Tidningen Arbetaren Zenit uppmärksammar i en artikel den 9 november problemen med landgrabbing och för fram ett svenskt ord för fenomenet.
Från storföretag, riskkapitalfonder, saudiarabiska shejker och kinesiska staten till svenska Andra AP-fonden – alla har de börjat köpa upp jordbruksmark i Afrika och Latinamerika i väntan på en kommande matkris. Men bland lokalbefolkningarna är trenden ofta mindre välkommen.
ATL uppmärksammade seminariet i Varberg i en artikel den 1 november. De redovisar där den statistik som Jordbruksverkets generaldirektör Mats Persson presenterade.
Hallands Nyheter skriver idag:
Region Halland ska dra sitt strå till stacken för att försöka lösa konflikten mellan behoven av jordbruksmark och nya bostäder.
Centerpartisten Gunnel Bengtsson krävde redan förra året att regionen och kommunerna tillsammans ska kartlägga hur lantbruket och tätorternas tillväxt påverkar varandra och hur man kan minska konflikter om exempelvis buller, lukt och andra störningar.
Vad man ska få bygga var är visserligen rent lagligt en fråga bara för kommunerna och länsstyrelsen. Men regionen har också ett ansvar för länets utveckling, inte minst genom att locka hit fler invånare genom sin slogan ”Halland bästa livsplatsen”.
Regionfullmäktige beslöt i måndags ”att stödja kommunerna i den mån man önskar någon form av regional samordning”. Till en början ska regionen och kommunerna ta fram en ”översiktlig beskrivning av planeringsläget”.
Gunnel Bengtsson ville egentligen ha en mer detaljerad kartläggning, men var ändå ganska nöjd med behandlingen av hennes motion.
– Vi saknar kunskap om vilken mark som lämpar sig bäst för vad. Klimatförändringarna kommer att påverka den framtida livsmedelsproduktionen snabbare än vi kanske tror, förklarade hon.
Per Sjövall (V) konstaterade att konkurrensen om jordbruksmarken skärps och tog Kinas köp i andra länder som exempel.
– Jakten på den goda Jorden kommer bara att öka. Den jord vi har är […]
Hushållningssällskapets tidning Skånskt lantbruk uppmärksammar i nr 3 och 4 åkermarken. De båda artiklarna hittar ni här nedan i pdf-format.
Matproduktion på skånsk åkermark snart ett minne blott? sid 1 o 2
Matproduktion på skånsk åkermark snart ett minne blott? sid 3
Åkermarkens bevarande – ett livsvillkor för världens folk. sid 1
Åkermarkens bevarande – ett livsvillkor för världens folk. sid 2 o 3
I Hallands Nyheter publicerar Yngve Sunesson följande ledare idag.
Igår passerade jordens befolkning sju miljarder människor. Samtidigt försvinner alltmer åkermark under asfalt och betong. Det går inte ihop.
De senaste årtiondena har mycket åkermark slutat användas i Sverige. Sedan 1990 har åkerarealen minskat med 200 000 hektar. Det motsvarar dubbelt så mycket åkermark som finns i hela Halland.
En stor del av denna har omvandlats till skogsmark eller brukas överhuvudtaget inte. Men en stor del används för vägar, industri och annan bebyggelse. Den senare delen är förbrukad för all framtid. Det är ett kortsiktigt agerande.
När Region Halland tillsammans med bl a föreningen Den goda jorden i fredags ordnade ett seminarium i Varberg konstaterade Jordbruksverkets generaldirektör Mats Persson att takten i omvandlingen av åker till ”exploaterad mark” har ökat. Medan det under perioden 1998–2005 var 215 hektar åker som varje år omvandlades till asfalterad eller bebyggd yta var det under åren 2006–2010 över 400 hektar per år som togs ur bruk.
Hallandskommunerna hör till de största syndarna, med Varberg på 2:a plats och Falkenberg som 5:a på listan över kommuner som exploaterat mest åkermark de senaste åren. Halmstad kommuns nya industriområde i Kårarp byggs på allra bästa åkermark. Det visar att den konferens […]
Skånska Dagbladet publicerar idag en artikel med anledning av seminariet i Varberg i fredags. Den inleds så här:
Malmö stad är en av de kommuner i landet som exploaterar mest åkermark. Det visar färsk statistik som Jordbruksverket tagit fram. Vid ett seminarium i Varberg om den minskande åkermarken konstaterade Jordbruksverkets generaldirektör Mats Persson också att minskningen går allt snabbare.
– Det är viktigt att bryta trenden med minskande åkermark, påpekade han.
– I dag har också åkermark ett svagt lagligt skydd. Lagstiftningen tillkom vid tidpunkten för avregleringen av jordbruket, i början på 90-talet, och då hade vi en överproduktion av livsmedel. Medvetenheten om åkermarkens betydelse var svag.
I dag finns en helt annan insikt om åkermarkens värde. Det är mot den bakgrunden som Jordbruksverket nu vässar det specifika miljömål som verket ansvarar för, ”Ett rikt jordbrukslandskap”.
Målsättningen måste bli tydligare:
– Den förändring vi föreslår år att nuvarande åkermark inte får minska i någon större omfattning. Regionalt föreslår vi att inget område får vara mindre än 90 procent av den åkermark vi hade år 2000. Det är också särskilt viktigt att vi får uppföljningsbara mål.
Johan Hammarqvist skrev den 15 oktober följande ledare på skanskan.se.
Frågan om hur vi använder vår mark är viktig. Växande städer lägger under sig värdefull åkermark där mat och biobränslen skulle kunna odlas. På andra håll ersätts åkermark med skog och på sina håll i världen är det tvärtom. Då skövlas skog för att ge plats till odlingar av olika slag.
Att mark används på olika sätt över tid är inget konstigt. Det gäller dock att ha en medvetenhet om hur förändringarna påverkar ekosystemen och människans framtida möjligheter att nyttja marken. Prima åkermark som bebyggs med bostäder (aktuellt inte minst i Skåne) kommer aldrig att kunna återställas.
Vad gäller städerna anser jag att vi i Sverige måste ha en mycket seriösare diskussion om framtidens byggande och stadsplanering. Städerna behöver sina gröna lungor varför förtätning per automatik inte är lösningen.
Att bygga på höjden hör däremot framtiden till och det gäller inte bara de större städerna. Även i mindre städer bör fler höga hus byggas. Det är smart användning av tillgänglig mark och det skapar möjligheter för klimat- och miljösmarta lösningar samtidigt som mark i städernas ytterområden sparas till andra användningsområden.
Jag hoppas att det uppdrag att ta fram förslag för en långsiktigt hållbar markanvändning som […]
Kerstin Davidsson skriver idag följande ledare i Land Lantbruk.
När kvarnmästaren Anders Stenström, grundaren av föreningen Den Goda Jorden, först började tala om behovet av att skydda värdefull åkermark i Sverige var många skeptiska. ”Vi har ju överskott på jordbruksprodukter”, var då huvudinvändningen. Men inför Anders Stenströms envetet framförda argument var vi allt fler som lät oss övertygas – jag var själv en av de klentrogna som tänkte om.
Oförtrutet opinionsarbete kan löna sig, även när man inte sitter på de stora kampanjresurserna. Nu tar frågan om åkermarkens skydd ett nytt kliv och debatteras på största allvar i flera politiska partier.
Kristdemokraten Irene Oskarsson motionerar i riksdagen i ärendet. Och i de allianspartier som nyligen haft partistämmor har frågan dryftats. På Centerstämman debatterades tre motioner med krav på skydd för åkermarken. På Folkpartiets landsmöte gav en motion upphov till en lång diskussion. Och senast behandlades den på Moderaternas partistämma där Betty Malmberg, riksdagsledamot från Östergötland, drivit kravet på skydd för värdefull åkermark i en motion.
Inget av partierna verkar dock vara moget att tumma på det kommunala självstyret och planmonopolet. Det är givetvis en god tanke att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt. Samtidigt, vilket moderaten Betty Malmberg påpekar, finns då risken […]
I Land Lantbruk den 21 oktober publicerades följande krönika av Elin Rydström, Lovö.
Vår gård kanske blir ett kulturreservat. Det behöver inte betyda att den konserveras, utan kan vara ett sätt att skydda jordbruksmarken från exploatering, skriver Elin Rydström.
I veckan var jag och besökte en bonde i skärgården. Det var till att gå upp tidigt och mjölka för mig, sen snabbt in och packa i ordning allt och alla för att kasta sig i väg till tunnelbanan. Det var jag, min man och de två yngsta barnen som åkte.
Med andan i halsen hann i vi med alla anslutningar innan vi blev upplockade av båt som skulle ta oss till Brottö – målet för dagen. Där finns nämligen ett kulturreservat. Vi var där för att titta på det och prata med bonden som äger marken och brukar den. Länsstyrelsen i Stockholm funderar på att göra ett kulturreservat av Lovö prästgård och vi försöker skaffa oss mer kunskap om hur detta skulle kunna göras och vad det skulle innebära för oss. Vill vi vara verksamma i och hävda ett kulturreservat? Det är spännande samtidigt som jag har många funderingar på vad det kommer att innebära.
Jag tycker att det är kul att […]
Hallands Nyheter publicerar idag följande artikel.
– Planera bättre för åkermarken.
Det uppmanar Bertil Bengtsson, ordförande i Lindberga Hembygdsförening. Det handlar om framtiden.
I et brev som Bertil Bengtsson undertecknat föreslår Lindberga hembygdsförening att Varbergs kommun i sin samhällsplanering ska skydda åkrarna bättre.
Hembygdsföreningarna vill att åkermarken får ett slags åkerskydd, på samma sätt som stränderna har strandskydd, vid kommunens planering.
I brevet föreslås att översiktsplanen justeras så att kommunens åkermark skyddas samt att en inventering av markerna genomförs så att nya anläggningar och byggen i första hand kan styras till lågproduktiv och onyttig mark.
– Vi har inte lämnat något allmänt förslag om att rädda åkermarken, det ger ingen effekt, utan vi har valt att vara konkreta i vårt brev, säger Bertil Bengtsson.
Innehållet i brevet stöds av kommunens samtliga 14 hembygdsföreningar. De är allvarligt oroade över hur nybyggen och anläggningar hela tiden knappar in på åkermarken.
Tidigare har hembygdsföreningarna engagerat sig i kulturhistoriska frågor, men en stadgeändring har ändrat på den saken.
– Vi ska inte bara se bakåt utan också verka för en god samhällsutveckling, säger Bertil Bengtsson.
Dit räknas förstås människans överlevnad. Kravet på åkermark ökar hela tiden i världen samtidigt som tillgången minskar.
”Tillfälliga överskott på vissa jordbruksprodukter ändrar inte den långsiktiga trenden, precis som en […]