Varför lever en miljard människor i fattigdom? Internationella projektet Why poverty består av åtta entimmesdokumentärer och 30 kortfilmer som sänds över hela världen under en vecka.
Serien inleds ikväll kl 18:50 på SVT2 med kortfilmen Why poverty?: Gud är regn
Ny Teknik publicerade den 21 november artikeln ”Jorden vi ärvde”.
En ny rapport från KSLA – Kungliga Skogs- och lantbruksakademien – varnar för att allt mer svensk jordbruksmark försvinner för alltid genom vägbyggen och tätortsexpansion. Odlingsmarken kommer att behövas i framtiden, när jordens befolkning har växt till nio miljarder.
Efter att Sverige förlorat Finland i det olyckssaliga kriget 1809, inleddes en kampanj för att bryta ny åkermark och öka jordbruksproduktionen. Sveriges åkerareal ökade sedan stadigt fram till 1900-talets första hälft.
Som störst var den runt 3,7 miljoner hektar för att sedan minska till dagens 2,5 miljoner hektar.
Antalet jordbruk minskade också. Dels beroende på att rationalisering krävde större enheter, vilket gjorde att mindre gårdar köptes upp av större. Dels på att åkrar planterades med skog eller las ner på grund av dålig lönsamhet. Det var billigare att importera många livsmedel än att producera dem i Sverige. Bönder flyttade in till städerna.
En annan anledning till att åkerarealen har minskat är att tätorterna expanderat. Vidsträckta småhusområden och vägar har byggts på tidigare åkermark, något man tydligt ser i Skåne. Den som närmar sig Malmö med bil möts av korsande motorvägar, indutstriområden och nya bostadsområden ute på leran.
Den åkerareal som blivit tätort eller vägar är visserligen […]
Land Lantbruk publicerade den 16 november debattartikeln ”Vi måste bevara den goda åkermarken” skriven av Irene Oskarsson (KD), riksdagsledamot och landsbygdspolitisk talesperson samt vice ordförande i Den Goda Jorden.
Vi har ett moraliskt ansvar för att livsmedel produceras både lokalt och globalt. Idag importerar Sverige mer än hälften av det vi konsumerar. God åkermark är en förutsättning för att kunna producera svenska livsmedel, dock är åkermarken en ändlig resurs som inte kan tillverkas.
Det är ytterst viktigt att den goda åkermarken bevaras för att den även fortsättningsvis ska kunna odlas och brukas. Odlingsbar jord i öppna landskap måste respekteras. Vi behöver främja en kommunal planeringsprocess som tar hänsyn till att bevara åkermarken. Åkermarken är även av central betydelse för att bevara den biologiska mångfalden.
I Sverige används till största del betong, stål och asfalt till att uppföra bostadsområden och hårdgöra ytor. Områden med väg och järnväg förändrar jorden och dess möjlighet att återhämta sig. Enligt Miljöbalken 3 kap 4 § är jordbruksmark klassat som nationellt intresse, den får endast tas i anspråk för bebyggelse av väsentliga samhällsintressen. Trots regleringen har 10 procent av Skånes bästa åkerjord försvunnit. Enbart i Skåne och Halland planeras nästa lika mycket åkermark att bebyggas av väg och […]
Välkommen till en heldagskonferens för att diskutera hur världens växande befolkning ska kunna försörjas utan att ta kål på planeten.
Går det verkligen att producera mat till alla utan att jorden förstörs? Vi blir allt fler människor på planeten. Många hungrar och andra är överviktiga. Jordar utarmas och eroderar. Det är brist på vatten. Haven är övergödda och utfiskade. Arter försvinner och ekosystemtjänster raseras. Allt detta är bilder vi matas med och som speglar hur illa det står till med vårt klot. I det läget är det lätt att ge upp. Och tänka att den enda utvägen är att köra på i de gamla, vanliga hjulspåren som faktiskt gett skördeökningar och lyckats försörja fler under de senaste 50 åren. Lite miljöförstöring får man väl tåla för att få mat på bordet. Eller?
Plats: 7 A Centralen, Vasagatan 7 nära Royal Viking vid Centralstationen i Stockholm
Tid: Den 6 december 2012 kl. 10.00 − 17.30
Kostnad: I deltagaravgiften ingår Naturskyddsföreningens bok ”Jorden vi äter” och samtliga måltider. Deltagaravgiften på 300 kr kommer att faktureras efter konferensen. Studenter får komma kostnadsfritt med möjlighet att köpa boken på plats.
Språk: Konferensen simultantolkas mellan svenska och engelska.
Miljöaktuellt den 15 oktober publicerade Carl Pipers debattartikel ”Sluta bygga på åkermarken!.
Moderata kommunalråd som vill exploatera den skånska åkermarken är fel ute. Istället borde det rättsliga skyddet av landskapet förstärkas, skriver godsägaren Carl Piper.
FN-organet FAO beräknar att världens befolkning växer till cirka 9 miljarder personer fram till år 2050. Matbehovet i världen ökar med cirka 70 procent under samma period, oräknat att en miljard människor redan i dag inte får tillräckligt med mat. Jorden ska även förse en växande befolkning med foder, fibrer och bioenergi. Samtidigt konkurrerar jordbruket, främst med växande tätorter, om marken och vattnet. Jordbruksmark världen över omvandlas i snabb takt och på ett irreversibelt sätt till bland annat bostadsområden, vägar, köpcentra, fabriker och parkeringsplatser.
Utmaningarna stannar inte där. Jordbruket ska även minska sin klimatpåverkan, anpassa […]
Nacka Värmdö Posten publicerade den 25 september artikeln ”Skulle Värmdö klara sig på egen hand?”:
Närproducerade grödor blir allt mer populära. Men om nöden krävde – skulle Värmdös mark räcka till för att föda alla invånare?
I Grekland har frågan om självförsörjning redan blivit akut, eftersom staten inte kan garantera människors försörjning längre. Många flyttar nu från städerna till landet för att försörja sig. Man odlar sina egna livsmedel.
– De återgår till byteshandel, så det är inte en helt inaktuell fråga, det skulle kunna hända här också, säger Megha Huber, miljösamordnare i Värmdö.
En kvadratkilometer mat
Göran Bergkvist, forskare i agrara odlingssystem vid institutionen för växtproduktionsekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, säger att en grov uppskattning är att varje person i Värmdö skulle behöva omkring 1 000 kvadratmeter odlad mark för att producera sina livsmedel.
– Man behöver inte så mycket mark om man odlar den intensivt och ger den trädgårdskaraktär. Då utnyttjar man växters olika nischer och höjd, och att de växer under olika delar av en säsong. Då kan man få ut mycket föda per kvadratmeter.
Det innebär att man lägger ner en del mer arbete på odlingen och att man väljer att odla sådant som fungerar i klimatet, och väljer bort sådant som […]
I Corren den 10 september skriver Mats Tobiasson, Agronom från Sätuna, som bland annat arbetat med rådgivning och försök i lantbruket, en debattartikel med rubriken ”Kommunen hotar livsmedelsförsörjningen”.
Vårt samhälle är helt beroende av åkerjord och i Sätuna är åkermarken bra eller mycket bra, skriver Mats Tobiasson. Han menar att Linköpings kommun är på väg att förstöra odlingsmark med sina exploaterinsplaner för Sätuna.
Översiktsplanering är svårt. Frågestunden med planerarna i onsdags kväll den 5 september i Kaga bygdegård om planerna för Sätuna bekräftade det, och att åkerns samhällsvärde negligeras i planeringen.
Åkermarken i Sätuna är bra eller mycket bra, och får ett allt större värde. Bara 2 procent av svenskarna arbetar med lantbruk, men cirka 95 procent av vår mat kommer från jord- och trädgårdsbruk. Vårt samhälle är alltså helt beroende av åkerjorden, så länge den nu räcker: Världsbefolkningen blir större, jordförstöring minskar arealen, och våra höga skördar har vi bland annat tack vare ändliga resurser som fosforn i konstgödsel och olja som drivmedel. Utan dessa minskar skördarna radikalt, men ändå försöker vi dessutom ersätta olja med åkergrödor. Detta blir en svårlöst ekvation.
Efterfrågan på mark stiger globalt, och från 2002 till 2010 ökade priserna i snitt med 400 procent. Sverige hör till […]
På Jordbruksverkets blogg ”Se landet” skrev Christel Gustafsson, Jordbruksverkets landsbygdsstrateg, inlägget ”Energi eller mat eller ???” den 14 september.
I flera tidningar kan man idag läsa att EU-kommissionen inom någon månad väntas lägga ett förslag om skärpta krav på biobränslen. Själva målet att 10% av bränslen ska vara förnybara år 2020 ligger kvar. Tillägget innebär att högst 5 procent får komma från bränslen gjorda på grödor som kan användas till livsmedel eller foder. Miljöskäl anges bland annat som orsak till tillägget.
Tanken att man inte får använda sådant som skulle kunna ätas till energi är inte ny. Miljömärkningen Svanen har varit inne på samma linje tidigare.
Alarik Sandrup från Agroetanol säger i en intervju i ATL att ”förslaget strider mot allt sunt förnuft”. http://www.atl.nu/lantbruk/biobr-nsle-p-gr-dor-hotas-av-eu Jag håller faktiskt med, logiken haltar.
Det kan vara vettigt att diskutera vad vi använder maten till. Inte minst med tanke på att 1/3 av de globalt producerade livsmedlen slängs, så kallat matsvinn. Men i det här fallet är det väl mer relevant att diskutera vad vi använder vår jordbruksmark till.
Det hade kanske varit mer logiskt att begränsa vad vi använder åkermarken till, snarare än att begränsa vad vi använder potentiella livsmedel till? På en viss åker ska man […]
På Lunds Universitets hemsida publicerades den 17 september följande pressmeddelande angående en ny avhandling:
Allt ska jordens begränsade ytor räcka till för: mat till snart nio miljarder människor, föda åt våra köttdjur, bränsle till våra bilar, skog till vårt papper, bomull till våra kläder. Dessutom ska helst jordens skogar lämnas orörda för att stabilisera klimatet. Humanekologen och ekonomen Kenneth Hermele lägger i dagarna fram en avhandling vid Lunds universitet där han visar att kampen om marken just nu skärps i snabb takt.
Kenneth Hermele har gjort fältstudier i Brasilien, där man sedan 40 år tillbaka odlar sockerrör till biobränsle.
– Inte ens i ett jätteland som Brasilien räcker jorden till för att odla både biobränsle, mat och föda åt boskap utan att det får allvarliga konsekvenser för klimat och biologisk mångfald, säger Kenneth Hermele.
Visserligen odlas inte biobränsle i regnskogen, men odlingen av sockerrör tränger bort sojan som i sin tur expanderar över betesmark. Och ny betesmark finner man i Amazonas.
– I Brasilien utpekas ofta boskapsskötarna som bovarna i dramat eftersom det är de som skövlar regnskogen för att ge djuren bete. I själva verket är deras agerande bara en konsekvens av den ökade odlingen av sockerrör och soja på markområden […]
P1-morgon publicerade den 29 augusti ett inslag med rubriken ”Svensk åkermark försvinner”
Potatisåkrar och vetefält blir asfalt och bostadsområden när städer och tätorter växer. Inom EU förvandlas närmare 300 hektar från jordbruksmark till vägar eller stadsbebyggelse varje dag. Vår reporter Sven Börjesson har besökt en bördig åker utanför Linköping där kommunen vill bygga bostäder. Ska utvecklingen ses som ett hot mot framtidens matförsörjning eller är det en förutsättning för att städer ska kunna växa? Kew Nordqvist, (MP), och Lars-Ingvar Ljungman, (M), kommunalråd i Vellinge debatterar frågan.