I Uppsala Nya Tidning den 30 januari skriver Alf Hanslöf debattartikeln ”Vi måste bli självförsörjande”.

Han skriver bland annat:
Att exploatera åkermark till vägar, bostäder, köpcentra, industribyggnader och lagerlokaler är oförståeligt ur ett längre hållbarhetsperspektiv. Det är häpnadsväckande att den viktigaste naturresursen inte är skyddad och inte finns med som ett av samhällets miljömål. Alternativ mark finns det gott om. Men ändå är det den bördiga jordbruksmarken som förvandlas till bostäder, köpcentra, vägar och parkeringsplatser.

Det kommer att uppstå en global livsmedelsbrist. I det läget behöver vi kunna vara självförsörjande och inte helt förlita oss på import, som vi gör nu. Sverige måste satsa mer på jordbruksnäringen än vad som görs i dag och naturresurser måste skyddas från ohejdad exploatering innan det är för sent.

I Helsingborgs Dagblad den 28 januari skriver Carl Piper och Marianne Steneroth Sillén en replik ”Asfalt går inte att odla” till Gösta Hulthéns debattartikel ”Ingen motsättning” den 21 januari.

De skriver bland annat att det är hög tid att öppna ögonen för framtidens livsmedelsförsörjning. Kommande generationer får betala priset om vi blundar för dagens markanvändningskonflikter.

Skyddet av jordbruksmark och en långsiktigt hållbar livsmedelsförsörjning är viktigt. Drygt 800 miljoner människor får i dag otillräckligt med mat. Samtidigt har jorden förlorat odlingsbar mark motsvarande den totala åkerarealen i USA de senaste 20 åren. FN-organet FAO beräknar att matbehovet i världen ökar med cirka 60 procent fram till år 2050. Sverige är inte självförsörjande på livsmedel, hälften av de livsmedel vi konsumerar importeras. Detta påverkar oss alla.

I Dagens Nyheter publicerade Johan Kuylenstierna, vd Stockholm Environment Institute och adjungerad professor vid Stockholms universitet och Lisa Sennerby Forsse, rektor Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) debattartikeln ”Sverige saknar strategi för trygg livsmedelsförsörjning” den 31 december.

Klimatförändringen ett hot. I Sverige tar vi för givet att tillgången på mat är säkrad genom egen produktion och import från en fungerande marknad. Men verkligheten ser annorlunda ut. Sverige är sårbart för globala förändringar och regeringen bör säkra en strategi för tryggad livsmedelsförsörjning, skriver Johan Kuylenstierna och Lisa Sennerby Forsse.

Världens fokus på livsmedelsförsörjning ökade i samband med matkrisen 2007–2008, då priset på jordbruksprodukter snabbt sköt i höjden. Orsakerna var klimatrelaterade omständigheter, låg lagerhållning, höga energipriser (och därmed höga kostnader för konstgödning), ökad konkurrens om mark från biobränslen, marknadsspekulation samt nationella panikåtgärder kopplade till handel och tullar.

Eftersom råvarukostnaden är en väldigt liten andel av slutpriset i svenska affärer märkte vi inte av krisen i någon nämnvärd omfattning på hemmaplan. Detta faktum invaggade oss dock i en falsk känsla av trygghet.

Vad händer om klimatförändringarna slår allt hårdare mot de handfull länder som i dag står för en dominerande del av den globala exporten av baslivsmedel? Hur påverkas vår egen försörjningskapacitet av att allt mer produktiv jordbruksmark hamnar […]