Månad: september 2011

Motion om den ”goda jorden” ska upp på bordet

Hallands Nyheter skriver idag följande artikel.

Hur ska Hallands politiker i framtiden lösa konflikterna mellan jordbrukets intressen och de växande behoven av nya bostäder runt tätorterna?

Den frågan ska regionledningen diskutera med företrädare för de halländska kommunerna när regionens kommunberedning träffas nästa vecka.

Bakgrunden är ett förslag från Gunnel Bengtsson (C) att Region Halland ska kartlägga hur jordbruket och tätorternas utbyggnader påverkar varandra. Avsikten är att hitta en bättre balans där både böndernas behov av god jord och behovet av fler bostäder tillgodoses i kommunernas planering.

Motionen till regionfullmäktige lämnades in redan för ett år sedan. Gunnel Bengtsson är missnöjd med att regionledningen inte tagit upp den tidigare. Hon kräver nu besked vid nästa fullmäktigemöte om hur långt det hela hunnit.
– Ämnet var högaktuellt redan när motionen lämnades in genom att flera kommuner stod inför arbetet med nya översiktsplaner och behov av kunskap fanns. Sedan dess har diskussionen kring åkermarkens användning blivit intensivare, förklarar Gunnel Bengtsson.

Regionstyrelsens ordförande Gösta Bergenheim (M) skyller delvis den långsamma hanteringenn på att regionens tjänstemän har haft mycket att göra under det första året med den nya organisationen.
– Vi är överens om att det här är en viktig fråga, men den är inte alldeles enkel. Det berör ett område där vi har ett väldigt begränsat ansvar i förhållande till kommunerna.
Gösta Bergenheim räknar med att ärendet kommer upp i fullmäktige i november sedan de högsta regionpolitikerna pratat ihop sig med kommunerna.

Läs Gunnel Bengtssons motion här.

FAO lanserar internationellt nätverk för att säkerställa matjorden

Bördiga jordar avgörande för livsmedelsförsörjningen

FAO:s generaldirektör Jacques Diouf varnade idag för att påfrestningen på världens jordar, i kombination med markförstörelse, hotar den globala livsmedelsförsörjningen. Han efterlyste nya internationella ansträngningar för att säkerställa fortsatt friska och bördiga jordar för kommande generationer.

Diouf talade vid den första dagen av tre på mötet för lanseringen av det nya internationella nätverket för matjordens betydelse, Global Soil Partnership. Syftet med samarbetet är att nå en tryggad livsmedelsförsörjning, bättre klimatanpassning och minskade utsläpp av växthusgaser.

”Marken är en viktig komponent i världens produktions- och ekosystem”, sa Diouf. ”Men den är också en skör och icke förnyelsebar resurs. Den försämras lätt medan återhämtningen är långsam, komplicerad och kostsam”, tillade han.

Ökat tryck

Markresurserna runt om i världen är utsatta för ett ökat tryck från olika former av konkurrerande markanvändning. Samtidigt pågår en kraftig markförstörelse som drabbar livsmedelsproduktionen. Den redan begränsade tillgången på mark- och vattenresurser till jordbruket utarmas snabbt till följd av markförstörelse, noterar Diouf.

Enligt FAO har 6,3 miljoner hektar jordbruksmark förlorat sin bördighet och vattenhållande förmåga bara i Afrika. Med en förväntad fördubbling av befolkningen under de kommande 40 åren, behöver jordarna återfå sin bördighet för att kunna möta den ökande efterfrågan.

Under 1982 införde FAO riktlinjer för världens markresurser (World Soil Charter ), som fastslog de grundläggande principerna för ett hållbart nyttjande och skyddande av markresurser.

Brister i genomförandet

”Genomförandet av riktlinjerna har dröjt i flera länder och regioner. Nya ansträngningar måste göras för att implementeringen ska ske så fort som möjligt,” sa Diouf.

Förutom att underlätta genomförandet av riktlinjerna för världens markresurser, avser the Global Soil Partnership att både öka medvetenheten bland beslutsfattare och uppmuntra till handling för att säkerställa en god jordkvalité. Det gynnar inte bara livsmedelsförsörjningen utan spelar också en viktig roll för klimatanpassning och för utsläppsminskning av växthusgaser.

Samarbetet siktar även på att skapa ett fördelaktigt politiskt klimat och samtidigt ta fram tekniska lösningar för att utöka skyddet och förvaltningen av jorden. Mobilisering av resurser och expertis för gemensamma insatser och program ingår också bland målen.

The Global Soil Partnership kommer att fungera som ett komplement till det 15 år gamla Global Water Partnership, som initierades av FN:s utvecklingsprogram i samarbete med Världsbanken 1996. Syftet med Global Water Partnership är att organisera utvecklingen och förvaltningen av vatten, land och andra relaterade resurser. Detta för att maximera både ekonomisk och social välfärd utan att riskera långsiktiga hållbarheten i viktiga ekosystem.

Minska sårbarheten

Kortsiktiga åtgärder är det vanligaste sättet att få igång jordbruk vid livsmedelskriser och extrema väderförhållanden, som vid den pågående krisen på Afrikas horn. Oftast sker det i form av tillhandahållande av mat, vatten och grundläggande behov av till exempel utsäde och växtnäringsämnen. Dock behövs även långsiktiga och storskaliga insatser för att bygga upp en motståndskraft mot markförstörelse, torka och klimatförändringen. Åtgärderna skulle samtidigt minska befolkningens sårbarhet för katastrofer.

Krisen på Afrikas horn, med den pågående hungersnöden i Somalia, är den allvarligaste krisen för livsmedelsförsörjningen i världen i dagsläget. Förutom problem med osäkerhet och bristande samhällsstyrning är krisen till stor del ett resultat av bristfällig mark- och vattenresursförvaltning, både på policynivå och i praktiken.

Mötet i Rom förväntas bli startskottet för arbetet med en handlingsplan för hållbar markförvaltning. Ett sådant arbete skulle kunna leda till synergieffekter mellan samarbetspartners och bidra till en intergrering av det arbete som idag görs på skilda håll inom bland annat undersökning, bedöming och övervakning av jordens produktivitet, kolhalt, biologiska mångfald och ekologi samt mark- och vattenskydd.

Läs mera:
FAO:s miljö- och naturresursavdelning
Markresurser
Marktillståndet och hållbart jordbruk
Riktlinjer för världens markresurser
Nätverket för säkerställande av matjorden (Global Soil Partnership)

Maten, markanvändningen och människan

Nutida och framtida förväntad markanvändning sammanfattad i ny rapport från Lunds universitet.

Hur mycket jordbruksmark finns det egentligen på jorden och vad används den till? Vad driver på förändrad markanvändning och vilka konflikter leder det till, och vilka lösningar ser vi på dessa?

I en nyligen publicerad rapport från Lunds universitet sammanfattas kunskapen och pågående diskussioner kring dessa stora frågor på ett överskådligt sätt. I ett kapitel avhandlas också ekologisk produktions möjligheter att bidra till hållbar livsmedelsförsörjning.

Ladda ned rapporten Challenges and opportunities for future production of food, feed and biofuel – A land use perspective

Filmdags!

Den Goda Jorden har i samarbete med LRF Skåne och Trollenäs Lokalförening skapat en film som belyser Den Goda Jordens kärnfrågor. Dylan Hansson är skapare av filmen. Filmen är uppdelad i del 1 och del 2.

The global need for food, fibre and fuel – is there enough land to satisfy the demands?

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien arrangerar en konferens i Stockholm den 27 september 2011 kl 9.30-16.00 om det globala behovet av mat, fiber och energi – finns det tillräckligt med mark för att möta efterfrågan? Det är ett samarbete mellan fyra av KSLA:s kommiteer, de för internationella skogsfrågor, internationella lantbruksfrågor, energifrågor samt hållbar utveckling.

Ladda ned inbjudan här.

För mer information, program och anmälan klicka här.

Behov av gemensam plan för åkermarken

I ett inslag på Radio Halland den 1 september framför centerpartisten och regionpolitikern Gunnel Bengtsson en önskan att Region Halland kartlägger lantbrukets och tätorternas ömsesidiga påverkan.

Gunnel Bengtsson vill att det ska bli tydligt vilken åkermark som är viktig att bevara och vilken som kan upplåtas till husbygge och industri.

Förra året lade Gunnel Bengtsson fram förslaget till Regionfullmäktige men något svar har hon inte fått. Därför tänker hon lyfta frågan igen, bland annat mot bakgrund av Laholms kommuns planer på att bygga bostäder i Åmot – på mark som anses höra till de bästa åkermarkerna i hela Sverige.

– Alla kommuner i Halland har områden med olika kvalitet på åkermarken. Då gäller det att veta var man har den sämsta marken och lägga bostäder och industrier där, och det borde kommunerna kunna samverka om, säger Gunnel Bengtsson.

Lyssna på radioinslaget här.