På GP debatt kan man idag läsa följande debattartikel skriven av Den Goda Jordens sekreterare Bengt Svensson.
Bygg inte på bördig åkermark
När företag profilerar sig som hållbara och miljövänliga bör de inte samtidigt bygga på bördig åkermark. Det förstör all trovärdighet, skriver Bengt Svensson för Den goda jorden.
Många företag arbetar förtjänstfullt med hållbar utveckling och arbetar hårt för att ge en omtänksam bild av företaget till kunderna. På engelska kallat Sustainability eller CSR (Corporate Social Responsibility). Det rör sig om mål kring produkter, arbetsmetoder, etik och moral, samt krav på leverantörer.
Mycket är bra, men målsättningarna måste utvidgas till att gälla även etableringen, en mycket viktig del, som sällan eller aldrig nämns i sammanhanget. En grundförutsättning för hållbarhet är nämligen att trygga tillgången på mat. Och åkern ger mat. Etablering på åker ger ohållbarhet och spolar bort trovärdigheten i arbetet.
Företaget DSV, ett globalt, mycket stort transport- och logistikföretag bygger just nu på en av de bördigaste markerna i Skåne. Mark där tidigare Swalöf haft sina utsädesodlingar. DSV har föresatser om att arbeta för en hållbar utveckling. Men i detta fall har man helt glömt bort att själva etableringen leder hållbarheten i helt fel riktning.
För ett företag med så stora målsättningar borde det vara självklart, att inte etablera sig på den mark som både medarbetare och slutkunder är direkt beroende av för sitt uppehälle. De borde därför avvisat kommunens förslag av byggplats, och begärt förslag på alternativ mark. Företaget borde tänkt på att det är kundernas preferenser som avgör goda affärer och inte kommunens anvisningar.
Centrallager på bästa åkermark
På den bästa åkermarken i Halmstad kommun, i Kårarp, bygger Servera ett centrallager. Ett företag inom livsmedelssektorn som borde vara mer medvetna om behovet av att värna den bästa åkermarken och hålla en hög miljöprofil i frågan.
Ytterligare ett företag som skulle kunna förbättra sitt miljötänkande är Ikea, som bygger på åkermark i Malmö, Uddevalla och Gävle. Dessvärre finns det många fler exempel runt om i landet.
När kundernas medvetande ökar och trovärdigheten ifrågasätts kommer de att vända sig till konkurrerande företag med renare samvete och större trovärdighet.
Löften om att man arbetar för ett hållbart samhälle, blir trovärdiga och genomtänkta, först när man tydligt uttalar och verkar för att vid nya etableringar eller utbyggnader, lokalisera på annan mark än åkermark.
Tänk på trovärdigheten
Att skriva ner detta redan nu i en etableringspolicy, klart och tydligt och med ord som kunder förstår, skapas en bild av företaget som omtänksamt, medvetet, och framtidsinriktat. Det ger good business.
Så alla företag som jobbar med hållbar utveckling; glöm inte att målsättningarna måste gälla helheten, från etablering av anläggningar till återvinning av produkterna. Det ger signal till kunderna att företaget är trovärdigt. Trovärdighet är en allt starkare del i ett företags profilering och avgörande för vem som lyckas i konkurrensen.
Allt fler vill bli bönder, men allt färre har familjejordbruk att ta över.
Tänk en stiftelse som köper upp bördig åkermark och arrenderar ut till unga entreprenörer.
Maskinparken kan ägas kooperativt eftersom det innebär stora investeringar.