Månad: maj 2011

Åkermarken och framtiden

Supermiljöbloggen skriver riksdagsledamoten Tina Ehn (MP) idag ett inlägg.

Diskussionen om hur vi ska kunna försörja framtidens växande befolkning pågår. Vissa finner svar i en allt ökande produktion i ett allt intensivare jordbruk. Länder med växande ekonomi och växande befolkningar köper odlingsmark i andra länder.
Den globala handelspolitiken tar inte ansvar för vem som får tillgång till mat och vem som får klara sig på resterna.
Livsmedelssuveränitet och livsmedelsstrategier är ord som skapar engagemang i den politiska debatten då och då.
Men hoten mot den odlingsbara marken, nämns alltför sällan, pressen på jordbruksmarken och dess bördighet och produktionsförmåga tas ej på tillräckligt stort allvar. Men den pågående utveckling kräver att vi lyfter frågan om hur vi behandlar förutsättningar att kunna odla de grödor vi behöver.
Alltmer av åkermark tas i anspråk då städer växer, då köpcentran etableras och av vägbyggen som kräver alltmer av markytan. Städer är dessutom ofta belägna där den bördigaste åkermarken finns.
Problemet med utspridd bebbyggelse såsom villaområden kallas ofta ”urban sprawl” eller stadsutglesning, vilket ökar i Europa. Enligt en ny rapport täcks varje år ett område stort som Berlin med vad som kallas urban bebyggelse.
Var man än befinner sig, vart man än reser ser man maskiner, som flyttar grus, berg, jord.
Asfalt breder ut sig över åkermark, trycket från de tunga maskinerna påverkar bördigheten i jorden.
Det är allvarligt att värdefull åkermark fått en så kompromissbar roll. Aldrig ställs förlusten av åkermark och därmed förlusten av möjlighet för livsmedelsproduktion, mot ett nytt köpcentra en väg eller utbredda bostadsområden.
När en kommun planerar för ett nytt externt köpcentra, lockar man med tillväxt och nya arbetstillfällen. Ett köpcentra producerar i verkligheten ingenting alls, och det mesta vi kan köpa där , produceras någon annanstans ofta väldigt långt borta.

En viktig aspekt på varför våra små städer och landsbygdskommuner utarmas bidrar också köpcentran till då de breder ut sig, och därmed slår ut lokala boendebutiker.
Människor får längre till sina butiker, vilket gör det krångligare och dyrare att transportera sig till dagligvarubutiken.
Expansionen av stormarknaderna gör att fler åker bil för att handla mat. I en studie ökade inköpsresorna med tre till elva gånger för dem som blev kunder i den nybyggda stormarknaden. I Linköping ökade bilresorna för inköp av dagligvaror med 50 procent när externhandeln byggdes ut.
Fler bilresor innebär en ökad påverkan på miljön, i form av utsläpp från bilarna men också i form av exploatering av mark för att upprätthålla vägar, parkeringsplatser etc
För en omställning till ett mer hållbart framtida samhälle kommer mer åkermark att behöva tas i bruk. Dels för att kunna producera livsmedel, men även för att odla energigrödor.

Samtidigt som behovet av åkermarken som naturresurs ökar, så ökar dessvärre också exploateringen av åkermark.

I många länder, som exempelvis både Danmark och Norge finns en restriktiv lagstiftning mot nyetablering av externa köpcentrum. Det finns också ett starkare skydd av odlingsbar jord. Det är dags att vi även i Sverige inser vikten av ett ökat skydd för åkermarken, det som talar för att vår åkermark kan vara alltmer värdefull är dessutom det faktum att vi har rikligt med vattentillgångar och ett ganska lågt tryck av växtsjukdomar på grund av ett förhållandevis svalt klimat.

En komplicerande faktor kring nyttjande av åkermarken är att det inte finns något enskilt intresse som bevakar åkermarkens bevarande. Det långsiktiga livsviktiga värdet av åkermarken väger mycket lätt när det i det kortsiktiga perspektivet finns stora ekonomiska vinster att hämta i exploateringen av åkermarken. Det är dags att ta ett sådant ansvar.
För att säkerställa en god livsmedelsförsörjning även för kommande generationer bör den bördigaste åkermarken inte bara vara av nationell betydelse utan även tillmätas Riksintresse.

Bygg inte på bördig åkermark

GP debatt kan man idag läsa följande debattartikel skriven av Den Goda Jordens sekreterare Bengt Svensson.

Bygg inte på bördig åkermark

När företag profilerar sig som hållbara och miljövänliga bör de inte samtidigt bygga på bördig åkermark. Det förstör all trovärdighet, skriver Bengt Svensson för Den goda jorden.

Många företag arbetar förtjänstfullt med hållbar utveckling och arbetar hårt för att ge en omtänksam bild av företaget till kunderna. På engelska kallat Sustainability eller CSR (Corporate Social Responsibility). Det rör sig om mål kring produkter, arbetsmetoder, etik och moral, samt krav på leverantörer.

Mycket är bra, men målsättningarna måste utvidgas till att gälla även etableringen, en mycket viktig del, som sällan eller aldrig nämns i sammanhanget. En grundförutsättning för hållbarhet är nämligen att trygga tillgången på mat. Och åkern ger mat. Etablering på åker ger ohållbarhet och spolar bort trovärdigheten i arbetet.

Företaget DSV, ett globalt, mycket stort transport- och logistikföretag bygger just nu på en av de bördigaste markerna i Skåne. Mark där tidigare Swalöf haft sina utsädesodlingar. DSV har föresatser om att arbeta för en hållbar utveckling. Men i detta fall har man helt glömt bort att själva etableringen leder hållbarheten i helt fel riktning.

För ett företag med så stora målsättningar borde det vara självklart, att inte etablera sig på den mark som både medarbetare och slutkunder är direkt beroende av för sitt uppehälle. De borde därför avvisat kommunens förslag av byggplats, och begärt förslag på alternativ mark. Företaget borde tänkt på att det är kundernas preferenser som avgör goda affärer och inte kommunens anvisningar.

Centrallager på bästa åkermark

På den bästa åkermarken i Halmstad kommun, i Kårarp, bygger Servera ett centrallager. Ett företag inom livsmedelssektorn som borde vara mer medvetna om behovet av att värna den bästa åkermarken och hålla en hög miljöprofil i frågan.

Ytterligare ett företag som skulle kunna förbättra sitt miljötänkande är Ikea, som bygger på åkermark i Malmö, Uddevalla och Gävle. Dessvärre finns det många fler exempel runt om i landet.

När kundernas medvetande ökar och trovärdigheten ifrågasätts kommer de att vända sig till konkurrerande företag med renare samvete och större trovärdighet.

Löften om att man arbetar för ett hållbart samhälle, blir trovärdiga och genomtänkta, först när man tydligt uttalar och verkar för att vid nya etableringar eller utbyggnader, lokalisera på annan mark än åkermark.

Tänk på trovärdigheten

Att skriva ner detta redan nu i en etableringspolicy, klart och tydligt och med ord som kunder förstår, skapas en bild av företaget som omtänksamt, medvetet, och framtidsinriktat. Det ger good business.

Så alla företag som jobbar med hållbar utveckling; glöm inte att målsättningarna måste gälla helheten, från etablering av anläggningar till återvinning av produkterna. Det ger signal till kunderna att företaget är trovärdigt. Trovärdighet är en allt starkare del i ett företags profilering och avgörande för vem som lyckas i konkurrensen.

Dags att lägga ner svenskt jordbruk?

Sveriges i särklass bästa åkermark hotas ständigt av fler vägar, fler köpcentra och nya bostäder. Vem har rätt till Sveriges åkermark och är svenskt jordbruk något för framtiden? Följ paneldebatten om exploatering på Borgeby Fältdagar den 29 juni. Direkt efter invigningen av Borgeby Fältdagar kl. 13 den 29 juni arrangeras en paneldebatt om exploatering och framtidens åkermark. Följande personer deltar:

•Bengt Anders Johansson, vice ordförande i riksdagens miljö- och jordbruksutskott (M)
•Pia Kinhult, ordförande regionstyrelsen Region Skåne (M)
•Marianne Andersson, ordförande LRF Skåne
•Anders Larsson, prefekt vid området för landskapsarkitektur vid SLU
•Carina Svensson, ordförande i stadsplaneringsnämnden i Malmö stad (S)

•Moderator är Annika Åhnberg, ledamot KSLA samt före detta jordbruksminister.

Urban sprawl: Så mycket sprider sig de Europeiska städerna varje år

Miljöaktuellt skrev den 26 maj:

De urbana miljöerna sprider sig i rask takt i Europa. Enligt en ny rapport täcks varje år ett område stort som Berlin.
Problemet med ”urban sprawl” eller stadsutglesning är påtagligt i Europa. Enligt en ny rapport täcks varje år ett område stort som Berlin med urban bebyggelse, låga hus, vägar och anläggningar – berättar nyhetsbrevet Ends. Den Österrikiska miljöorganisationen som står bakom rapporten kräver nu att åtgärder vidtas i EU för att stoppa utvecklingen.

Enligt rapporten är den pågående stadsutglesningen ett stort hot mot den odlingsbara marken och mot grundvattnet. Eventuellt, menar man, kan stadsutglesningen också leda till ökade översvämningar och höjda temperaturer lokalt.

Vår bästa åkermark “asfalteras” i allt snabbare takt—utveckling som bör bromsas!!

Bloggaren Wengor skrev följande inlägg 26 maj:

Har precis tipsat en vän via mail om angelägen artikel.I senaste Miljöaktuellt online finns nämligen en artikel om att stadstillväxten i Europa tar alltmer mark i anspråk. Varje år motsvarar markbehovet en storstad med Berlins geografiska utsträckning. Vi ser själva dessa problem i t ex Skåne. göteborgstrakten, Mälardalen och Östergötland. Det här problemet rymmer både försörjningsfrågor och miljöfrågor. Vi har tidigare traditionellt haft en relativt hygglig självförsörjningsnivå på livsmedel och vi hyllar ofta öppna landskap och natur. Min övertygelse är att vi behöver se upp med och bromsa den här utvecklingen.Jag tror vi är många med den uppfattningen. Här borde vår driftige landsbygdsminister Eskil Erlandsson och miljöministern Andreas Carlgren gemensamt gripa in…….

Spara vår bördiga åkermark

Göran Andersson skriver följande på http://www.tryggivarberg.se:

Ungefär 45% av alla livsmedel i Sverige är importerade och med det så ligget vi bland de högsta i Europa. Med ökade oljepriser kommer transporterna bli dyrare och med en stigande världsbefolkning så blir våra livsmedel dyrare. Vi behöver använda vår egen åkermark till att producera livsmedel.

Vid projektering av nya bostäder och industrilokaler bör vi vara restrektiva när det gäller att använda bördig åkermark. Kortsiktigt så är det marginellt billigare att bygga på åkermark men långsiktigt så blir det mycket dyrt då vi riskerar att inte kunna producera den mängd livsmedel vi behöver.

Spara den goda jorden till framtida generationer.

Utländska markinvesteringar i utvecklingsländer – Bidrag eller hot mot hållbar utveckling?

I denna sjunde debattskrift från Svenska FAO-kommittén diskuteras frågan om utländska markinvesteringar i utvecklingsländer. Olika författare ger sin syn på frågan om och konsekvenserna av att utländska investerare i allt större utsträckning söker sig till främst utvecklingsländer för att säkra sin livsmedelsförsörjning och skogsråvaror. Denna trend förstärktes kraftigt som en följd av livsmedelskrisen 2008.

Här kan du ladda ned den eller beställa den kostnadsfritt.

Vi har några ex på Berte Museum – Livet på landet i Slöinge, så har du vägarna förbi kan du hämta där.