Etikett: Studentarbete

Belöningar ur Anders Stenströms minnesfond utdelade vid föreningens årsmöte

Politiker som kämpar för åkermarken belönas

Vid föreningen Den Goda Jordens årsmöte söndagen den 9 mars på Berte Museum – Livet på landet i Slöinge delade föreningen ut belöningar ur Anders Stenströms minnesfond till politikerna Kew Nordqvist (MP) och Mattias Andersson (C) för att de kämpar för att bevara åkermarken. De belönades med diplom och en check på 5 000 kronor vardera.

Motiveringarna lyder:
Kew Nordqvist för att han som riksdagsledamot, bland annat genom motioner, lyft åkermarkens betydelse och vikten av att den skyddas till kommande generationer. Med god pedagogisk förmåga har han nått ut med budskapet.

Mattias Andersson för sitt enträgna motionerande för att Centerpartiet ska driva frågan om att högklassig åkermark lyfts upp som riksintresse och att åkermarkens lagliga skydd förstärks. Motionen antogs av Centerpartiets riksstämma 2013.

Mattias Andersson, Annika Andersson, Anna Joelsson och Kew Nordqvist

Lantmäteristudenter fick också pris

Lantmäteristudenterna Annika Andersson och Anna Joelsson vid Lunds Universitet, fick samtidigt pris för att de i sitt examensarbete ” Hur exploatering av åkermark kan begränsas – En växande fråga” på ett föredömligt sätt lyft fram hur exploatering av åkermark kan begränsas.

De konstaterar i sitt arbete att dagens lagstiftning i MB 3 kap. 4 § i praktiken inte har utgjort något större hinder och de anser den otillräcklig för att hindra exploatering av jordbruksmark. De bedömer dock att bestämmelsen uppfyller sitt syfte och att det därför krävs ytterligare styrmedel om skyddet ska stärkas.

I examensarbetet diskuterar de möjligheten att klassa högproduktiv åkermark som riksintresse eller alternativt införa ett ekonomiskt styrmedel, en metod som används på flera håll i Europa.

Den Goda Jorden kan efter årsmötet konstatera att det finns ett stort engagemang för föreningens sak både bland medlemmar, politiker och nyutbildade lantmäteristudenter. Förhoppningsvis leder detta fram till att vi inom en snar framtid har ett betydligt bättre skydd för åkermarken än idag. Då finns det Hopp för jorden!

Anders Stenströms minnesfond instiftades 2008 efter att föreningens grundare avlidit.

Föreningen delar sedan 2011 ut ett årligt pris ur ”Anders Stenströms Minnesfond”.
Tidigare pristagare:
2011: Gunnel Bengtsson, regionpolitiker, Halland.
2012: Anders Larsson, forskare/landskapsarkitekt, SLU
2013: Länsstyrelsen Skåne

Enligt Miljöbalken 3 kap 4 § anges att: Jord- och skogsbruk är av nationell betydelse. Brukningsvärd åkermark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.

Varje dag försvinner 275 hektar (motsvarande 385 fotbollsplaner) åkermark i Europa.

Bebyggelseutveckling och ianspråktagande av jordbruksmark.

Malin Karlsson, student vid Blekinge Tekniska Högskola, Fysisk Planering har skrivit en kandidatuppsats ”Bebyggelseutveckling och ianspråktagande av jordbruksmark. En fallstudie av Tomelilla i Skåne”.

Sammanfattning:
Syftet med denna uppsats är att undersöka relationen mellan de två nationella miljökvalitetsmålen, Ett rikt odlingslandskap och God bebyggd miljö.

Sveriges mest högproduktiva jordbruksmark finns till stor del i Skåne. Skåne har sedan 1960-talet haft en positiv befolkningstillväxt större än resten av landet. Kombinationen mellan stor andel jordbruksmark och positiv befolkningsutveckling gör Skåneregionen intressant att undersöka.

Uppsatsen görs i form av en forskningsöversikt och en fallstudie av Tomelilla tätort. Fallstudien består av planeringsförutsättningar där kommunala och regionala dokument samt lagstiftning med mera behandlas. Vidare görs en scenarioanalys genom scenariokors, en utvärdering av Tomelilla kommuns översiktsplans utbyggnadsförslag för Tomelilla tätort och en realistisk byanalys.

Uppsatsen visar att det finns en vision att kombinera de två miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap och God bebyggd miljö men att det finns en skillnad mellan vision och handling när det gäller bevarande av jordbruksmark vid
bebyggelseutveckling. Tät fysisk struktur identifieras som en struktur som tar hänsyn till jordbruksmark vid bebyggelseutveckling.

Uppsatsen avslutas med en avslutande diskussion av mer fri karaktär, diskussionen tar upp behovet av verktyg för förtätning och frågan om en större arena för planering av hushållning med jordbruksmark behövs.

Exploatering av jordbruksmark- En fråga om värdering och hållbarhet

Vid Stockholms universitet, Kulturgeografiska institutionen, Samhällsplanerarprogrammet har Åsa Tjusberg skrivit ett examensarbete med titeln ”Exploatering av jordbruksmark. En fråga om värdering och hållbarhet.

Titeln, Exploatering av jordbruksmark – En fråga om värdering och hållbarhet, sammanfattar stoffet väl. Syftet är att genom en fallstudie belysa problematiken beträffande exploatering av jordbruksmark. Allomfattande diskussionen berör bland annat värderingar, lagen samt hållbarhet och övergripande teorier om hållbarhet appliceras.

En fallstudie över Stockholms län presenteras där kommunerna Täby, Upplands Väsby och Södertälje undersöks närmare. Fallstudiens frågeställningar berör en tillbakablick, hur kommunen beaktar jordbruksmarken och vilka värden som tillskrivs. Metoder vilka används är GIS, textanalys av plandokument och intervjuer med planerare.

Tjänstepersoner från Länsstyrelsen har ävenledes intervjuats i syfte att beskriva sin syn på exploatering av jordbruksmark. Kommunerna beaktar jordbruksmarken på skilda sätt till följd av differentierande kontext. Överlag saknas emellertid ett holistiskt synsätt över jordbruksmarken som resurs.

Läs examensarbetet här

Ystad tar hjälp av studenter i planeringsarbetet

Ystads Allehanda publicerade den 22 mars artikeln ”Vågade förslag när elever ser Ystads framtid”.

De skriver bland annat:
Under tio veckor har 50 landskapsarkitektselever från SLU Alnarp skissat på Ystads framtid. Flera av eleverna har tryckt på vikten att förtäta Ystad stad och byarna. De vill inte ha några villamattor över den goda åkerjorden. Men de hoppas få landsbygden att leva upp. Därför föreslår några av eleverna att lantgårdarna byggs om så att fler hushåll kan bo där, kanske i kombination med att de driver någon verksamhet.

Prisutdelning ur Anders Stenströms minnesfond

Vid Den Goda Jordens årsmöte i Eslöv den 17 mars delade föreningen ut belöningar ur Anders Stenströms minnesfond.

Länsstyrelsen i Skåne fick genom landshövding Margareta Pålsson mottaga diplom och en check på 5 000 kronor för det framsynta initiativet att i åtgärdsprogrammet för de skånska miljömålen arbeta för en nollvision för byggande på åkermark. Kommunerna uppmanas att tillämpa innebörden i gällande lagstiftning – Miljöbalken 3 kap 4 §. Jordbruk är av nationell betydelse.

Landskapsarkitektstudenterna Jonna Milton och Lisa Björk fick mottaga diplom och varsin check på 3 000 kronor för att de på ett föredömligt sätt lyft fram landskapsplaneringens koppling till jordbrukslandskapet och matproduktionen i sitt examensarbete; Urban kannibalism – relationen mellan människa och produktionslandskap, samt förmedlat detta på urbankannibalism.blogg.se.

Ordförande Hans Anderssson och pristagarna. Foto: Daniel Andersson

HÅLLBAR UTVECKLING I SVENSK PLANERINGSPRAKTIK

Eva- Marie Samuelsson skrev 2010 sitt examensarbete i landskapsplanering ”Hållbar utveckling i svensk planeringspraktik – en diskussion kring förtätning och andra ambitioner” vid SLU Alnarp.

Hon avslutar sitt arbete så här:
Utvecklingen idag är inte hållbar. För att den ska bli det krävs förändringar. Stora förändringar. Små förändringar. Många förändringar. För att det ska vara möjligt krävs att samtliga inblandade parter inser problematiken och vad de själva behöver göra. Utvecklingen kommer inte att bli hållbar bara för att avstånden kortas in i den fysiska planeringen. Den kommer inte heller att bli hållbar bara för att variationen bland bebyggelsen ökar. Alla bär vi ett ansvar.

Det är svårt att förstå de stora förändringar som väntar. Om fyrtio år, när dagens åttiotalister är redo att gå i pension, kommer världsbefolkningen att ha ökat med trettio procent. Ytterligare två miljarder människor ska få plats på jordklotet. Den pågående globala utvecklingen talar för att problematiken kommer göra sig allt mer synlig i Sverige. Om produktionsmöjligheterna för jordbruket beräknas minska med tjugo respektive trettio procent i Asien respektive Afrika lär vi svenskar påverkas. Om havsnivån stiger lär vi påverkas. Om en ökande världsbefolkning ska rymmas på krympande landytor, lär vi påverkas.

Import- och exportförhållanden lär ändras radikalt. Folk kan tvingas bli klimatflyktingar. Det måste finnas utrymme för omvandlingar. Därför kan vi inte låta bebyggelsen sprida ut sig mer än nödvändigt även om vi idag bor i ett land med till synes gott om plats. Därför behöver diskussionen kring den problematik kopplad till hållbarhet i samhällsplaneringen som detta arbete berör föras vidare, så att förändringar kan ske.

Femmor lyfter fram åkrars betydelse

Lokaltidningen Mellanskåne publicerade den 19 november artikel ”Femmor lyfter fram åkrars betydelse”.

En stor lyftkran som slår bort all villabebyggelse, kaninhotell och bo på lantgård. Förslagen på hur relationen mellan människa och jordbruksmark kan stärkas var många bland eleverna i årskurs 5 på Östra skolan i Eslöv.

Under en temadag fick femmorna på Östra Skolan i Eslöv fundera på hur vi kan värna om den åkermark som faktiskt ger oss mat men tävlar med en växande bebyggelse.
– I Skåne har vi fantastiska jordar, som är i världsklass. Men de konkurrerar med städerna som breder ut sig, säger Lisa Björk.

Hon och Jonna Milton stod bakom temadagen. De läser till landskapsarkitekter på Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp. Deras examensarbete handlar om relationen mellan människa och vårt produktiva landskap, det vill säga det landskap som förser oss med mat.

Morgondagens konsumenter
I ett samarbete med Leader-projektet ”Stad och land – hand i hand” som genomförs av Den goda jorden, anordnar de två kreativa workshops. Ett med femmorna på Östra skolan och ett med lantbrukare. Infallsvinklarna är olika: barnen är morgondagens konsumenter medan bönder redan vet att jorden är viktig.

Deras val av examensarbete har väckt en del förvåning.
-Jordbrukslandskapet är som en vit fläck. Det är inget prioriterat område, utan något vi tar för givet. Man är ganska slarvig med jordbruket för att man inte längre kopplar det till maten vi äter, säger Jonna Milton.

Detta märks även i deras utbildning som fokuserar på parker, rekreation och att må bra.
– Att det inte inkluderar det landskap som föder oss är jättekonstigt, tycker vi. Jordbruksmarkerna är ju en del av landskapet.

Spåra lunchmaten
Mat i dag transporteras ibland över halva jordklotet och att ta reda på var ingredienserna i dagens skollunch, Hedvigsoppa, kom från visade sig vara en omöjlig uppgift.
– Det enda vi kunde spåra tillbaka var medvursten, som var från Västergötland, säger Jonna Milton.

Sist på dagen fick femmorna på Östra skolan använda bland annat lera för att visa hur man kan stärka relationen människa och åkermark. En grupp elever satsade på att visa vad som är roligt på gårdar. Att bo på den, kunna hysa in sin kanin, rida och att köra traktor var några exempel.
– När man bygger hus tar man bort åkermark. Sedan går det inte att riva husen för att få tillbaka marken. Marken är förstörd, säger Sofia Johansson, en av gruppens medlemmar.

För att öka förståelsen för vad som händer på åkrarna utanför städerna och tätorterna skulle man till exempel kunna ha en plätt i staden som avspeglar de aktiviteter som sker på åkrarna just då, så som sådd, menar Lisa Björk och Jonna Milton.

Kommunen öppen
Att det blev just i Eslöv som de genomför sina två work-shop beror bland annat på att det är en liten kommun med en stor andel jordbruksmark.
– Dessutom är kommunen öppna för hur lantbruksmarken behandlas. De ligger inte i framkant som till exempel Staffanstorp, men Eslöv har en öppenhet i sin planering.