Om Daniel

Denna skribent har ännu inte fyllt i någon information.
Hittills har Daniel skapat 980 blogginlägg för.

Ödesfrågor!

På Centerpartiet i Laholm bloggar skriver Gunnar Gullander följande:

Oljan kommer mänskligheten att köra slut på och uppfinningsrikedom fixar säkert framtidens energiförsörjning. Åkermarken på vårt klot är en resurs som inte producers mera av och kan inte ersättas av alternativ som basen för vår matproduktion. Ämnet aktualiseras i senaste numret av Hushållningssällskapets tidskrift, dess ledare konstaterar att åkermark är den bästa investeringen, Olof, representant för ”Den Goda Jorden” att marken försörjer oss, representanter för LRF och region Halland är tydliga med sin oro för att åkermarken bebyggs, i FN-förbundets tidning definieras HÅLLBAR UTVECKLING som ”tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov”, i bonnatidningen Land redovisas att investeringsstödet i EU-s landsbygdsprogram ”skall bidra till att förvalta naturresurser med 23 mrd. kr”. Samtliga dessa argument har jag tagit del av senaste veckan, det stärker mig i min övertygelse om självklarheten att spara resursen Åkermark till kommande generationers försörjning. En omsvängning av mantrat ”vi har bara åker att bygga på och vi skall hysa 25000 innevånare 2020” från den politiska ledningen i Laholms kommun är enligt min förhoppning nära förestående.

Av |2011-06-12T07:12:10+02:002011-06-12|Okategoriserade|0 kommentarer

Marken försörjer oss !

I senaste numret av Hushållningssällskapet Hallands tidskrift med TEMA marken som resurs skriver styrelsesuppleanten i Den Goda Jorden, Olof Bågenholm följande artikel.

En vänlig grönskas rika dräkt har smyckat dal och ängar. Denna strof ur sommarpsalmen symboliserar det som händer varje år. Ur marken och dess växter spirar en grönska som upplevs särskilt stark i vår- och försommartid. Denna grönska föder människor och djur. Grönskan producerar också det syre, utan vilket vi inte skulle överleva mer än någon minut.

Mina föräldrar var jordbrukare och försörjde familjen på det som marken gav. Far- och morföräldrarna var också jordbrukare, liksom de tidigare släktleden. Alla fick förlita sig på vad marken kunde ge för sin försörjning. Jag växte upp på 1940 och 1950-talen. Då var gårdarna många. Kor fanns på varje gård. Familjernas försörjning kom från jorden.

Förändringens vindar
I mitten på 1960-talet började landsbygden förändras på allvar. Mekaniseringen gjorde att större arealer kunde brukas. Mindre gårdar upphörde då man inte kunde få försörjning i penninghushållets tidevarv. Jordbruksbefolkning flyttade till städer och tätorter där det fanns gott om arbete inom en växande industri- och tjänstesektor. Denna förändring har lett fram till att över 98 procent av befolkningen kan ägna sig åt annat än att producera sina livsmedel. […]

Av |2011-06-07T17:43:09+02:002011-06-07|Okategoriserade|0 kommentarer

Marken – bästa investeringen?

I senaste numret av Hushållningssällskapet Hallands tidskrift med TEMA marken som resurs, skriver VD Ove Karlsson följande ledare.

Sällan har jag uppfattat signalerna från omvärlden så starka att lantbruket är högintressant nu. Inte bara att världen står inför enorm utmaning där vi behöver fördubbla livsmedelsproduktionen fram till 2050 – utan att varje kvadratmeter är värdefull inför framtiden. Betydande delar av åkermarken i världen är satt under stort hot från klimatförändringar, men även vattenbrist och samhällsexpansion.
Då säger givetvis vän av ordning – att detta har vi hört förr. Men jag tycker att signalerna idag är starkare och dessutom investeras det mindre i jordbrukets utveckling än tidigare. Kurvorna möts och kanske går isär och underskottssituationer är ett faktum? Revolterna i arabvärlden hade sin start i högre matpriser. Det är nog inte sista gången vi ser sådant. Om jag får frågan om man skall investera i jordbruksmark, så är det självklara svaret för mig ett ja!
Vi behöver vara rädda om åkermarken. Men vi behöver samtidigt ta nya grepp. Det skulle vara önskvärt med mera kreativt tänkande när det gäller samhällsplaneringen. Det skulle också vara välbehövligt med mer utvecklingsinsatser för att förstärka markens produktionsförmåga, Vi behöver veta […]

Av |2011-06-07T16:24:38+02:002011-06-07|Okategoriserade|0 kommentarer

Oxfam: Maten dubbelt så dyr om 20 år

Priserna på baslivsmedel kommer att mer än fördubblas på tjugo år om inte världens ledare kan reformera det globala livsmedelssystemet, varnar den brittiska hjälporganisationen Oxfam i en rapport.

”Matsystemet knäar under intensivt tryck från klimatförändringar, ekologisk förstöring, befolkningstillväxt, stigande energipriser, stigande efterfrågan på kött och mejeriprodukter och konkurrens om marken från biobränslen, industri och urbanisering”, skriver Oxfam.

Omkring 900 miljoner människor går hungriga i dag, och rapporten målar upp en mörk framtidsbild. År 2050 har jordens befolkning vuxit från 6,9 miljarder till 9,1. Efterfrågan på livsmedel stiger ännu mer, upp 70 procent, då alltmer utvecklade ekonomier kräver fler kalorier.

Då, om fyra årtionden, spår Oxfam att den växande efterfrågan kolliderar med alltmer påtagliga effekter av klimatförändringar som torka, översvämningar och oväder.

Oxfams lösning för att undvika den stundande matkatastrofen är att minska slöseriet med livsmedel och vatten och att stödja hållbar matproduktion.

”I över hälften av industriländerna är 50 procent eller mer av befolkningen överviktig, och mängden mat som kastas bort är enorm – möjligen så stor som 25 procent”, skriver Oxfam.

TT-AFP
11-05-31

Av |2011-06-03T07:29:52+02:002011-06-03|Okategoriserade|0 kommentarer

Åkermarken och framtiden

Supermiljöbloggen skriver riksdagsledamoten Tina Ehn (MP) idag ett inlägg.

Diskussionen om hur vi ska kunna försörja framtidens växande befolkning pågår. Vissa finner svar i en allt ökande produktion i ett allt intensivare jordbruk. Länder med växande ekonomi och växande befolkningar köper odlingsmark i andra länder.
Den globala handelspolitiken tar inte ansvar för vem som får tillgång till mat och vem som får klara sig på resterna.
Livsmedelssuveränitet och livsmedelsstrategier är ord som skapar engagemang i den politiska debatten då och då.
Men hoten mot den odlingsbara marken, nämns alltför sällan, pressen på jordbruksmarken och dess bördighet och produktionsförmåga tas ej på tillräckligt stort allvar. Men den pågående utveckling kräver att vi lyfter frågan om hur vi behandlar förutsättningar att kunna odla de grödor vi behöver.
Alltmer av åkermark tas i anspråk då städer växer, då köpcentran etableras och av vägbyggen som kräver alltmer av markytan. Städer är dessutom ofta belägna där den bördigaste åkermarken finns.
Problemet med utspridd bebbyggelse såsom villaområden kallas ofta ”urban sprawl” eller stadsutglesning, vilket ökar i Europa. Enligt en ny rapport täcks varje år ett område stort som Berlin med vad som kallas urban bebyggelse.
Var man än befinner sig, vart man än reser ser man maskiner, som flyttar grus, […]

Av |2011-05-31T18:25:55+02:002011-05-31|Okategoriserade|1 kommentar

Bygg inte på bördig åkermark

GP debatt kan man idag läsa följande debattartikel skriven av Den Goda Jordens sekreterare Bengt Svensson.

Bygg inte på bördig åkermark

När företag profilerar sig som hållbara och miljövänliga bör de inte samtidigt bygga på bördig åkermark. Det förstör all trovärdighet, skriver Bengt Svensson för Den goda jorden.

Många företag arbetar förtjänstfullt med hållbar utveckling och arbetar hårt för att ge en omtänksam bild av företaget till kunderna. På engelska kallat Sustainability eller CSR (Corporate Social Responsibility). Det rör sig om mål kring produkter, arbetsmetoder, etik och moral, samt krav på leverantörer.

Mycket är bra, men målsättningarna måste utvidgas till att gälla även etableringen, en mycket viktig del, som sällan eller aldrig nämns i sammanhanget. En grundförutsättning för hållbarhet är nämligen att trygga tillgången på mat. Och åkern ger mat. Etablering på åker ger ohållbarhet och spolar bort trovärdigheten i arbetet.

Företaget DSV, ett globalt, mycket stort transport- och logistikföretag bygger just nu på en av de bördigaste markerna i Skåne. Mark där tidigare Swalöf haft sina utsädesodlingar. DSV har föresatser om att arbeta för en hållbar utveckling. Men i detta fall har man helt glömt bort att själva etableringen leder hållbarheten i helt fel riktning.

För ett företag med så stora målsättningar borde […]

Av |2011-05-29T07:33:48+02:002011-05-29|Okategoriserade|1 kommentar

Dags att lägga ner svenskt jordbruk?

Sveriges i särklass bästa åkermark hotas ständigt av fler vägar, fler köpcentra och nya bostäder. Vem har rätt till Sveriges åkermark och är svenskt jordbruk något för framtiden? Följ paneldebatten om exploatering på Borgeby Fältdagar den 29 juni. Direkt efter invigningen av Borgeby Fältdagar kl. 13 den 29 juni arrangeras en paneldebatt om exploatering och framtidens åkermark. Följande personer deltar:

•Bengt Anders Johansson, vice ordförande i riksdagens miljö- och jordbruksutskott (M)
•Pia Kinhult, ordförande regionstyrelsen Region Skåne (M)
•Marianne Andersson, ordförande LRF Skåne
•Anders Larsson, prefekt vid området för landskapsarkitektur vid SLU
•Carina Svensson, ordförande i stadsplaneringsnämnden i Malmö stad (S)

•Moderator är Annika Åhnberg, ledamot KSLA samt före detta jordbruksminister.

Av |2011-05-27T16:29:11+02:002011-05-27|Okategoriserade|1 kommentar

Urban sprawl: Så mycket sprider sig de Europeiska städerna varje år

Miljöaktuellt skrev den 26 maj:

De urbana miljöerna sprider sig i rask takt i Europa. Enligt en ny rapport täcks varje år ett område stort som Berlin.
Problemet med ”urban sprawl” eller stadsutglesning är påtagligt i Europa. Enligt en ny rapport täcks varje år ett område stort som Berlin med urban bebyggelse, låga hus, vägar och anläggningar – berättar nyhetsbrevet Ends. Den Österrikiska miljöorganisationen som står bakom rapporten kräver nu att åtgärder vidtas i EU för att stoppa utvecklingen.

Enligt rapporten är den pågående stadsutglesningen ett stort hot mot den odlingsbara marken och mot grundvattnet. Eventuellt, menar man, kan stadsutglesningen också leda till ökade översvämningar och höjda temperaturer lokalt.

Av |2011-05-27T16:24:08+02:002011-05-27|Okategoriserade|2 kommentarer
Till toppen