Etikett: Lund

Åkermark blev ny bebyggelse

SVT Sydnytt publicerade den 27 november artikeln ”Se hur Malmö-Lund förändrats”

De rapporterar att Lantmäteriet har lanserat ett ny tjänst där det går att jämföra dagens karta med 1973 eller med 1960 och det är framförallt slående att se förtätningen av Malmö-Lund området och hur mycket åkermark som har försvunnit.

På 60-talet var det mesta av östra Lund åkermark. Hur mycket bebyggelsen vid Ideon och Östra Torn har vuxit blir oerhört tydligt vid en jämförelse.

Intressant är också att titta på kartan över Staffanstorp. Det många kanske inte tänker på att denna stad byggdes upp så sent som på 70-talet.

Här hittar du lantmäteriets tjänst.

Kampen om marken skärps i snabb takt

På Lunds Universitets hemsida publicerades den 17 september följande pressmeddelande angående en ny avhandling:

Allt ska jordens begränsade ytor räcka till för: mat till snart nio miljarder människor, föda åt våra köttdjur, bränsle till våra bilar, skog till vårt papper, bomull till våra kläder. Dessutom ska helst jordens skogar lämnas orörda för att stabilisera klimatet. Humanekologen och ekonomen Kenneth Hermele lägger i dagarna fram en avhandling vid Lunds universitet där han visar att kampen om marken just nu skärps i snabb takt.

Kenneth Hermele har gjort fältstudier i Brasilien, där man sedan 40 år tillbaka odlar sockerrör till biobränsle.

– Inte ens i ett jätteland som Brasilien räcker jorden till för att odla både biobränsle, mat och föda åt boskap utan att det får allvarliga konsekvenser för klimat och biologisk mångfald, säger Kenneth Hermele.

Visserligen odlas inte biobränsle i regnskogen, men odlingen av sockerrör tränger bort sojan som i sin tur expanderar över betesmark. Och ny betesmark finner man i Amazonas.

– I Brasilien utpekas ofta boskapsskötarna som bovarna i dramat eftersom det är de som skövlar regnskogen för att ge djuren bete. I själva verket är deras agerande bara en konsekvens av den ökade odlingen av sockerrör och soja på markområden som tidigare användes till boskapsskötsel, menar Hermele.

Konkurrensen om odlingsbar jord har skärpts mycket på senare år. Rika länder lägger under sig mark i fattiga länder. Det sker genom handel och ojämnt utbyte av ekologiska resurser, genom utlokalisering av smutsig industri och genom dumpning av miljösopor.

– Ett resultat av denna kamp om jordens jordar är det nygamla fenomenet ”land grabbing”, säger Kenneth Hermele. Jordhungriga aktörer – allt från länder till företag till pensionsstiftelser – investerar i mark i fattiga länder. Det är ett mönster som bara alltför mycket påminner om den koloniala arbetsfördelningen.

Kenneth Hermele argumenterar för att Robert Thomas Malthus (1766-1834) kanske kommer att få rätt ändå till slut. Malthus ansåg att befolkningen i Storbritannien ökade mycket snabbare än produktionen av mat och att detta ofrånkomligt kommer att leda till svält. Teorin fick ett enormt genomslag under början av 1800-talet men ansågs föråldrad när ny teknik, fossila bränslen och den koloniala expansionen ändrade på förutsättningarna. Idag, menar Hermele, är vi tillbaka vid de gränser som Malthus såg.

Avhandlingen försvaras offentligt lördagen den 22 september 2012 kl 10.

Lokal: Världen, Sölvegatan 10, Geocentrum I, Lund.

För information och ytterligare upplysningar kontakta Kenneth Hermele på telefon 0739 49 45 64, eller per mejl kenneth.hermele@hek.lu.se

Avhandlingen heter Land Matters. Agrofuels, Unequal Exchange, and Appropriation of Ecological Space. Finns att ladda ner här: http://www.lu.se/o.o.i.s?id=12588&postid=2969351

Oenighet om åkermark när Lund ska växa

Sydsvenskan publicerade den 31 augusti artikeln ”Oenighet om åkermark när Lund ska växa”.

Kommunfullmäktige hoppas på över 4 000 nya lägenheter på tre år.

Under torsdagskvällen fick kommunen ett nytt program för mark- och bostadsförsörjning under 2013–2015. Förslaget innebär att 4 180 lägenheter kan börja byggas förutsatt att detaljplaner inte överklagas.

Med i programmet finns formuleringen att ”vid planering av nybebyggelse och etablering av verksamheter skall god åkermark undantas i största möjliga utsträckning”.

Åkermarken vill samtliga partier värna, men exakt vad som menades med det ledde till en lång ordväxling. Lars Bergwall (C) ville, efter en och en halv timmes debatt, att hela ärendet skulle gå tillbaka till kommunstyrelsen för vidare utredning av hur många bostäder som skulle kunna byggas om ingen åkermark alls tas i anspråk.

C krävde förklaring av V och MP på var nya lägenheter kan byggas om all jordbruksmark ska vara kvar.

– Någonstans kommer vi att bli tvungna att bygga på åkermark, sa Ronny Johannessen (M), som tänkte bland annat på dem som vill bygga villor.

SD efterlyste högre byggnader som en lösning på problemet.

– Stångby är ett skräckexempel på hur man kan misshushålla med god åkermark, sa Bo Kjellberg (SD) och avslutade med en fråga.

– Ska Lund växa i all oändlighet tills det inte finns en plätt jordbruksmark kvar.