På bloggen Jordbruk 2.0.1. skrev Thomas Gunnarsson den 10 april inlägget ”Att bygga på åkermark”
Han skriver:
Mårkligt nog anses alltså EU:s jordbrukspolitik vara FÖR ett bevarande av odlingsmarken, vilket också anses unikt i världen.
Men inom EU har Sveriges politiker en mer internationell inställning, där skyddet av odlingsmarken INTE ingår!
I Folkbladet publicerades den 10 april debattartikeln ”Framtidens magar ska mättas” skriven av Bengt-Anders Johansson (M) Riksdagsledamot och vice ordförande i Miljö- och jordbruksutskottet.
Han avslutar: Exploatering av jordbruksmark är ett problem redan idag, men kommer att bli ännu allvarligare i en framtid där mat, energi och vatten kan bli bristvaror. Arealen jordbruksmark i Sverige minskar varje år då åkrar växer igen eller bebyggs. Vi måste agera nu för att försäkra oss om att kunna mätta framtidens magar.
På LRF:s hemsida har Helena Jonsson skrivit ett inlägg ”Jordbruksmarken och framtiden” med anledning av den pågående debatten om vad som kan hända om lantbrukare slutar odla mat på sina åkrar och istället planterar energiskog.
Hon avslutar inlägget så här:
.. vi behöver också ett starkare skydd för jordbruksmarken eftersom det största hotet idag är att jordbruksmark exploateras eller inte brukas alls.
David Jonstad har den 19 mars skrivit på Effekt klimatmagasinets hemsida om Sveriges dåliga beredskap när det gäller livsmedelsförsörjning. Ett tänkvärt inlägg om vår sårbarhet.
På David Jonstads egen hemsida finns även en annan intressant text ”Den hungriga staden” som visar på städernas beroende av landsbygdens jordbruksproduktion.
Anförande av Kew Nordqvist (MP) ”Gör åkermarken till ett riksintresse”.
Han säger bland annat:
Skyddet som finns i dag finns dels i plan- och bygglagen, dels i miljöbalken. Men det skyddet har visat sig otillräckligt. Jordbrukets intressen väger lätt mot parkeringsplatser. Därför anser jag att den svenska åkermarken måste klassas som riksintresse.
Lunchseminarium: Mark som handelsvara
– om jakten på jordbruksmark i Brasilien och AP-fondernas investeringar
Konkurrensen om världens jordbruksmark hårdnar. Den globala efterfrågan på t.ex. mat, foder och agrobränslen ökar snabbt och gör mark till en allt attraktivare investering.I Brasilien breder storskalig odling för export ut sig. I kölvattnet av denna utveckling fördrivs småbrukare från sin mark, Amazonas skogar huggs ner och det växande industrijordbruket leder till allvarliga miljöproblem.
Pensionsfonder har gett sig in i racet. 2011 investerade Andra AP-fonden drygt 600 miljoner kronor i jordbruksmark, bland annat i Brasilien. Fondens mål är att på sikt mångdubbla denna typ av investeringar. Ofta brister transparensen och det är svårt att få reda på vilken mark som köps.
Kan mark betraktas som vilken vara som helst? Går det att göra storskaliga markinvesteringar på ett schysst sätt? Hur ser alternativen ut?
Medverkande:
Ednalva Moreira, MST/CLOC-Via Campesina, Brasilien
Malena Wåhlin, researcher på Swedwatch
Kenneth Hermele, utvecklingsekonom och policyrådgivare på Forum Syd
Christina Olivecrona, hållbarhetsanalytiker på Andra AP-fonden
Anmälan: senast 12 april till hugo.wigbrand@latinamerikagrupperna.se.
För frågor – annelie.andersson@latinamerikagrupperna.se, tel: 08-556 975 38.
Seminariet är gratis. Vi bjuder på vegetarisk lunchmacka (Från 11.30).
Arrangörer: FIAN-Sverige, Forum Syd, Latinamerikagrupperna
Samma organisationer arrangerar ytterligare ett lunchseminarium kl. 12-14 den 9 april om landgrabbing och mänskliga rättigheter med exempel […]
Länstidningen Östersund publicerade den 28 mars debattartikeln ”Bygg inte på Östersunds odlingsmark”.
Eva Jonsson Nordbruk /Via Campesina skriver bland annat:
Alla forskare säger att vi kommer att få mindre mark för odling i världen på grund av klimatförändringar och befolkningen växer i världen med fler munnar att mätta.
Vår åkermark behövs för nästa generation som kanske inte kommer att ha råd att importera 75 procent av vad vi behöver till mat och djurfoder. Just så mycket importerar vi i dag. Vem vill att våra barn och barnbarn ska svälta? Men det kan faktiskt bli följden om vi inte värnar den åkermark vi har. De stora orörda åkrarna ska skyddas för väg och husbyggen. Vårt framtida jordbruk ska ha en möjlighet att verka rationellt.
Corren.se publicerade den 27 mars debattartikeln ”Åkermarken måste få ett bättre skydd”.
Nils Hillerbrand Gruppledare Miljöpartiet de gröna i Linköping och Gunilla Wetterling Vice ordförande bygg- och miljönämnden (MP) skriver bland annat att:
Åkerarealen i Sverige och i världen minskar och trycket ökar på att använda all åkermark för matproduktion. Få områden på jorden har så goda möjligheter att odla mat som norra Europa och få områden i Europa har så god jordburksmark som Linköpings kommun. Vi måste därför ta ett lokalt ansvar för att skydda åkermarken. Strategin ger inte detta skydd från exploatering utan tillåter ett antal undantag. Vi anser därför att kommunen ska ta tydlig ställning för jordbruksmarkens bevarande.
Helsingborgs Dagblad publicerad den 27 mars artikel ”Klassen på marken ska kollas”.
I artikeln säger miljöchef Karin Valtinat:
– Det har framkommit nya uppgifter om klassningen av åkermarken och vi måste ta reda på var uppgifterna kommer från och vilken klass det är. Jordbruksverket klassade på 70-talet all åkermark i Sverige på en skala från 1 till 10. Ju bättre och viktigare åkermarken är, desto högre siffra. I samband med översiktsplanen för kommunen ska vi se över klassningen av all åkermark i Ängelholm.
Artikel från Skånska Dagbladet den 21 mars. Läs artikeln här.
