Skånska Dagbladet publicerade den 21 mars debattartikeln ”Vi måste skydda värdefull jordbruksmark” skriven av Anders Hellström (M) ledamot i kommunfullmäktige och ordförande i Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Falkenbergs kommun, Michael Svensson (M) riksdagsledamot för Hallands län och Bengt-Anders Johansson (M) riksdagsledamot och vice ordförande i Miljö- och jordbruksutskottet.
Presentationerna från seminariet Bygga på åkerjord: Klokt och förnuftigt – eller dyrt och onödigt? den 12 mars 2013 finns nu att hämta här.
Åkermarken bebyggs i allt snabbare takt, inte minst i södra Sverige. Växande kommuner behöver lättbyggd tomtmark för industrier, infrastruktur och bostäder när befolkningen ökar. Ofta är det åkermark som står till buds för expansion på slätten.
På många håll växer oron för denna utveckling. Åkerjord är en ändlig resurs såväl i Sverige som globalt och såväl vi själva som kommande generationer är beroende av odlingsmark för att få mat på bordet. Även om det tycks enkelt att bygga på åkermark finns det siffror som visar att det kan bli dyrt på sikt för kommunerna att låta bostadsområden och shoppingcentra breda ut sig. Allt fler kilometer av kollektivtrafik, vägar och avloppsledningar ska anläggas och underhållas.
Vad finns det för alternativ? Går det att börja tänka annorlunda på kommunnivå, på länsnivå och på riksnivå? Finns det vägar framåt som är kostnadseffektiva och attraktiva för olika intressen?
Med detta seminarium borrar KSLA lite djupare i de frågeställningar som tas upp i rapporten ”Jorden vi ärvde” med Elin Slätmo som huvudförfattare. Vi ställer frågor om hållbarheten i dagens kommunala planering, diskuterar alternativa utvecklingsvägar och […]
Jordbruksverkets blogg Jordbruket i siffror har gjort en intressant jämförelse mellan exploaterad jordbruksmark och normskördarna för höstvete.
Ystads Allehanda publicerade den 22 mars artikeln ”Vågade förslag när elever ser Ystads framtid”.
De skriver bland annat:
Under tio veckor har 50 landskapsarkitektselever från SLU Alnarp skissat på Ystads framtid. Flera av eleverna har tryckt på vikten att förtäta Ystad stad och byarna. De vill inte ha några villamattor över den goda åkerjorden. Men de hoppas få landsbygden att leva upp. Därför föreslår några av eleverna att lantgårdarna byggs om så att fler hushåll kan bo där, kanske i kombination med att de driver någon verksamhet.
Vid Den Goda Jordens årsmöte i Eslöv den 17 mars delade föreningen ut belöningar ur Anders Stenströms minnesfond.
Länsstyrelsen i Skåne fick genom landshövding Margareta Pålsson mottaga diplom och en check på 5 000 kronor för det framsynta initiativet att i åtgärdsprogrammet för de skånska miljömålen arbeta för en nollvision för byggande på åkermark. Kommunerna uppmanas att tillämpa innebörden i gällande lagstiftning – Miljöbalken 3 kap 4 §. Jordbruk är av nationell betydelse.
Landskapsarkitektstudenterna Jonna Milton och Lisa Björk fick mottaga diplom och varsin check på 3 000 kronor för att de på ett föredömligt sätt lyft fram landskapsplaneringens koppling till jordbrukslandskapet och matproduktionen i sitt examensarbete; Urban kannibalism – relationen mellan människa och produktionslandskap, samt förmedlat detta på urbankannibalism.blogg.se.
Landshövdingen i Skåne Margareta Pålsson redogjorde vid Den Goda Jordens årsmöte i Eslöv för sin syn på den skånska åkermarken och dess betydelse. Hon menar att bevarandet av den skånska åkermarken är av största vikt. För henne är den hållbara markanvändningen i Skåne en av tre viktiga prioriteringar för länsstyrelsen. Hon konstaterade att de verkligen lyckats med att få ut det budskapet på det halvår hon innehaft posten som landshövding.
Länsstyrelsen har lanserat en nollvision för användandet av åkermark. Vilket en del kommuner sett som en begränsning av deras expansionsmöjligheter. Bostadsbyggandet är viktigt, men det finns andra möjligheter än att använda åkermark. Förtätning och att bygga på höjden är exempel på detta. I ett område 1 km från de skånska stationerna är 80% av marken obebyggd. Med en bebyggelse på dessa områden med samma täthet som Davidshall i Malmö skulle bara detta räcka till en fördubbling av Skånes befolkning.
Landshövdingen betonade att nollvisionen inte innebär något idiotstopp för bebyggelse på åkermark. Väsentliga samhällsintressen som ESS och Max IV kommer även framöver att kunna byggas på åkermark, däremot hade hon inte godkänt placeringen av det nya logistikcentrat […]
SVT Smålandsnytt publicerade den 9 mars inlägget ”Vi måste kunna säga nej”.
De rapporterar att tio kommunpolitiker tillsammans med jordbrukaren Carl Piper i Skåne i en gemensam debattartikel på lördagen i tidningen Dagens Industri sin djupa oro inför framtiden om alunskiffer i beggrunden exploateras.
Kommunpolitikerna företräder förutom Öland både Skåne, Östergötland, Västergötland, Närke, Jämtland och sydligaste Lappland. I dessa områden finns stora alunskfifer men också sveriges bördigaste jordbrukslandskap.
Det är oförsvarligt att ödelägga bördig jordbruksmark för överskådlig framtid, säger Carl Piper.
Debattartikeln i DI ”Vetorätt mot alunskiffer”.
Skånska Dagbladet publicerade den 12 mars på ledarplats artikeln ”Norge vill inte att Ikea möblerar jorden”.
De inleder artikeln så här:
Den norska regeringen har tagit ställning för den viktiga frågan att undvika byggande på god jordbruksmark.
Frågan har under senare år fått en viss uppmärksamhet även i Sverige, men först när regeringen i vårt grannland sätter stopp för ett stort Ikea-bygge för att skydda den goda jorden väcker det svensk riksmedias intresse.
Artikeln avslutas med:
Rekommendationen till Ikea och andra företag är att hellre bygga på andra ytor och gärna bygga på höjden. Många företag har miljöpolicys för att skapa en positiv bild kring sitt varumärke. I dessa policys bör det även ingå att inte bygga på den bördigaste jorden. Denna rekommendation gäller även de som bygger bostäder.
Land Lantbruk publicerade den 8 mars debattartikeln ”Exploatera inte Sveriges framtida fördelar” skriven av Bengt-Anders Johansson (M), riksdagsledamot och vice ordförande i miljö- och jordbruksutskottet.
Han skriver bland annat:
Sverige har utomordentliga framtidsmöjligheter när det gäller livsmedelsproduktion. Vi har bra åkermark, fyra årstider som hjälper marken att reda sig, lämpligt klimat och kanske det allra viktigaste, bra tillgång på vatten.
……
Vissa förespråkar att vi gör jordbruksmarken till ett riksintresse, men det skulle innebära att vi tar stor makt bort från kommunerna. Det är kommunerna som har ansvaret för detaljplanerna och så bör det förbli. Men få kommuner tar sitt ansvar gällande exploateringen, endast cirka 20 procent av Sveriges kommuner har en policy för bevarande av jordbruksmark. Vi måste gemensamt informera och öka kunskaperna hos kommunerna om varför vi ska skydda vår jordbruksmark och varför den är värdefull.
ATL publicerade den 10 mars artikeln ”Nej till bygge på jordbruksmark”.
Ett företag med förkärlek för att bygga på åkermark är IKEA. Men nu får de ändra sina planer, i alla fall i Norge. Den norska regeringen säger nej till ett planerat bygge på den bästa åkermaken i Norge.
– Vi kan inte acceptera att några av våra bästa jordbruksmarker inte längre används till att producera livsmedel, säger statsrådet Trygve Slagsvold Vedum till TT.
Många företag arbetar förtjänstfullt med hållbar utveckling och arbetar hårt för att ge en omtänksam bild av företaget till kunderna. På engelska kallat Sustainability eller CSR (Corporate Social Responsibility). Det rör sig om mål kring produkter, arbetsmetoder, etik och moral, samt krav på leverantörer. Mycket är bra, men målsättningarna måste utvidgas till att gälla även etableringen, en mycket viktig del, som sällan eller aldrig nämns i sammanhanget. En grundförutsättning för ”Hållbarhet” är nämligen att trygga tillgången på mat. Och åkern ger mat. Etablering på åker ger ohållbarhet och spolar bort trovärdigheten i arbetet.