”.

Borde inte Hallands landshövding redovisa hur mycket av Hallands åkermark som har ”försvunnit” till lagerbyggnader, köpcentra etcetera?

Är det rimligt att kräva av landshövding Lövdén att han arbetar för sitt och vårt län för att hindra denna skövling?

De styrande i Halmstads kommun skall också vara medvetna om följderna av denna exploatering och inte sträva efter att bli ”bäst” i skövling.

Svenska kyrkan har också med sitt förvaltarskapsuppdrag anledning att medverka till att ”Den goda jorden” förblir en God Jord.

Samhället måste börja värna om åkermarken

ATL publicerar idag en debattartikel ”Samhället måste börja värna om åkermarken” skriven av Jordbruksverkets generaldirektör Mats Persson.

Miljömålet Ett rikt odlingslandskap har hittills varit inriktat på att bevara natur- och kulturvärden, men nu behöver åkermarkens värde för produktion uppmärksammas, skriver Mats Persson, Jordbruksverket.

Varje år försvinner jordbruksmark till följd av igenväxning eller genom att den tas i anspråk till exempel för bostäder och infrastruktur.

Nya resultat visar att exploateringstakten har ökat på senare år och att den är störst i goda jordbruksbygder. Därför är det dags att samhället värderar åkermarken långsiktigt.

Att god åkermark exploateras är lätt att förstå, särskilt i de växande städernas närhet. Jordbruksverket har tagit fram en ny metod för att undersöka hur mycket som exploateras och följa miljömålet.

Preliminära data pekar på att drygt 3 000 hektar jordbruksmark tagits i anspråk för bostäder, lokaler och infrastruktur mellan 2006 och 2010.

Exploateringstakten har ökat jämfört med perioden 1998–2005. I ett långt perspektiv innebär detta att en ansenlig areal för framtida produktion försvinner oåterkalleligt.

Det som gör bilden värre är att exploateringen är störst i goda jordbruksbygder. I Halland verkar takten vara mer än dubbel jämfört med övriga landet och Skåne är det län som haft näst högst exploateringstakt på senare år.

Vi tycker att samhället behöver värna åkermarken. Visserligen ligger det i markägarnas – böndernas – intresse att förvalta och bevara jordbruksmarken. Men i fråga om oåterkalleliga, långsiktiga konsekvenser har marknaden och samhället olika tidshorisonter.

I bästa fall kanske marknaden beaktar effekter några decennier framåt, medan vi samhällsmedborgare vill att framtida generationer ska ha förutsättningar att producera mat.

En växande befolkning och en pågående klimatförändring pekar på att Sverige ska ta ett större ansvar för livsmedelsproduktion.

Arbetet med det nationella miljömålet Ett rikt odlingslandskap har hittills till stor del varit inriktat på att bevara natur- och kulturvärden. Med all rätt, men nu behöver åkermarkens värde för produktion också uppmärksammas.

Under 2011 har vi breddat perspektivet och föreslagit regeringen att miljömålet preciseras till att minst 2,6 miljoner hektar odlingsbar åkermark ska finnas, att arealen som exploateras ska begränsas och att åkerjorden ska hålla en god kvalitet. Regeringen väntas ta beslut om preciseringarna i vår.

Utan att gå in på detaljer i lagstiftningen kan jag konstatera att den är otillräcklig. Det kommunala planmonopolet innebär att åkermarken saknar reellt skydd. Jag vet att många tycker att det borde finnas riksintresse för åkermark.

Jordbruksmarken är en så kallad fondresurs. Det innebär att den, till skillnad från en oljefyndighet, kan ge ett förnybart flöde.

I princip skulle en åker kunna avkasta livsmedel och andra råvaror i hundratusentals år framåt. För att skapa ett hållbart samhälle måste vi basera produktion och konsumtion på förnybara resurser.

Vi måste leva på vad jorden avkastar, fondens flöde, och inte tära på kapitalet.

”Landhugg” ny global trend

Tidningen Arbetaren Zenit uppmärksammar i en artikel den 9 november problemen med landgrabbing och för fram ett svenskt ord för fenomenet.

Från storföretag, riskkapitalfonder, saudiarabiska shejker och kinesiska staten till svenska Andra AP-fonden – alla har de börjat köpa upp jordbruksmark i Afrika och Latinamerika i väntan på en kommande matkris. Men bland lokalbefolkningarna är trenden ofta mindre välkommen.

Läs hela artikeln här.

Bevara bästa jorden för matproduktion

Gunnar Gullander skrev en insändare i Hallandsposten den 7 november.

Åkermarken minskar. Skall vi göra nåt åt det? Ämnet för årets seminarium i Anders Stenströms anda är högaktuellt.

Landshövding Lövdén konstaterade där, att 14 000 hektar av Sveriges bästa jordar i Skåne ”försvunnit” och 9 000 ligger i planeringsstadier. Det är lätt att dra paralleller med Hallands kustkommuner.

Spontant tänker jag ”så här kan vi inte fortsätta”, men vår generation kan faktiskt göra det och nästa och nästa… men sen, vilket ansvar har vi? Sverige är för närvarande långt ifrån självförsörjande på animalier förutom fågelprodukter. Livsmedelsbrist existerar emellertid inte, och så länge butikskedjorna kan skaffa varor från när och fjärran behöver vi konsumenter inte bry oss. Genom handelns egna varumärken skall vi heller inte veta ursprunget.

Seminariets värdkommun Varberg redovisade en ödmjuk inställning till exploatering av åker och jobbar aktivt med begreppet omvandling = förtätning av redan ianspråktagen mark.

Denna metod var precis vad många medborgare i Laholm föreslog i förarbetet till ”Vart skall Laholm växa”. Under året har Åmotsplanen klubbats, den föreslår att 300 ha av den goda jorden skall bebyggas med plats för upp till 6 000 människor. Det skall dock ske på lång sikt = en till två generationer!

Jörgen, en dansk landborådgivare redovisade ett system där samhället är mycket restriktivt med att ta resursen åker ur bruk för evigt. Lantbruk är i vårt grannland av hävd en viktig exportnäring, där nämns aldrig ”överproduktion”. Systemet med ”byzon” respektive ”landzon” är värt att studera djupare i diskussionen om vilket skydd åkermarken skall ha i framtiden.

En angelägen revidering av miljömålen pågår, och man kan konstatera att nuvarande mål hur vi skall hushålla med resursen jordbruksmark kan ignoreras helt i den kommunala planprocessen, Åmot är ett sådant exempel.

Laholms kommun har möjlighet att stå som värd för nästa års seminarium.

Många förfasar sig också över det som händer på Vrangelsroområdet i Halmstad. På båda sidor om motorvägen växer det centrallager av sällan skådade format på den goda jorden, just där föreningen med samma namn hade ett informationstält för några år sedan.

Vill vi vända trenden och ta ansvar för kommande generationer måste vi re­agera på mycket tidigt stadium i planprocessen. När schaktmaskinerna kommer är det som regel kört.