Hon slåss för den goda jorden
ATL publicerade den 8 februari en artikel baserad på en intervju med föreningens vice ordförande Irene Oscarsson.
Tunga röster för att bygga tätare
I artikeln ”Tunga röster för att bygga tätare” i Hallandsposten den 4 februari skriver de att flera tunga remissinstanser instämmer i det som många laholmare redan har sagt om kommunens framtidsplan. Bygg tätare på färre platser och lämna den goda jorden i fred.
”Vi behöver mer åkermark”
I artikeln ”Vi behöver mer åkermark” i Sydsvenskan den 5 februari säger Skånes nya landshövding Margareta Pålssons att byggande på åkermark ska undvikas nästan till varje pris.
Världens befolkning ökar och många tar sig från fattigdom till medelklass. Då äter man mer och andra saker. Det påverkar livsmedelsförsörjningen. Vi kommer att behöva mer mark att odla på.
– Jag kan förstå om kommunpolitiker inte tycker att den viktigaste delen av deras uppdrag är att tänka på världens livsmedelsförsörjning. Men staten måste göra det.
HÅLLBAR UTVECKLING I SVENSK PLANERINGSPRAKTIK
Eva- Marie Samuelsson skrev 2010 sitt examensarbete i landskapsplanering ”Hållbar utveckling i svensk planeringspraktik – en diskussion kring förtätning och andra ambitioner” vid SLU Alnarp.
Hon avslutar sitt arbete så här:
Utvecklingen idag är inte hållbar. För att den ska bli det krävs förändringar. Stora förändringar. Små förändringar. Många förändringar. För att det ska vara möjligt krävs att samtliga inblandade parter inser problematiken och vad de själva behöver göra. Utvecklingen kommer inte att bli hållbar bara för att avstånden kortas in i den fysiska planeringen. Den kommer inte heller att bli hållbar bara för att variationen bland bebyggelsen ökar. Alla bär vi ett ansvar.
Det är svårt att förstå de stora förändringar som väntar. Om fyrtio år, när dagens åttiotalister är redo att gå i pension, kommer världsbefolkningen att ha ökat med trettio procent. Ytterligare två miljarder människor ska få plats på jordklotet. Den pågående globala utvecklingen talar för att problematiken kommer göra sig allt mer synlig i Sverige. Om produktionsmöjligheterna för jordbruket beräknas minska med tjugo respektive trettio procent i Asien respektive Afrika lär vi svenskar påverkas. Om havsnivån stiger lär vi påverkas. Om en ökande världsbefolkning ska rymmas på krympande landytor, lär vi påverkas.
Import- och exportförhållanden lär ändras […]
Exploatering förstör bördig åkermark
Irene Oskarsson (KD), riksdagsledamot och talespersonför landsbygdspolitiska frågor och Otto von Arnold (KD),
riksdagsledamot och talesperson i plan- och byggfrågor har skrivit en debattartikel ”Exploatering förstör bördig åkermark” i Trelleborgs Allehanda den 1 februari.
De avslutar med att åkermark oåterkalleligen förstörs, på grund av nybyggnationer och asfalt när förtätning i många fall kan förespråkas, är inte hållbart. Det är därför viktigt att främja en regional och kommunal planeringsprocess som tar hänsyn till att bevara åkermarken.
Den odlingsbara jorden i våra öppna landskap måste respekteras.
Rapporten ”Tätare Skåne”
Strukturbild för Skåne presenterade den 1 februari rapporten ”Tätare Skåne ”.
Hur ska Skåne möta en växande befolkning och dess krav på bostäder och arbetsplatser och samtidigt värna om Europas bästa åkermark? Hur kan Skåne arbeta med förtätning för att skapa en mer hållbar utveckling? Och hur analyseras effekten av täthet?
I rapporten Tätare Skåne beskrivs och illustreras enkla verktyg för att analysera förutsättningarna till förtätning på ortsnivå. Utifrån detta kan den kommunala planeringen laborera med olika strategier för att nå det som eftersträvas med förtätningsåtgärderna. För att illustrera var och hur förtätning lämpligast bör lokaliseras och placeras, somt vilka funktioner som bör ingå, har sex indikatorer tagits fram och sammanställts i en värderos. Rapporten avslutas också med en praktisk tillämpning av indikatorerna och värderosen i tre skånska orter: Landskrona, Svedala och Klippan.
Vi måste bli självförsörjande
I Uppsala Nya Tidning den 30 januari skriver Alf Hanslöf debattartikeln ”Vi måste bli självförsörjande”.
Han skriver bland annat:
Att exploatera åkermark till vägar, bostäder, köpcentra, industribyggnader och lagerlokaler är oförståeligt ur ett längre hållbarhetsperspektiv. Det är häpnadsväckande att den viktigaste naturresursen inte är skyddad och inte finns med som ett av samhällets miljömål. Alternativ mark finns det gott om. Men ändå är det den bördiga jordbruksmarken som förvandlas till bostäder, köpcentra, vägar och parkeringsplatser.
Det kommer att uppstå en global livsmedelsbrist. I det läget behöver vi kunna vara självförsörjande och inte helt förlita oss på import, som vi gör nu. Sverige måste satsa mer på jordbruksnäringen än vad som görs i dag och naturresurser måste skyddas från ohejdad exploatering innan det är för sent.
Asfalt går inte att odla
I Helsingborgs Dagblad den 28 januari skriver Carl Piper och Marianne Steneroth Sillén en replik ”Asfalt går inte att odla” till Gösta Hulthéns debattartikel ”Ingen motsättning” den 21 januari.
De skriver bland annat att det är hög tid att öppna ögonen för framtidens livsmedelsförsörjning. Kommande generationer får betala priset om vi blundar för dagens markanvändningskonflikter.
Skyddet av jordbruksmark och en långsiktigt hållbar livsmedelsförsörjning är viktigt. Drygt 800 miljoner människor får i dag otillräckligt med mat. Samtidigt har jorden förlorat odlingsbar mark motsvarande den totala åkerarealen i USA de senaste 20 åren. FN-organet FAO beräknar att matbehovet i världen ökar med cirka 60 procent fram till år 2050. Sverige är inte självförsörjande på livsmedel, hälften av de livsmedel vi konsumerar importeras. Detta påverkar oss alla.
Politisk enighet om starkare skydd av åkermark
I Land Lantbruk & Skogsland den 25 januari skrev Kerstin Davidsson ledaren ”Styrkeprov en iskall januaridag”.
Hon skriver bland annat:
Debatt kan så frön som får växa. Förra veckans hearing om livsmedelspolitiken med företrädare för sju av riksdagspartierna visade faktiskt att positioner har flyttats fram i flera viktiga frågor.
Politikerna på podiet var exempelvis rörande eniga om att något måste göras åt att mer än hälften av maten på kommuners och landstings tallrikar är importerad. Enighet över hela den politiska skalan rådde också kring ett starkare skydd mot exploatering av åkermark.
Det här är frågor som har diskuterats intensivt i lantbruksleden, och drivits av LRF och andra. Den politiska enigheten i de här frågorna kändes som ett genombrott och var ett av glädjeämnena vid mötet i Jönköping i förra veckan.