Månad: september 2012

Skulle Värmdö klara sig på egen hand?

Nacka Värmdö Posten publicerade den  25 september artikeln ”Skulle Värmdö klara sig på egen hand?”:

Närproducerade grödor blir allt mer populära. Men om nöden krävde – skulle Värmdös mark räcka till för att föda alla invånare?

I Grekland har frågan om självförsörjning redan blivit akut, eftersom staten inte kan garantera människors försörjning längre. Många flyttar nu från städerna till landet för att försörja sig. Man odlar sina egna livsmedel.

– De återgår till byteshandel, så det är inte en helt inaktuell fråga, det skulle kunna hända här också, säger Megha Huber, miljösamordnare i Värmdö.

En kvadratkilometer mat
Göran Bergkvist, forskare i agrara odlingssystem vid institutionen för växtproduktionsekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, säger att en grov uppskattning är att varje person i Värmdö skulle behöva omkring 1 000 kvadratmeter odlad mark för att producera sina livsmedel.

– Man behöver inte så mycket mark om man odlar den intensivt och ger den trädgårdskaraktär. Då utnyttjar man växters olika nischer och höjd, och att de växer under olika delar av en säsong. Då kan man få ut mycket föda per kvadratmeter.

Det innebär att man lägger ner en del mer arbete på odlingen och att man väljer att odla sådant som fungerar i klimatet, och väljer bort sådant som vi idag äter, men som odlas på andra håll i världen.

– Näringsmässigt skulle det vara möjligt att producera allt i Värmdö. Om man ska hålla djur kräver det mer betesmark, säger Göran Bergkvist.

Men om marken i praktiken skulle räcka till för att göra Värmdö självförsörjande – det kan ingen i kommunen svara på i dag.

– Det skulle krävas en enorm utredning för att få fram det. Men det vore fantastiskt, säger Sebastian Bolander, kommunekolog.

Åkermarken krymper
I dag exploateras mycket jordbruksmark. Hagmarker och betesmarker växer igen. Åkermark som tidigare använts för bete eller odling har lämnats eller planterats skog på. Eller så blir jordbruksmark naturskyddskområden, som på Björnö.
I dagsläget skulle det lokala skafferiet inte räcka till.

– Mycket vi odlar går till djurfoder. Vi har ett stort underskott på odlingsmark, i alla fall om vi ska mätta Värmdöborna, säger Mikael Windahl, bonde på Säby och ordförande i Värmdö LRF.

LRF har länge velat öka skyddet för åkermark eftersom det är en begränsad naturresurs. Mark som exploateras kan inte återskapas. Till exempel har man framfört krav på att åkermark ska kunna utpekas som riksintresse och därmed bli svårare att exploatera.

– Jordbruksmarken har fått stryka på foten eftersom den är billig och platt, säger Åsa Hill, jurist på LRF som specialiserat sig på äganderättsfrågor.

LRF vill att kommunerna skaffar kunskap om sin jordbruksmark och tar större hänsyn i sin planering. Åsa Hill tycker också att kommuner och markägare i dag har för stor frihet för att använda mark till annat än att odla.

Fredade zoner i Danmark 
Anders Wågberg, bonde på Malma gård, säger att kommunen måste upprätta en plan för de gröna näringarna, så att graden av självförsörjning ökar.

– Det är väldigt mycket mark som försvunnit. Därför är det så viktigt att bromsa utvecklingen. Hela Hemmesta centrum var åkermark tidigare och här på Malma har det byggts sommarstugeområden.

I Danmark har man sedan länge infört olika zoner på landet och i staden. Det finns till exempel ett förbud mot externa köpcentrum på landet.

– Man har tagit ställning mot sådana etableringar för att bevara livet i stadskärnorna, säger Åsa Hill.

Riv upp förslaget om bostäder i Sättuna

Gustav Knutsson (MP) ledamot i samhällsbyggnadsnämnden skrev den 25 september i Corren debattartikeln ”Riv upp förslaget om bostäder i Sättuna”.

Låt oss fortsätta odla den goda jorden och bygga bostäder på annan mark, skriver Gustav Knutsson (MP).

Linköpings kommun planerar att skapa ett nytt bostadsområde med 360 villor i Sättuna vid Roxens västra strand, trots att det strider mot flera av kommunens egna långsiktiga miljömål.

Åkerjorden i Sättuna hör till de bästa i Sverige, och det vill inte säga lite med tanke på att Sveriges åkermark överlag hör till de bästa i världen. Bördig åkermark kommer bli värd allt mer i takt med att klimatförändringarnas konsekvenser i form av torka och översvämningar gör stora arealer i andra delar av världen obrukbara. Att offra en sådan resurs för att bygga villamattor ligger mycket långt från de långsiktigt hållbara beslut som framtidens Linköpingsbor har rätt att kräva av oss.

Det andra starka argumentet mot det planerade bostadsområdet är att det inte kommer blir ett tillräckligt stort underlag för normal service som affärer och skolor. De allra flesta som bor där kommer därför att behöva åka därifrån dagligen och de kommer bli tvungna att åka bil, eftersom de kommer att vara för få för att motivera en utbyggd kollektivtrafik. Den planerade busshållplatsen vid Bergsvägen ligger en dryg kilometer bort. En kilometer är för långt att gå för de flesta, särskilt om man ska göra det med tunga matkassar och kinkiga dagisbarn. Biltrafiken kommer därför att öka vilket också är i strid med kommunens övergripande miljömål.

Förslaget har nu varit ute på samråd och både LRF och andra har tagit upp hotet mot åkermarken. För Miljöpartiet är det ett enkelt beslut: Riv upp förslaget, bygg inte på åkrarna kring Sättuna.

Låt oss fortsätta odla den goda jorden och bygga bostäder på annan mark. Det kommer löna sig i längden.

Global Soil Partnership website

The Food and Agriculture Organisation(FAO) has launched the Global Soil Partnership(GSP) website. The site informs about the 5 pillars of this action, the Terms of Reference and information on how to become a Partner. The GSP has as a mission to develop capacities, build on best available science,  facilitate/contribute to the exchange of knowledge and technologies among stakeholders for sustainable management of soil resources at all levels.

Global Soil Partnership website

 

Nollvision gällande exploatering av åkermark i Skåne

Landskapsobservatorium skriver Louise Andersson följande artikel:

I våras gick Länsstyrelsen i Skåne ut med ett förslag till en nollvision gällande exploatering av åkermark. Titta på filmen så får du veta varför samt vad det kommer att innebära i praktiken.

Förslaget ingår som en del i det nya åtgärdsprogram som Länsstyrelsen tagit fram. Programmet presenterar en rad konkreta åtgärder inom olika områden, åtgärder som krävs för att vi ska nå de miljömål som satts upp. Remissrundan är avslutad och det nya åtgärdsprogrammet kommer att presenteras på ett seminarium i Malmö den 26 oktober. Programmet hittar du här.

 

Kommunen hotar livsmedelsförsörjningen

I Corren den 10 september skriver Mats Tobiasson, Agronom från Sätuna, som bland annat arbetat med rådgivning och försök i lantbruket, en debattartikel med rubriken ”Kommunen hotar livsmedelsförsörjningen”.

Vårt samhälle är helt beroende av åkerjord och i Sätuna är åkermarken bra eller mycket bra, skriver Mats Tobiasson. Han menar att Linköpings kommun är på väg att förstöra odlingsmark med sina exploaterinsplaner för Sätuna.
Översiktsplanering är svårt. Frågestunden med planerarna i onsdags kväll den 5 september i Kaga bygdegård om planerna för Sätuna bekräftade det, och att åkerns samhällsvärde negligeras i planeringen.

Åkermarken i Sätuna är bra eller mycket bra, och får ett allt större värde. Bara 2 procent av svenskarna arbetar med lantbruk, men cirka 95 procent av vår mat kommer från jord- och trädgårdsbruk. Vårt samhälle är alltså helt beroende av åkerjorden, så länge den nu räcker: Världsbefolkningen blir större, jordförstöring minskar arealen, och våra höga skördar har vi bland annat tack vare ändliga resurser som fosforn i konstgödsel och olja som drivmedel. Utan dessa minskar skördarna radikalt, men ändå försöker vi dessutom ersätta olja med åkergrödor. Detta blir en svårlöst ekvation.

Efterfrågan på mark stiger globalt, och från 2002 till 2010 ökade priserna i snitt med 400 procent. Sverige hör till de 20 länder i världen som köper upp mest jordbruksmark utomlands, vilket bland annat lett till att småbönder i Sierra Leone har mist mark, inkomster och dräglig försörjning med hjälp av Swedfunds svenska skattepengar. Torkan i USA ger stora prishöjningar på majs, soja och spannmål globalt, och handeln med sådana baslivsmedel är just global. Eftersom USA gör fordonsetanol av majs har FN:s livsmedelsorgan FAO begärt att USA drar ned på den tillverkningen, men USA vill minska sitt oljeberoende och säger nej.

I våras anordnade länsstyrelsen ett seminarium om fysisk planering och hushållning med åkermark. De som leder planeringen av Sätuna var inte där, säger sig sakna kunskap i frågan och menar att jordbruksmarkens samhällsvärde ligger helt utanför deras ramar, men menar ändå att länsstyrelsen, som har kunskap och är tydligt kritisk mot exploatering av betes- och åkermark i Sätuna, vare sig ”har ansvar för frågan eller att verkligheten fungerar”.

Riomötet om miljömål gav inte mycket, men 100 länder enades om att värna åkermarken, särskilt för lokal livsmedelsproduktion. EU-kommissionen har liknande mål. I denna värld vill kommunen bygga på utmärkt jordbruksmark, uttryckligen utan att anlita jordbrukskunnande, men ”förhoppningsvis har vi lyckats fånga in allt av betydelse”. En svensk kommun kan utan straffsanktion strunta i miljöbalkens skydd för åkermark och invånarnas långsiktiga behov, trots att projektledningen vet att packningsskadad åkermark sannolikt bara kan repareras av nästa istid.

Vilka politiker drar de ansvarsfulla slutsatserna och styr exploateringen från åkerjord mot impediment, till exempel längs Stångådalsbanan?

Hur tillåts lokala intressen förstöra jordbruksmarken i Sättuna?

I Corren den 21 september skriver Sigvard Henriksson, Utbildad och verksam inom byggnadsteknik, byggnads- och fastighetsjuridik, i en insändare ”Hur tillåts lokala intressen förstöra jordbruksmarken i Sättuna?” en replik till Mats Tobiasson, Corren, 10 september.

Det kändes bra att en jordbruksexpert fick tillfälle att yttra sig. Att jordbruksmarken i Sättuna är av hög klass har jag vetat länge. Det fick jag veta när jag som byggsakkunnig en tid arbetade för dåvarande Lantbruksstyrelsen och hörde deras jordbruksexperter uttala att odlingsjorden i Sättuna är en av Östergötlands bördigaste och mot torka mest pålitliga jordar. Tobiasson hänvisar till det förslag till översiktsplan för Sättuna som varit utställt för granskning.

I nämnda planförslag går man helt emot Plan- och bygglagens föreskrifter om att ?markområden skall användas för det ändamål som områdena är mest lämpade för etc.”, och man går även emot Miljöbalkens lagföreskrifter som säger att ?brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses genom att annan mark tas i anspråk”. Av förslaget framgår att man i planeringen kan bortse från dessa föreskrifter genom att hänvisa till ett kommunalt beslut som anger ?att man för bebyggelseutveckling gör anspråk på cirka 3 procent av jordbruksmark som finns i både Linköpings och Norrköpings kommuner?.

Eftersom båda kommunerna tillsammans har en landareal av cirka 2922 kvkm, och med förhållandevis mycket jordbruksmark, torde de 3 procent utgöra ett stort markområde, vilket gör att denna spärr mot exploatering av jordbruksmark blir helt verkningslös. I det bördiga Östergötland som räknas som en av Sveriges kornbodar kan ju ett så lättjefullt beslut fattas trots att det i världen varje dygn dör cirka 29000 barn under 5 år på grund av undernäring och sjukdomar, vilka många är orsakade av näringsbrist. Siffran angavs i ett inslag i rapportmorron vecka 37 i år.

Att det finns annan mark än den värdefulla jordbruksmarken i Sättuna i Linköpings närområde att tillgå är obestridbart. Jag frågar mig ?när ska åtminstone något av våra politiska partier värna om hela kommunens intressen och inte helt glömma bort landsbygdsutvecklingen och livsmedelsförsörjningen”.

Energi eller mat eller ???

På Jordbruksverkets blogg ”Se landet” skrev Christel Gustafsson, Jordbruksverkets landsbygdsstrateg, inlägget ”Energi eller mat eller ???” den 14 september.

I flera tidningar kan man idag läsa att EU-kommissionen inom någon månad väntas lägga ett förslag om skärpta krav på biobränslen. Själva målet att 10% av bränslen ska vara förnybara år 2020 ligger kvar. Tillägget innebär att högst 5 procent får komma från bränslen gjorda på grödor som kan användas till livsmedel eller foder. Miljöskäl anges bland annat som orsak till tillägget.

Tanken att man inte får använda sådant som skulle kunna ätas till energi är inte ny. Miljömärkningen Svanen har varit inne på samma linje tidigare.

Alarik Sandrup från Agroetanol säger i en intervju i ATL att ”förslaget strider mot allt sunt förnuft”. http://www.atl.nu/lantbruk/biobr-nsle-p-gr-dor-hotas-av-eu Jag håller faktiskt med, logiken haltar.

Det kan vara vettigt att diskutera vad vi använder maten till. Inte minst med tanke på att 1/3 av de globalt producerade livsmedlen slängs, så kallat matsvinn. Men i det här fallet är det väl mer relevant att diskutera vad vi använder vår jordbruksmark till.

Det hade kanske varit mer logiskt att begränsa vad vi använder åkermarken till, snarare än att begränsa vad vi använder potentiella livsmedel till? På en viss åker ska man då inte kunna odla vete till etanol men däremot salix till el och värme. Vi får inte heller odla raps till traktorn däremot havre till hästen. På vilket sätt minskas världssvälten och räddas miljön av en sådan reform?

Samtidigt har vi i Sverige minskande arealer jordbruksmark på grund av igenväxning och exploatering till andra ändamål.

Samtidigt läggs ordrika dokument om ”biobased economy” som går ut på mer biomassaproduktion till fler ändamål, det fossila ska bytas mot förnybara alternativ. Fossil energi ska bytas mot förnybar. Majs och potatis kan bli stärkelse som kan ersätta fossila plaster, till exempel.

Samtidigt kommer miljöorganisationen Greenpeace med en rapport med titeln; Gröna Jobb – sysselsättningseffekterna av omställningen till ett hållbart energisystem. http://www.greenpeace.org/sweden/se/rapporter-och-dokument/gronajobb/ I denna räknar man med 30 000 jobb inom bioenergisektorn år 2020. En ökning om 5000 jämfört med idag.

Så förespråkar kommissionen en inriktning med miljöargument. Och Greenpeace förespråkar motsatt inriktning med sysselsättningsargument. Omvända världen!

Frågan rymmer flera målkonflikter och har betydelse för jobben på landsbygden.

Kampen om marken skärps i snabb takt

På Lunds Universitets hemsida publicerades den 17 september följande pressmeddelande angående en ny avhandling:

Allt ska jordens begränsade ytor räcka till för: mat till snart nio miljarder människor, föda åt våra köttdjur, bränsle till våra bilar, skog till vårt papper, bomull till våra kläder. Dessutom ska helst jordens skogar lämnas orörda för att stabilisera klimatet. Humanekologen och ekonomen Kenneth Hermele lägger i dagarna fram en avhandling vid Lunds universitet där han visar att kampen om marken just nu skärps i snabb takt.

Kenneth Hermele har gjort fältstudier i Brasilien, där man sedan 40 år tillbaka odlar sockerrör till biobränsle.

– Inte ens i ett jätteland som Brasilien räcker jorden till för att odla både biobränsle, mat och föda åt boskap utan att det får allvarliga konsekvenser för klimat och biologisk mångfald, säger Kenneth Hermele.

Visserligen odlas inte biobränsle i regnskogen, men odlingen av sockerrör tränger bort sojan som i sin tur expanderar över betesmark. Och ny betesmark finner man i Amazonas.

– I Brasilien utpekas ofta boskapsskötarna som bovarna i dramat eftersom det är de som skövlar regnskogen för att ge djuren bete. I själva verket är deras agerande bara en konsekvens av den ökade odlingen av sockerrör och soja på markområden som tidigare användes till boskapsskötsel, menar Hermele.

Konkurrensen om odlingsbar jord har skärpts mycket på senare år. Rika länder lägger under sig mark i fattiga länder. Det sker genom handel och ojämnt utbyte av ekologiska resurser, genom utlokalisering av smutsig industri och genom dumpning av miljösopor.

– Ett resultat av denna kamp om jordens jordar är det nygamla fenomenet ”land grabbing”, säger Kenneth Hermele. Jordhungriga aktörer – allt från länder till företag till pensionsstiftelser – investerar i mark i fattiga länder. Det är ett mönster som bara alltför mycket påminner om den koloniala arbetsfördelningen.

Kenneth Hermele argumenterar för att Robert Thomas Malthus (1766-1834) kanske kommer att få rätt ändå till slut. Malthus ansåg att befolkningen i Storbritannien ökade mycket snabbare än produktionen av mat och att detta ofrånkomligt kommer att leda till svält. Teorin fick ett enormt genomslag under början av 1800-talet men ansågs föråldrad när ny teknik, fossila bränslen och den koloniala expansionen ändrade på förutsättningarna. Idag, menar Hermele, är vi tillbaka vid de gränser som Malthus såg.

Avhandlingen försvaras offentligt lördagen den 22 september 2012 kl 10.

Lokal: Världen, Sölvegatan 10, Geocentrum I, Lund.

För information och ytterligare upplysningar kontakta Kenneth Hermele på telefon 0739 49 45 64, eller per mejl kenneth.hermele@hek.lu.se

Avhandlingen heter Land Matters. Agrofuels, Unequal Exchange, and Appropriation of Ecological Space. Finns att ladda ner här: http://www.lu.se/o.o.i.s?id=12588&postid=2969351

Seminarium – Markrättigheter

Kom och diskutera de senaste trenderna inom markområdet och lyssna till experter från FAO och International Land Coalition.

Launch of Voluntary Guidelines on the Responsible Governance of Tenure of Land, Fisheries and Forests

Kan frivilliga riktlinjer bidra till ett starkare rättighetsfokus och minskad fattigdom när markresurserna blir alltmer eftertraktade? Spelar riktlinjer någon roll för storskaliga markinvesteringar? Vad kan biståndet bidra med? Kom och diskutera de senaste trenderna inom markområdet och lyssna till experter från FAO och International Land Coalition.

Tid: 18 september, 10.00-16.00

Plats: Hörsalen, Sida

http://publish.mynewsdesk.com/se/edit/events/38983

Bördig åkermark hotas när stan växer

SR P4 Östergötland publicerade den 9 september inslaget ”Bördig åkermark hotas när stan växer”.

Bördig åkermark försvinner när städer växer, och det oroar bland annat lantbrukarna. Något som blivit ett hett ämne i Linköping när fler bostadsområden byggs.
http://sverigesradio.se/api/flash/player_embed.swf?8
Men kommunalrådet Muharrem Demirok (C) anser att Linköping är en av de kommuner som är bäst på att skydda åkermark från bebyggelse.

– Vi använder tre procent av åkermarken för att värna 97 procent. Det är genomgående i hela kommunen och där är vi unika i Sverige, säger han.

Det är i Linköpings och Norrköpings gemensamma översiktsplan från 2010 som det fastslås att kommunerna ska kunna ta åkermark i anspråk för att bygga attraktiva bostäder och för att utveckla städerna. Det är väl motiverat, heter det i översiktsplanen.

Men det står också att det innebär att som mest cirka tre procent av åkermarken i Linköpings och Norrköpings kommuner tas i anspråk. Det är 0,014 procent av all åkermark i länet. Men på Lantbrukarnas riksförbund, LRF, är man kritisk till att kommunen vill tillåta byggen på bördig åkermark.

– Framförallt den här åkermarken som har hög avkastningspotential vill vi inte att det byggs på. Och inte minst den som ligger nära städerna där människorna bor – den kommer det verkligen att vara behov av, säger Peter Borring, som är LRF:s ordförande i länet.

Men kommunalrådet Muharrem Demirok tycks ändå vara ganska överens med LRF.

– Åkermark är primärt för produktion av livsmedel och inte för byggnation. En stad kan och ska inte breda ut sig alltför mycket. Så vår ambition nu är att hålla samman den och bygga ihop den, säger Muharrem Demirok.

Och bygga på grönområden?

– Nej. Vi kommer att lägga vikten vid att bygga ihop kvarter, bygga på hårda ytor och bygga på höjden. Vi ska bygga på ett sätt som vi inte har gjort i Linköping tidigare.