Allt mer åkermark används till att bygga bostäder, industrier och vägar, och nu varnar Lantbrukarnas Riksförbund för att vi därigenom kommer att tvingas importera allt mer livsmedel. Lars-Ove Johansson är ordförande för LRF Sydost, och han tycker att det finns annan mark än just åkermark man kan bebygga.
Det skriver Sveriges Radio P4 Blekinge på sin hemsida. Läs hela inlägget och lyssna här.
I dagens Hallandsposten publiceras en ledare med följande inledning:
En jordvärnslag hade onekligen kunnat bli ett effektivt verktyg för valhänta kommunpolitiker.
I både Laholms och Halmstads kommuner brottas politikerna med planeringsfrågor för den framtida utvecklingen. I sammanhanget uttyds utveckling med expansion och byggande av nya bostäder och verksamheter.
Glädjande nog har debatten kommit att handla mer om hur marken används. Här är det extra intressant att följa Centerpartiets hållning som liknar en balansgång på slak lina.
Gunnar Gullander skrev den 2 augusti en debattartikel i Hallandsposten med anledning av Hallandspostens artiklar om vår Åkermark.
Man har kunnat ta del av några artiklar i HP på temat ”åkermarken en ändlig resurs”. Ett exempel på hur den hanteras politiskt är Åmot i Laholms kommun. Vid samrådsförfarandet gjorde ”Starke man” i Laholm ett som jag då trodde ett förhastat uttalande i ärendet: Så länge vi kan leka med hästar och dricka pilsner är det nog ingen brist på åkermark!
Nu upprepas detta argument i en intervju i torsdagens HP, då får man förmoda att det är Per Asklunds övertygelse det gäller.
Det finns fler exempel på att det inte råder brist på åker i vår kommun för närvarande, inte heller i vårt land. Det är förvisso inte dagens situation det handlar om. Vi importerar för närvarande cirka hälften av maten, förmodligen endast dryckesmjölken som täcker inhemskt behov.
Nu är det faktiskt läge att lyfta blicken och tänka längre fram i tiden än mänskligheten någonsin gjort, alltså ingen bortre gräns. Jag konstaterar härmed att den mark som vi unnar oss att ha hästar på, och den som producerar maltkorn till ölet, finns kvar som resurs till skillnad från den som schaktats bort och […]
Nerikes Allehanda skrev den 26 juli en artikel med följande inledning:
Forskare varnar för att svenska åkermarker byggs bort. I Hallsberg förvandlas just nu 800 000 kvadratmeter prima åkermark till en jätteanläggningen för tåg.– Det är förödande att bygga bort väldigt god åkerjord när världen redan svälter, säger Per Willén på LRF.
Hallandsposten publicerar idag följande artikel:
Det är stöld från svältande människor att bygga på den goda jorden, anser Bertil Johansson i Laholmspartiet.
Bertil Johansson är motståndare till Åmotsplanen och föreslår att kommunen istället riktar blickarna österut, mot Kungsgården, och norrut mot Köpingelandet. Han kan också tänka sig en viss exploatering på södra delen av Hökafältet.
– Åmotsplanen är Per Asklunds kompromiss med Hästtorgssociteten och andra motståndare till att det byggs på Köpingelandet, säger Bertil Johansson.
Vitsen med Kungsgården är att marken där är sämre, att ägaren är med på noterna och att området hänger ihop med stan.
– Det ligger inte mer än fem minuter från centrum.
LP-ledaren tycker att kommunledningen ska lägga mer krut på näringslivspolitiken.
– Ska vi få folk att flytta hit måste det skapas nya arbetstillfällen. Kommunen är inte alls så vass som det står på reklamskyltarna, säger Bertil Johansson och kallar byggplanerna ”en stöld från kommande generationer”.
– Jag tycker att vi ska titta på USA som har en klausul mot att det byggs på bra åkermark.
Hallandsposten publicerar idag följande artikel:
Gunnar Gullander (C) vill värna den goda jorden. Men hittills har det politiska gensvaret varit svalt. Även i hans eget parti.
– Vi är kluvna, konstaterar Gullander och tillägger att ”det vi håller på med är vansinnigt”.
En del menar att Gunnar Gullander kastar sten i glashus. Själv bor han nämligen i en ganska nybyggd villa i ett område (Söderläget på Bonnarp) som tills för nyligen var prima åker.
– Ja, det stämmer. Som ledamot i miljö- och byggnadsnämnden var jag själv med och godkände detaljplanen. På den tiden tänkte jag inte på det. Insikten har kommit senare. I dag känns det käpprätt åt helvete.
Sista åren i miljö- och byggnadsnämnden var Gullander, som han själv uttrycker det, ”helt ensam om att värna åkermarken”.
– Det är jag inte i centern. Men vi är ett kluvet parti. Där finns företrädare för båda sidorna. Det är nog bara Miljöpartiet som står enat i den här frågan.
Med vånda gav Gullander sin välsignelse till Allarpsområdets exploatering. Marken var dålig och han ville inte framstå som motvalls kärring i alla möjliga sammanhang.
– Allarp är kanske en skitmark med våra mått mätt men inte med Afrikas, konstaterar han.
När Åmotsplanen hamnade på politikernas bord fick exploateringsivrarna […]
Hallandsposten publicerar idag följande artikel:
Gör Laholms kommun rätt som planerar att bygga bostäder och industrier på den bästa åkermarken när miljoner människor i världen håller på att dö av svält?
– Vi har inget val. Ett nej till expansion är detsamma som sotdöden, hävdar kommunrådet Per Asklund (M).
Men alla håller inte med. Lantbruksuniversitets forskare vill ha regler som skyddar den återstående jordbruksmarken mot exploatering för att kunna producera mat åt en växande världsbefolkning och möta klimatförändringarnas konsekvenser. Enligt SLU har 13 000 hektar halländsk och skånsk åker – motsvarande 130 000 villatomter – bebyggts sedan 1970-talet. Och nu hotas ytterligare 9 000 hektar – enbart i Skåne.
– Allt är uppbyggt på att kommunerna måste expandera och få in fler skattekronor. Ska vi få hit nya invånare måste vi skaffa fram attraktiv mark som för det mesta är liktydigt med bra jordbruksmark. Jag hade gärna sett att vuxit i inlandet men det är marknaden som styr. Mitt uppdrag är att värna om Laholms kommuns intressen. Men om staten vill att Laholm ska bli ett Skansen får vi förstås försöka anpassa oss efter det, säger Per Asklund.
Asklund tillstår dock att ”ekvationen inte går ihop” och att han till viss del förstår forskarnas oro.
– […]
I Hallands Nyheter har Leif Gustavsson i NOrdBruk skrivit följande insändare:
Enligt en rapport från Madeleine Granvik, SLU, har 13 000 hektar åker byggts bort i Skåne och Halland sedan 1970-talet. De närmaste 20 åren väntas en lika stor minskning av åkerarealen.
Kritik mot att åkermark exploateras kommer nu från en forskare på lantbruksuniversitetet, däremot hörs inget från LRF och det är anmärkningsvärt.
I SCB:s och LRF:s ”Miljöredovisning för svenskt lantbruk” nämner man att riksdagen i ett beslut från 1977 slog fast att ”brukningsvärd åkermark inte skall bebyggas om det finns annan mark tillgänglig”. Ungefär lika luddigt som kärnkraftsomröstningen.
Vi är väldigt duktiga på att prata om det hållbara samhället, vi är inte fullt så duktiga på att omsätta de vackra orden till praktisk handling. Miljön har fått ge vika för spekulationsekonomin i alla sammanhang.
Andreas Carlgren – miljöminister (C) – tar i så han spricker: ”Vi intar ledarrollen” (NA 15 juli). Carlgren tror att energiförsörjningen kan ställas om till helt förnybart 2050. Det är vackra fraser om ökad tillväxt samtidigt som belastningen på miljön minskar. Med andra ord, växa och vara grön samtidigt.
Men hur ska detta gå till om vi inte värnar den viktigaste resurs vi har? Vad ska vi odla på asfalten, […]
Ölandsbladet skrev den 23 juli en artikel med följande inledning:
Åkermarken i Sverige är allt mer utsatt, då stora ytor blir till grund för köpcentra och hus istället för odling av livsmedel.
– Det är viktigt att lyfta frågan så att kommuner och Trafikverket tänker till en extra gång innan de ger tillstånd till byggnationer och vägar, säger Lars-Ove Johansson, regionförbundsordförande i LRF Sydost.
Olle Ljungbeck har skrivit följande insändare i Arbetarbladet.
På ett flertal samhällsviktiga områden ligger Gävle sist eller i botten. Hit hör t ex sysselsättningen mm. Men även när det gäller vräkning av barn toppar Gävle listan.
I dagarna har FN, lantbruksstyrelsen m fl varnat för att god åkermark asfaltbeläggs eller tas i bruk för andra ändamål än för odling. Genom detta riskerar vi att svälten i världen förvärras genom att vi inte längre kan bidra med livsmedel till jordens svältande befolkning. Jag har vid flera tillfällen varnat för att god åkermark försvinner genom politikernas kortsiktighet. Senast gjorde jag det när man utvidgade Valbo köpcenter till bekostnad av Gävles bästa åkerjord. Gång på gång ser vi hur politikerna negligerar varningarna mot förstörelsen av våra åkerjordar.
Hur länge skall politiker som Carina Blank och övriga ledande politiker få gå emot såväl ett humant och solidariskt samhälle liksom att nonchalera krav från såväl jordbrukare som vanliga medborgare att spara den odlade gjorden. När får vi en enig medborgaropinion – som oavsett färgen på de styrande – kräver en förnuftig politik på alla områden från de som styr såväl lokalt, regionalt som över riket totalt. Carina Blank är inte vuxen den uppgift hon nu har.