Kungälvs-Posten publicerade den 5 september artikeln ”Nej till nya bostäder i Diseröd – vill skydda åkermark”.
Myrensjöhus vill bygga sju bostäder i Diseröd. Den värdefulla åkermarken gör dock att samhällsbyggnadsutskottet föreslås säga nej.
Enligt förslaget vore byggnationen en naturlig utveckling av samhället som redan i dag korsas av en gång- och cykelbana.
Utskottet tar sitt beslut under torsdagen.
Dala-Demokraten publicerade den 5 september artikeln ”Jordbruksmark får bebyggas med bostäder”.
Mark- och miljööverdomstolen har beslutat att tre personer som vill bygga i Hjortnäs ska få ett positivt besked. Ärendet har hållit på sedan 2007 och överklagats många gånger.
– Beslutet innebär att kommunen nästan inte längre kan använda jordbruksmark som skäl att säga nej till byggande, säger Annelie Stenberg (M) ordförande i samhällsbyggnadsutskottet.
Hon påpekar att kommunen i dialog med LRF arbetet för att behålla jordbruksmark.
– Det handlar om att jordbruket är en viktig näring som vi vill ha kvar och att vi vill behålla det öppna landskapet. Detta beslut kan nu användas som prejudikat. Släpper man fram ett hus så kommer fler.
2007 sa dåvarande byggnadsnämnden nej till de tre personer som ville bygga i utkanten av Stur-åkern. Kommnens skäl var att Sturåkern är den största sammanhängande jordbruksmarken i Hjortnäs och enligt LRF den bästa jordbruksmarken i kommunen.
De som vill bygga överklagade och framhöll att en grannfastighet är bebyggd, att tomten ligger i kanten av området och bara slås för ensilage.
Länsrätten och kammarrätten gick emot kommunen och ansåg att de sökande hade rätt att få bygga på tomten. När kommunen 2011 följde kammarrättens dom och sa ja, överklagade det beslutet av fyra […]
Länstidningen Norr/Vimmerby Tidning publiceerade den 31 augusti artikeln ”Igenplanterad åkermark får inte odlas igen”.
| Det råder stor brist på åkermark i regionen. När familjen Pettersson i Hult i Mariannelund hörde att Sveaskog skulle sälja mark samtidigt som de sökte ny mark att bruka, fick de beskedet att ingen mark såldes. Därefter beslutade Sveaskog att sälja ut skog, inte bara för att förstärka privata skogsbruk i glesbygden, utan också till kapitalstarka storstadsbor. |
| För att kunna fortsätta driva gården och kunna vidarutveckla den konkurrenskraftigt ansåg Susanne och Börje Petersson i Hult att de behövde mer mark. – Det är mycket osäkert med arrendemark och speciellt med de regler som gäller för EU-stöd. Många ser hellre marken obrukad och de får ändå ut gårdsstöd, säger Susanne Petersson. Igenplanterad mark Röta |
Sydsvenskan publicerade den 31 augusti artikeln ”Oenighet om åkermark när Lund ska växa”.
Kommunfullmäktige hoppas på över 4 000 nya lägenheter på tre år.
Under torsdagskvällen fick kommunen ett nytt program för mark- och bostadsförsörjning under 2013–2015. Förslaget innebär att 4 180 lägenheter kan börja byggas förutsatt att detaljplaner inte överklagas.
Med i programmet finns formuleringen att ”vid planering av nybebyggelse och etablering av verksamheter skall god åkermark undantas i största möjliga utsträckning”.
Åkermarken vill samtliga partier värna, men exakt vad som menades med det ledde till en lång ordväxling. Lars Bergwall (C) ville, efter en och en halv timmes debatt, att hela ärendet skulle gå tillbaka till kommunstyrelsen för vidare utredning av hur många bostäder som skulle kunna byggas om ingen åkermark alls tas i anspråk.
C krävde förklaring av V och MP på var nya lägenheter kan byggas om all jordbruksmark ska vara kvar.
– Någonstans kommer vi att bli tvungna att bygga på åkermark, sa Ronny Johannessen (M), som tänkte bland annat på dem som vill bygga villor.
SD efterlyste högre byggnader som en lösning på problemet.
– Stångby är ett skräckexempel på hur man kan misshushålla med god åkermark, sa Bo Kjellberg (SD) och avslutade med en fråga.
– Ska Lund växa i all oändlighet tills det inte finns […]
Barometern publicerade den 24 juli en ledare med rubriken ”Hushålla bättre med åkermarken”.
Det finns goda anledningar att fundera mer på konsekvenserna av en ständigt minskande areal åkerjord.
Många orter växer så det knakar och byggnadskontoren och kommunpolitikerna är inte sena att göra vad de kan för att underlätta nybyggnation av snart sagt varje byggherres exploateringsplaner. I framtiden ser de ökad inflyttning och ökade skatteintäkter men på sikt hotas livsmedelsförsörjningen av obetänksam stadsplanering.
Ett slitet investeringstips som tillskrivs den amerikanska författaren Mark Twain är att köpa mark, för den tillverkas inte längre. De senaste fem åren har priset på jordbruksmark dubblats i Sveriges viktigaste jordbruksområden. Jord har alltid varit en god affär på sikt, även om den kraftiga uppgång vi sett på senare tid varit anmärkningsvärd.
Åkrarnas ökade värde kan förklaras med låga räntor och att det varit lätt att låna av bankerna som tycker om att låna ut mot säkerhet i fast egendom. Men en mer grundläggande faktor för prisbildningen är den förväntan om stigande matpriser och högre avkastning som fått kapitalet att leta sig ner i myllan.
Priset på jordbruksprodukter väntas öka därför att efterfrågan ökar snabbare än utbudet. Kinas och Indiens växande medelklass köpkraft ökar snabbt och skördarna ökar inte som […]
Kristianstadbladet publicerade den 23 juli artikeln ”Betesmark blir bostadsmark”.
Åkrar och betesmarker exploateras, totalt har 600 hektar bebyggts i Sverige under sex år.
– Det här är en resurs som ska ge oss mat för dagen, ska vi verkligen bygga på den och förstöra den för all framtid? säger Johan Wallander vid jordbruksverket.
I Kristianstads kommun har 54 hektar åker- och betesmark bebyggts mellan 2006 och 2010. Det är framförallt för husbyggen som markerna används.
Från kommunens sida ser man allvarligt på exploateringen av åkrar och betesmark.
– Jordbruksmarken är vårt levebröd. Vi ska vara väldigt försiktiga med att ta den i anspråk, säger Peter Johansson (M), ordförande i byggnadsnämnden.
Han säger att inte många andra kommuner har förmånen att ha lika bördig jord som Kristianstad.
– Jag tror inte det är en handfull andra kommuner som har lika bördig jord som oss och vi är en livsmedelskommun. Vi måste hitta utbyggbar mark som inte konkurrerar med jordbruket, säger Peter Johansson.
Att jordbruksmark ändå använts för exploatering förklarar han med att den marken redan var utpekad som byggbar mark, men att kommunen är oerhört försiktig med att ge byggnadslov för att exploatera nya områden.
– Jordbruksmark är en ändlig resurs och det är gigantiska arealer som […]
I Hallands Nyheter skrev Yngve Sunesson följande ledare den 17 juli ”Värna den goda jorden”
Åkermarken är en allt värdefullare resurs i världen. Men i Sverige har den goda jorden inte ens samma skydd som gamla stengärdesgårdar.
Internationellt är en av de stora debattfrågorna att vissa länder, som Kina och flera oljeländer, köper mark i afrikanska länder för att trygga sin egen livsmedelsförsörjning långsiktigt. Denna ”land grabbing” kritiseras för att ta en värdefull resurs från fattiga människor som saknar andra möjligheter att försörja sig.
Odlingsbar mark är en allt knappare resurs i världen. Klimatförändringarna gör det svårare att odla mark i randområden där torka ofta slår till liksom där översvämningar blir allt vanligare. Samtidigt har befolkningsökningen, om än avstannande, gjort att behovet av mat ökar.
I Sverige är vi i den lyckliga situationen att vi har såväl mark som vatten i överflöd för vår egen glesa befolkning. Ändå har vi sedan ett par årtionden gett upp ambitionen att klara vår egen livsmedelsförsörjning och importerar nu närmare hälften av all mat vi äter.
Stora arealer mark har de senaste decennierna tagits ur drift. Det har varit en del av den minst produktiva åkermarken som planterats med skog, men det har också varit en del av […]
Uppsala Ny Tidning publicerade den 13 juli artikeln ”Från dröm till handling”.
Man ska akta sig för klyschor, men Uppsala växer verkligen så att det knakar. Något som skapar angenäma bekymmer för kommunen. Inget parti i kommunfullmäktige motsätter sig en fortsatt tillväxt, alla talar om den nya storstaden. Däremot uppstår genast konflikter när visionerna ska omsättas i praktisk handling, när lite luftigare löften ska bli högst handfasta detaljplaner.
I gårdagens UNT öppnar plan- och byggnadsnämndens ordförande Liv Hahne (M) för att planlägga ett nytt handelsområde öster om E 4. I översiktsplanen pekas området ut som möjlig expansionsmark – dock först efter år 2030. Men i takt med att området på andra sidan motorvägen, fylls upp, ökar behoven av ny mark. All mark i östra Fyrislund söder om Almungevägen är såld och planläggningen för områdena norr om vägen är redan i gång.
Det borde alltså vara öppet mål för Hahne, men redan nu, när man bara har ”börjat diskutera frågan”, kommer de första protesterna. För om något ska byggas, måste någon alltid flytta på sig. Håkan Fredriksson, ordförande för Lantbrukarnas Riksförbund i Uppsala, är kritisk till planerna på att ersätta åkermark med industritomter och bostäder. Även Hahnes allianskollega, kommunalrådet Stefan Hanna (C), är […]
Kerstin Davidsson skrev den 6 juli följande ledare i Land Lantbruk.
Borgeby fältdagar har blivit en populär mötesplats för lantbruket i södra Sverige. På mässan i sydvästra Skåne kan man få se de senaste maskinerna för jordbearbetning, sådd och skörd i aktion på fälten.
Samtidigt bjuder en resa till Borgeby på en illustration till det faktum att de marker där framtidens jordbruksmaskiner ska rulla alltmer naggas i kanten, åtminstone om man färdas på E6 norrifrån. Utmed motorvägen växer nu gigantiska logistikcentra upp – på prima åkermark!
Den kanske mest spektakulära är den anläggning som nu byggs utanför Landskrona. Hela 60 hektar mark täcks där av asfalt och betong. När jättelagret står färdigt i höst ska mellan 700 och 1000 lastbilar dagligen angöra dess 200 portar.
Grannarna Landskrona och Helsingborg har båda velat få bygget till stånd inom den egna kommungränsen. Att valet föll på Landskrona berodde enligt byggherren, logistikkoncernen DSV, på att Helsingborg inte var ”tillräckligt på tårna”. Men kanske är det snart kommungrannens tur, fastighetskonsulter spår att Öresundsregionen blir nästa tillväxtområde för logistik. Där finns bland annat – i ett internationellt perspektiv – gott om ”billig” mark att bygga på. Och särskilt billigt är det förstås att bygga på åker, den marken är […]
Miljöaktuellt skrev den 27 juni artikeln ”Sverige bland de 20 största markköpande länderna i världen” med anledning av en ny rapport som sammanfattar problematiken med den internationella handeln med jordbruksmark.